<?xml version="1.0" encoding="UTF-8"?><rss version="2.0"
	xmlns:content="http://purl.org/rss/1.0/modules/content/"
	xmlns:dc="http://purl.org/dc/elements/1.1/"
	xmlns:atom="http://www.w3.org/2005/Atom"
	xmlns:sy="http://purl.org/rss/1.0/modules/syndication/"
	xmlns:media="http://search.yahoo.com/mrss/"
		>
<channel>
	<title>Kommentarer till Om jordbruk, miljö och framtid</title>
	<atom:link href="http://greengard.wordpress.com/comments/feed/" rel="self" type="application/rss+xml" />
	<link>http://greengard.wordpress.com</link>
	<description>Greengard Weblog (Göte Bertilsson)</description>
	<lastBuildDate>Sun, 25 Oct 2009 13:51:47 +0000</lastBuildDate>
	<generator>http://wordpress.com/</generator>
	<sy:updatePeriod>hourly</sy:updatePeriod>
	<sy:updateFrequency>1</sy:updateFrequency>
		<item>
		<title>Kommentarer till Gränser för vår planet av Energibruket</title>
		<link>http://greengard.wordpress.com/2009/09/24/granser-for-var-planet/#comment-13</link>
		<dc:creator>Energibruket</dc:creator>
		<pubDate>Sun, 25 Oct 2009 13:51:47 +0000</pubDate>
		<guid isPermaLink="false">http://greengard.wordpress.com/?p=402#comment-13</guid>
		<description>Hej,
Gjorde en webbsökning (efter annat….) och hamnade på din sida. Trevlig och matnyttig blogg!
Kika gärna in på www.energibruket.se Energibruket är en mötesplats för diskussion och innovation om energieffektivisering.

