Dels blir man imponerad av det ambitiösa arbete som göres. Gödselkörning utan packning, stora investeringar för att hindra ammoniakavgång från gödsellager, sensorprecision vid gödsling.

Dels kan man bli förundrad över hur trögt en del kan vara. Trots all rådgivning tycks man gödsla med fosfor för säkerhets skull, enligt statistik från Greppa Näringen. Och det kostar ju bara pengar. Konstigt.

Man kan också bli förundrad över (igen) hur fantastiska växterna är. Rötterna strävar mot djupet med en hastighet av 5 cm om dagen. Når över 2 m djup för många grödor om inget hindrar. I detta ligger en stor del av bördigheten. Att marken är vänlig på djupet och erbjuder grödan de stora förråd av både vatten och näring som finns där. Det blev också en bekräftelse av att fånggrödor är nyttiga för marken och inte bara fångar kväve utan berikar marken med både mull och biologisk aktivitet.

Det är åtgärder som inte kostar mycket, de kan rentav gå med vinst. Win-Win för både ekonomi och miljö. Trots långsiktighetsparadox.

Mullen är långsiktig.  Men när man talar om ”konkurrenskraft” för jordbrukets del är det kortsiktig man menar. Egentligen borde det specificeras. ”Jordbrukets kortsiktiga konkurrenskraft måste förbättras”. Det låter inte riktigt bra men det är verkligheten.

Det räcker inte för jordbrukaren att försöka tänka långsiktigt.  Marknaden som styr utvecklingen är kortsiktig. Det bör betonas och det är det jag försöker göra.

Sen får det väl åtminstone för tillfället vara nog tjatat om det.

Detta belyses bättre i en liten text om Långsiktighetsparadoxen.

1. Optimera den aktuella odlingen. Utsäde, gödsling, bekämpning.  Hjälpa odlaren till bästa ekonomi främst detta år.

2. Avhjälpa fel. Gäller särskilt miljörådgivning. Kolla kvävebalans och diskutera förbättringar, etc.

3. Optimera driften på lite sikt. Växtföljd, mullhushållning, olika driftsalternativ.

Vad gäller punkten 3 har jag gjort ett försök. Via min hemsida når man en fil om Optimeringsverktyg. Där kan man komma vidare till

”Odlingsperspektiv”, som arbetar med växtföljder, mullhushållning, klimat, olika miljöaspekter och förstås ekonomi.

Långsiktig fosforgödsling.  Hur mycket kan man spara på fosfor? Hur kan man hantera höga fosfortillstånd.

Avställning mark. Faktum är att delar av fält med låga skördar eller som är besvärliga att bruka kan vara en påtaglig belastning. Det vore bättre att inte bruka dem, åtminstone på vanligt sätt, både ekonomiskt och miljömässigt. Men det avgörs förstås av priser, kostnader och skördenivåer. Ett kalkylark ger perspektiv.

Men om han gör det förlorar han i konkurrenskraft till den som bara tar kortsiktiga hänsyn. Det märks kanske inte tydligt, men styrsystemet manar till kortsiktighet.  Och det går inte i längden.

Ett citat från ett annat område. Ur Kungl. Skogs- och Lantbruksakademiens Tidskrift 4 2011.  Landskapsperspektiv. En artikel av arkitekt Erik Casten Carlberg.  Om planeringsarbete  på riks- , läns- och kommunnivå. ”En ny tidsanda där politiker och tjänstemän inte kan eller vill ta ansvar för långsiktighet i planering och beslut.”

Nåväl, vad kan vi göra i jordbruket?

Ta  fram fakta och bakgrund. Informera. Använda optimerande beräkningsinstrument som tar fram ekonomin.

Det behövs en större medvetenhet och diskussion.  Det håller inte att bara fokusera på kortsiktig konkurrenskraft, det måste vara långsiktig konkurrenskraft.  Men denna drunknar i det kortsiktiga.

Politiker och beslutsfattare bör ta hänsyn till frågan. Vissa styr- eller stimulansmedel kan behövas. I alla fall ska det inte vara fult med sådana i den heliga kortsiktiga konkurrenskraftens namn.

Men skogsektorn då? Hur klarar den långsiktighet? Ett svar kan vara att där är långsiktig konkurrenskraft det naturliga och vanliga. Men för jordbruket har långsiktighet ingen alls kontakt med marknaden.

I korta meningar:

Nu är produktion viktig. Men med fokus också på uthållighet.  Sustainable intensification.

18 ton vete är möjligt (men kanske inte på våra breddgrader). För vidareutveckling är det viktigt att anpassa grödor och sorter så att man utnyttjar solenergin så bra som möjligt. Bygga skörd från energi.

