Om fosfor i haven

.

 

Nya satsningar diskuteras. Vinddrivna pumpar som för ner syrerikt vatten till bottnarna. Kanske det.

Men man kan filosofera om läget. Hur hade Östersjön det för hundra år sedan? Ett trögt och finmaskigt nätverk av vattendrag och sankmarker kännetecknade landskapet. Det var inte lätt för fosforn att komma loss och ut till havet.

Befolkningen var mindre än hälften mot dagens. Mycket av toalettavfallet hamnade på den normala gödselhögen. I städerna togs latrin tillvara.

Men inom några decennier började saker hända.

Vattentoaletten kom. Toalettavfall gick direkt till havet.

Jordbruksmarken dikades. Transporten från mark till hav underlättades kolossalt.

Och så småningom började marken gödslas och berikas med fosfor (men mer om det senare, så vi lämnar det så länge).

 

Vattentoaletternas fosfor, före reningsverkens fosforfällning, bör ligga i bottensedimenten. Det är inte lätt att få bort det spöket från det förgångna. Förgånget är det ju inte heller i alla delar av Östersjöns omland. Direktutsläpp fortsätter.

 

Och dikningens effekt fortgår. Och vi kan knappast ha ett acceptabelt jordbruk utan bra dränering. Våtmarker – ja visst är det en bra satsning, men jämfört med landskapets fosforfiltrering för 100 år sedan är det obetydligt.

 

Frågan är om vi inte lurar oss själva om vi tror att vi med olika program ska kunna komma ner till läget för 100 år sedan.  Internationellt sett är vi i Sverige mycket bra. Men vi kan också bli bättre, men inte radikalt. Såvida inte dräneringen offras eller göres på ett helt nytt sätt.

 

Rådgivningens roll

Hushållningssällskapen ger ut tidskriften Arvensis. Rådgivningsorganisationerna har självklart kundernas, jordbrukarnas, ekonomi som främsta mål. Nu kan man ju se ekonomin med olika tidshorisont. Det är inte alltid den kortsiktiga är bäst på lite längre sikt.

 

Det är svårt för rådgivningen att tackla den frågan. Glädjande nog tas långsiktiga frågor upp i detta nummer av Arvensis.  Växtföljdsfrågor, alvpackning. Det är viktigt att den normala rådgivningen tar fram detta, annars blir det bara teori man inte orkar med.

 

Och nu är Greppa Näringen ute med Bördighetsmodulen, Odlingsperspektiv.

 

Och en rapport om uthållig kvävegödsling (Naturvårdsverket) som jag arbetat med börjar röra på sig.

 

Flera positiva saker på gång.

 

Men det är ändå inte tillräckligt för FramtidsFokus. Det finns mer både ekonomi och miljö att hämta.

 

Framtiden krympte

Lånade hem en bok: Jorden, en biografi.  Prisma

Jag trodde tidigare att det skulle ta någon miljard år innan solen blev för het för liv på jorden. Men det verkar som om det blir svåra problem om bara ett par hundra miljoner år. Varför – det är en komplex historia. Men det mesta av framtiden försvann.

Men ganska snart, om några tusen år, får vi kämpa mot istider, och det kan bli jobbigt nog.

Spelar det då någon roll vad vi håller på med? Ja, man vet aldrig. Kan vi fördröja våra storstäders drunkning några hundra år kanske någon kommer på hur man kan styra tyngdkraften oc+h då kan utvecklingen ta en helt annan riktning. 

Och i vilket fall – jag tror det spelar roll för våra barnbarn vad vi gör nu.

Och det kan aldrig vara fel att utnyttja resurser effektivare och därmed minska miljöpåverkan.