Mvh
Energibruket</description>
		<content:encoded><![CDATA[<p>Hej,<br />
Gjorde en webbsökning (efter annat….) och hamnade på din sida. Trevlig och matnyttig blogg!<br />
Kika gärna in på <a href="http://www.energibruket.se" rel="nofollow">http://www.energibruket.se</a> Energibruket är en mötesplats för diskussion och innovation om energieffektivisering.</p>
<p>Mvh<br />
Energibruket</p>
]]></content:encoded>
	</item>
	<item>
		<title>Kommentarer till Rekordskörd och vattendirektiv. av greengard</title>
		<link>http://greengard.wordpress.com/2009/08/28/rekordskord-och-vattendirektiv/#comment-10</link>
		<dc:creator>greengard</dc:creator>
		<pubDate>Sun, 30 Aug 2009 16:18:06 +0000</pubDate>
		<guid isPermaLink="false">http://greengard.wordpress.com/?p=390#comment-10</guid>
		<description>Det här med &quot;nödtorft&quot; är ju vagt definierat. Och min snabbuträkning är knappast värd att citera. Lite mer kätt på benen: 300 kg spannmål (300 kr), 100 kg ärter (150 kr), 1 l mjölk i veckan (250 kr). Summa 700 kr. 4 timmars arbete ger ca 680. Men det är klart det är spartanskt. Kanske ett ägg om dagen? 250 kr till. Då blir det drygt 5 tim.  Ska vi lägga till kött är vi snart uppe i ett dagsverke per år.
Men jag tror inte det här ska dras för långt. Dagens marknadspriser är som dom är. Och köper man spannmål får man vidarebearbeta på något sätt.  Men det kan vara en illustration till den utveckling som skett. Livets nödtorft kräver inte mycket resurser i dagens värld.
Om försörjning: det finns teoretiska beräkningar att vi kan försörja minst dubbel befolkning. Men då krävs nog direktiv: Ät så och så!! Kasta ingen mat!! Direktiv som kräver diktatur (eller framtvungen nödsituation). Så jag hoppas det är högst teoretiskt.</description>
		<content:encoded><![CDATA[<p>Det här med &#8221;nödtorft&#8221; är ju vagt definierat. Och min snabbuträkning är knappast värd att citera. Lite mer kätt på benen: 300 kg spannmål (300 kr), 100 kg ärter (150 kr), 1 l mjölk i veckan (250 kr). Summa 700 kr. 4 timmars arbete ger ca 680. Men det är klart det är spartanskt. Kanske ett ägg om dagen? 250 kr till. Då blir det drygt 5 tim.  Ska vi lägga till kött är vi snart uppe i ett dagsverke per år.<br />
Men jag tror inte det här ska dras för långt. Dagens marknadspriser är som dom är. Och köper man spannmål får man vidarebearbeta på något sätt.  Men det kan vara en illustration till den utveckling som skett. Livets nödtorft kräver inte mycket resurser i dagens värld.<br />
Om försörjning: det finns teoretiska beräkningar att vi kan försörja minst dubbel befolkning. Men då krävs nog direktiv: Ät så och så!! Kasta ingen mat!! Direktiv som kräver diktatur (eller framtvungen nödsituation). Så jag hoppas det är högst teoretiskt.</p>
]]></content:encoded>
	</item>
	<item>
		<title>Kommentarer till Rekordskörd och vattendirektiv. av hakansandin</title>
		<link>http://greengard.wordpress.com/2009/08/28/rekordskord-och-vattendirektiv/#comment-9</link>
		<dc:creator>hakansandin</dc:creator>
		<pubDate>Sat, 29 Aug 2009 20:01:13 +0000</pubDate>
		<guid isPermaLink="false">http://greengard.wordpress.com/?p=390#comment-9</guid>
		<description>Mycket intressant. Kan jag citera dig, jag angerr naturligtvis källan. Jag menar det här att vi behöver en halv dag för att producera livet nödtorft.
Om varje människa i världen kunde vara lika effektiva som den svenska bonden (Jag förmodar att det är du räknat på), hur mycket mat kan vi producera då och hur många människor kan vi då försörja.</description>
		<content:encoded><![CDATA[<p>Mycket intressant. Kan jag citera dig, jag angerr naturligtvis källan. Jag menar det här att vi behöver en halv dag för att producera livet nödtorft.<br />
Om varje människa i världen kunde vara lika effektiva som den svenska bonden (Jag förmodar att det är du räknat på), hur mycket mat kan vi producera då och hur många människor kan vi då försörja.</p>
]]></content:encoded>
	</item>
	<item>
		<title>Kommentarer till Markpackning &#8211; en skada för livet? av Jan Jönsson</title>
		<link>http://greengard.wordpress.com/2008/09/05/markpackning-en-skada-for-livet/#comment-8</link>
		<dc:creator>Jan Jönsson</dc:creator>
		<pubDate>Sun, 25 Jan 2009 20:22:52 +0000</pubDate>
		<guid isPermaLink="false">http://greengard.wordpress.com/?p=48#comment-8</guid>
		<description>Allt talar för att vi måste minska packningen. Hur skall vi kunna mäta, kvantifiera och sätta kronor och ören på skadan för att få folk att inse och förstå nyttan med att undvika onödig packning.
Finns det någon som kan tala om markfysik och de kemiska reaktioner som påverkas av obalansen luft vatten i matjorden på ett sådant sätt att det går att förstå vidden av problematiken.</description>
		<content:encoded><![CDATA[<p>Allt talar för att vi måste minska packningen. Hur skall vi kunna mäta, kvantifiera och sätta kronor och ören på skadan för att få folk att inse och förstå nyttan med att undvika onödig packning.<br />
Finns det någon som kan tala om markfysik och de kemiska reaktioner som påverkas av obalansen luft vatten i matjorden på ett sådant sätt att det går att förstå vidden av problematiken.</p>
]]></content:encoded>
	</item>
	<item>
		<title>Kommentarer till Ekologisk odling i Sydsvenskan. av Anders Fällman</title>
		<link>http://greengard.wordpress.com/2009/01/10/ekologisk-odling-i-sydsvenskan/#comment-7</link>
		<dc:creator>Anders Fällman</dc:creator>
		<pubDate>Mon, 12 Jan 2009 08:10:59 +0000</pubDate>
		<guid isPermaLink="false">http://greengard.wordpress.com/?p=227#comment-7</guid>
		<description>Mycket komplicerad frågeställning. Eller problematisk borde man säga. 

Ett problem är att begreppet &quot;ekologisk&quot; över huvud taget började användas i sammanhanget produktionsformer i jordbruket. Det är ett bra begrepp att kommunicera i marknadsföring och i folkbildning, men det kan leda fel i tänkandet och vara vilseledande. Uthållighet känns som ett mera relevant begrepp att utgå från. Det är ju uthålligheten som är kärnfrågan eftersom ett antal miljarder människor trängs och sitter schackmatt på en boll som susar fram i kosmos.