Sustainable intensification måste ta hjälp av växtförädlingens möjligheter. Det finns mycket på gång vad gäller odlingssäkerhet och resistens mm.

Det finns mer i den länk jag gav ovan.  Och vidare:  Proceedings finns att beställa på IFS.

Inget nyårslöfte, men nog borde man sköta denna blogg bättre. Från början var det nästan varje dag, men sen har annat kommit emellan.

Denna dag har ett par tillägg gjorts på min hemsida : En sorts checklista med länkar till vad man kan göra i växtodlingen, samt också den ”bok” som hänvisats till här till höger under rubriken Blogroll.

Vi får se vad som blir av det.

För övrigt har jag under det gångna året engagerats en hel del i slam och kretslopp (Akademien) och i utveckling av program för långsiktig fosforgödsling (länk i Checklista). Och så är det frågan om långsiktighet som jag nämnt i mina tidigare inlägg här. Och så är det mullhalt och liv i marken, vad det gör och hur man påverkar. Vidare klimatfrågan. Vår högavkastande växtodling kan ordnas så att vi kombinerar full jordbruksproduktion med positiv klimatverkan och energiproduktion. Alltså netto – vi kompenserar våra insatser (gödsel, diesel mm) med högvärdig biogas och ger ändå energiråvara till samhället.

När jag ju tagit upp allt detta, vad ska jag göra resten av året?

Vi får se vad det blir.

Vi har faktiskt ett problem. Jordbruk bör vara långsiktigt men styrsystemen, marknaden,   styr mot kortsiktighet.

Nu tänker kanske någon: ja men det är ju bara att tänka som en skogsman. Skogsbruket är långsiktigt. Men det finns en fundamental skillnad: på skogsmarknaden är långsiktighet regel. Alla får ta hänsyn till det. Också konkurrensen är långsiktig. Men på jordbruksmarknaden är kortsiktighet regel. Den som kan producera billigast produkt kortsiktigt har en fördel.

Vilka långsiktiga hänsyn kommer då i kläm? Mullhushållningen är en. Särskilt om nu halm blir mer efterfrågat som energiråvara. Visst kan man sälja halm om man har mullhushållningen under kontroll, men man bör veta vad man gör.

Växtföljd och markpackning är andra långsiktiga hänsyn att ta.

Vad finns att göra åt det?  Jag tror det är viktigt hålla frågan levande. Ta fram den, diskutera den.  Alltför många tror att marknaden utan någon påverkan och ledning styr helt rätt. Den gör det för stunden, men det räcker inte för jordbruk.

När man träffat trevligt folk

När man tycker sig ha förmedlat något av intresse och vikt.

När man är full av ideer att dra vidare.

Det har varit en sådan dag.

Tillsammans med HIR i Skåne,  utbildning  om Mull mm.

En artikel för Formas i en ny fosforbok (mitt tema: vi har reserver och teknik för överskådlig tid, men vi måste spara på fosforn för att minska allmän miljöpåverkan).

Ett beräkningssystem för fosforgödslingsekonomi. Det är inte helt färdigt men passerade en punkt i dag. Den om kortsiktighet. Jag blev själv fångad i detta.

Systemet räknar på växtföljder, 6 i rad och kan omspänna upp till 36 år. Man anger en gödsling och fördelning till grödor mm, så räknar systemet fram hur ekonomi och markens fosfortillstånd blir åren framöver.

Ett resultat kan bli att för det första växtföljdsomloppet på 4 år givan noll är mest ekonomisk, följande omlopp givan 15 kg fosfor, senare omlopp 25 kg fosfor. Men det är ju ingen gödslingsplan för om 15 kg P ska vara bäst omlopp 2 förutsätter det att man gödslade med 15 också omlopp 1 när noll var bäst.

Då kom den förrädiska tanken: Vi måste väl kunna optimera bättr, göra det bästa av varje omlopp. Gjorde om kalkylen så det var möjlig testa detta. Men – nollgödslingen blev alltid bäst. Markens fosforstatus sjönk och sjönk, men den kortsiktiga kalkylen sa att noll var bäst. Vad blev det för fel i matematik och formler?

Huvudproblemet var i alla fall logiken. Kortsiktig optimering ger detta resultat. Man får aldrig grepp på den långsiktiga nedgången om man bara siktar på att göra det bästa för stunden.

Man får börja med att definiera målet: t ex ”jag vill göra det som ger bäst resultat summerat på 10 år”.

Tur att kalkylen gav så till en början irriterande resultat.  En stor lättnad när jag kom på grundproblemet.

Undrar just hur mycket verksamhet som lider av för mycket kortsiktighet.