Etanol – bra eller dåligt?

En studie presenterad i Science 1 May ger dåliga siffror för majs-etanol. Budskapet togs upp av dagspressen , Sydsvenskan i alla fall, och man sammanfattade att etanolens saga som miljöbränsle nog var slut.

Men frågan tål att granskas. Det som avgör i studien är att man använder jordbruksmark vilket minskar matproduktionen och det leder till uppodling på andra håll och växthusgasutsläpp där. Visst är det så och det har diskuterats tidigare i denna blogg (etikett Klimat).

Men det skadar inte att vidga perspektivet något. Om man räknar så kommer en stor belastning också på ett mer lågproducerande ekologiskt jordbruk. Och där brukar man inte räkna in sådana sekundära effekter. Fast det borde man  göra. I så fall får den produktionen dåliga värden klimatmässigt.

Är det kanske  viktigare att se en mosaik av möjligheter? Etanol från jordbruksmark kan vara en viktig temporär vägröjare. Men det håller inte i längden att inte utnyttja jordbruksmark för effektiv produktion av livsmedel.

Biogas I Tyskland – en utveckling med baksida?

Biogasutveckling har i Tyskland ett stort samhälleligt stöd, och utvecklingen har gått mycket bra. Så bra att det förändrat landskapet i vissa regioner. ”Där det förut varit varierande och omväxlande odling är det nu majs överallt.”

Är det en sådan utveckling vi vill ha?

Svenska villkor för biogas är helt annorlunda, men det är viktigt att man inte styr utvecklingen fel med välmenande planer.

Stallgödsel ses som en bra källa till biogas, men dess energiinnehåll är lågt i förhållande till fodergrödorna själva.

Kolrelationer – biobränsle eller mull i marken? Vad är bäst?.

Mull i marken är kol i marken.

En vanlig åkerjord innehåller kring 60 ton kol i matjordslagret. För 3 miljoner hektar blir det 180 miljoner ton kol. För att jämföra: svensk biltrafik totalt använder bränsle som innehåller ca 6 milj ton kol varje år.

 

För att spara koldioxidutsläpp vill vi nu ersätta fossila bränslen med bl a bioenergi. Bioenergi kommer från växtmassa, och den har ett alternativt användningsområde: den kan bli mull i marken.

 

Vad betyder dessa alternativ för klimatfrågan?

 

Vi räknar på ett ton växtmassa, torrsubstans. Vi använder den som bioenergi, och den kan ge ca 15 MJ per kilo. Vi får 15000 MJ som kan ersätta ca 380 l olja och därmed minska koldioxidutsläpp med ca 1100 kg CO2.

 

Om vi i stället låter växtmassan (som innehåller drygt 400 kg kol) återgå till marken kommer den att förmultna där. Men ca en femtedel blir  kvar som stabil mull., alltså 80 kg kol. Det betyder att vi bundit ca 300 kg koldioxid.

 

Det är åtskilligt bättre att gå bioenergivägen. Men det är klart att det finns avbränningar, Det kostar att skörda, lagra och transportera, Och eventuellt ska det processas. Om summan av detta är mer än 70% av energiinnehållet från början vore det effektivare att plöja ned det i marken.

 

Men det finns ytterligare överväganden. Om markens mullhalt är låg producerar den effektivare om mullhalten ökas. Här ligger plusposter att ta hänsyn till.

 

I det enskilda fallet, gården och fältet, går det att hitta avpassade lösningar för bästa kombination.

Bioenergi i USA

 

Tillbaka till jordbruk efter gårdagens utflykt.

 

Bioenergi.

I Science 3 okt (Policy Forum, s 49) görs en bra sammanfattning.

 

I USA ges nu bidrag för cellulosabaserade etanol, $45 per ton biomassa till odlaren och $1,01 per gallon till tillverkaren. Men det är oerhört viktigt att hela processen blir uthållig och miljöriktig och den måste styras upp.

 

Det är cellulosabaserad bioenergi man ser som framtiden. Men den är inte färdigutvecklad och spannmålsbaserad etanol kommer därför att bli betydande så länge. 25% av majsproduktionen i USA gick till etanol 2007, det beräknas bli 30% 2008. Men man betonar att dagens spannmålsodling ger betydande miljöproblem.

 

Men man säger också att lämpliga åtgärder kan förbättra spannmålsproduktionen miljömässigt, t ex:

Minimerad eller anpassad bearbetning

Nya gödslingstekniker

Fånggrödor och skyddszoner.

 

Diskussionen känns igen.

Det  bör vara viktigt för svenskt jordbruk att fortsätta vara på frontlinjen i denna utveckling.

 

Gå gärna tillbaka på denna blogg och se vad jag menar med FramtidsFokus.

 

Framtidsfokus i IKEA

 Om företag och miljösatsningar.

 

I Ny Teknik 20 aug beskrives IKEAs satsning på miljöutveckling:

Solpaneler

Ljuskällor        

Nya material

Energibesparing

Vattenbesparing

 

En sorts Framtidsfokus.

Jordbrukaren är också en företagare. Men om man nu jämför: IKEA vinner goodwill och prestige och ökar sitt allmänna inflytande, man ökar sina affärsmöjligheter både nu och i framtiden och kan möjligen göra en del besparingar. Jordbrukaren  är inte i samma sits. Det finns vissa vinster att hämta, men de är inte särskilt spännande och annat konkurrerar om uppmärksamheten.

 

Ändå är det samlade jordbruket oerhört mycket betydelsfullare än IKEA.

 

Det är svårare att få Framtidsfokus i det småskaliga jordbruksföretaget (även stora jordbruk är små företag).  Man kan bara jämföra med hur man själv fungerar som privatperson. Jag skulle kunna spara både miljö och pengar genom att cykla till affären i stället för att ta bilen. Men gör jag det? Sällan. Än så länge.

 

Men jordbruket har en fördel: man är nära både sin produktionsapparat och naturen. Där finns en medvetenhet och känsla att mobilisera. Men det behövs ett faktaunderlag.

 

++++++++++++++++++

 

I samma nummer av Ny Teknik: Svenskt etanolvete är ekologiskt effektivt om man använder den nya tekniken för kvävegödsel och fabriken drivs med bioenergi.