Tyvärr har de som valt att använda begreppet ekologisk odling eller ekoproduktion och som vurmar för den produktionsinriktning som i dag klassas som ekologisk produktion också fått eller skaffat sig tolkningsföreträdet i debatten och i lobbying. Det är en olycklig omständighet i sammanhanget. Situationen är ju sådan att det är dags att sätta sig ned och formulera de viktiga definitionerna och i en sådan situation är det ett problem att vissa har tolkningsföreträde. Kanske kan detta lösas i tid, om inte det har gått prestige i detta också.</description>
		<content:encoded><![CDATA[<p>Mycket komplicerad frågeställning. Eller problematisk borde man säga. </p>
<p>Ett problem är att begreppet &#8221;ekologisk&#8221; över huvud taget började användas i sammanhanget produktionsformer i jordbruket. Det är ett bra begrepp att kommunicera i marknadsföring och i folkbildning, men det kan leda fel i tänkandet och vara vilseledande. Uthållighet känns som ett mera relevant begrepp att utgå från. Det är ju uthålligheten som är kärnfrågan eftersom ett antal miljarder människor trängs och sitter schackmatt på en boll som susar fram i kosmos.</p>
<p>Tyvärr har de som valt att använda begreppet ekologisk odling eller ekoproduktion och som vurmar för den produktionsinriktning som i dag klassas som ekologisk produktion också fått eller skaffat sig tolkningsföreträdet i debatten och i lobbying. Det är en olycklig omständighet i sammanhanget. Situationen är ju sådan att det är dags att sätta sig ned och formulera de viktiga definitionerna och i en sådan situation är det ett problem att vissa har tolkningsföreträde. Kanske kan detta lösas i tid, om inte det har gått prestige i detta också.</p>
]]></content:encoded>
	</item>
	<item>
		<title>Kommentarer till Mullhalten beter sig som förväntat &#8211; sjunker i växtodlingen utan motåtgärder av greengard</title>
		<link>http://greengard.wordpress.com/2008/08/22/mullhalten-beter-sig-som-forvantat-sjunker-i-vaxtodlingen-utan-motatgarder/#comment-3</link>
		<dc:creator>greengard</dc:creator>
		<pubDate>Mon, 25 Aug 2008 18:25:17 +0000</pubDate>
		<guid isPermaLink="false">http://greengard.wordpress.com/?p=22#comment-3</guid>
		<description>Ja, mullhalten, eller låt oss hellre säga kolhalten, styrs av hur mycket som tillförs och vad som händer med det. Det finns mycket sofistikerade modeller, men vad jag gjort är använda en enkel nedbrytningsmodell som bygger på data som jordbrukaren har: grödor, skördar, skörderestbehandling, bearbetning. Den har utvecklats/utprövats på alla försöksdata jag hittat och detta fortsätter.
Vi får ingen exakt förutsägelse, men troliga alternativ att diskutera. Inte Prediktion men Perspektiv.
Den som skickar önskemål per mail kan få kalkylarket. Men det är egentligen avsett att användas i dialog (telefon).</description>
		<content:encoded><![CDATA[<p>Ja, mullhalten, eller låt oss hellre säga kolhalten, styrs av hur mycket som tillförs och vad som händer med det. Det finns mycket sofistikerade modeller, men vad jag gjort är använda en enkel nedbrytningsmodell som bygger på data som jordbrukaren har: grödor, skördar, skörderestbehandling, bearbetning. Den har utvecklats/utprövats på alla försöksdata jag hittat och detta fortsätter.<br />
Vi får ingen exakt förutsägelse, men troliga alternativ att diskutera. Inte Prediktion men Perspektiv.<br />
Den som skickar önskemål per mail kan få kalkylarket. Men det är egentligen avsett att användas i dialog (telefon).</p>
]]></content:encoded>
	</item>
	<item>
		<title>Kommentarer till Mullhalten beter sig som förväntat &#8211; sjunker i växtodlingen utan motåtgärder av Helena Elmquist</title>
		<link>http://greengard.wordpress.com/2008/08/22/mullhalten-beter-sig-som-forvantat-sjunker-i-vaxtodlingen-utan-motatgarder/#comment-2</link>
		<dc:creator>Helena Elmquist</dc:creator>
		<pubDate>Fri, 22 Aug 2008 09:50:50 +0000</pubDate>
		<guid isPermaLink="false">http://greengard.wordpress.com/?p=22#comment-2</guid>
		<description>Intressant med dina mullhaltsberäkningar! 

Frågan är hur mycket som omsätts varje år och inom ett växtföljdsomlopp.  Mullhaltens förändring och mulljordarna har varit ett hett ämne på sistone. Det vore intressant att se din mullhaltsmodell. 
Har man möjlighet att få se dina beräkningar? 

mvh Helena Elmquist</description>
		<content:encoded><![CDATA[<p>Intressant med dina mullhaltsberäkningar! </p>
<p>Frågan är hur mycket som omsätts varje år och inom ett växtföljdsomlopp.  Mullhaltens förändring och mulljordarna har varit ett hett ämne på sistone. Det vore intressant att se din mullhaltsmodell.<br />
Har man möjlighet att få se dina beräkningar? </p>
<p>mvh Helena Elmquist</p>
]]></content:encoded>
	</item>
</channel>
</rss>
