Ny myndighet för Östersjön?

Frågan ska utredas enligt miljöministern. Och det kan nog behövas.

 

Som jag tidigare skrivit i denna blogg har Sverige ett miljömässigt bra jordbruk, jämförelsevis. Och det är inte bara gödslingseffektiviten som är bra, också utflödena är låga. Men det betyder inte att man inte kan bli bättre.

Stallgödsel nämns i dagens pressmeddelande. Och där finns en problematik. Djuren producerar gödsel som marken i en del fall inte behöver, även om dagens regler ser till att en uppgödsling inte fortsätter.

Det är klart att det kan vara bättre för just Östersjön om denna djurproduktion flyttas till Danmark eller Holland. För det blir nog fallet om man bara lägger restriktioner.

 

Ett par andra förslag:

Lägg ordentlig krut på stallgödselbehandling kombinerat med transporter och spridningsteknik. En helhetskalkyl kan ge mer plusposter än man tror. Den mark som tar emot gödsel får en bördighetsuppbyggnad och ökar också kolhalten. Detta bör tas hänsyn till när man ser på transportekologi. Greengard Odlingsperspektiv hjälper till att ta fram en sådan helhetsbild. Biogas kan inkluderas i sammanhanget.

 

Mark som får vara orörd från höst till vår minskar erosion och modererar vattenutflöde. Vidare minskar kväveutflödet. Det bör vara positivt ur många synpunkter. Detta föreslogs på Naturvårdsverkets workshop och är förhoppningsvis under någon form av behandling.

 

En bild av Östersjöns problem (jag hoppas den vore fel) :

En eldsvåda rasar och det är gott om eldfängt material. På ena sidan står man med handsprutor och försöker effektivisera den släckningsinsatsen. På den andra står en grupp och sprutar på olja.

 

I Science 20 febr finns ett Policy Forum med medverkan av svenska forskare och där bl a Östersjöns problem nämns. Man ser det viktigt att reducera både kväve och fosfor. Och bl a nämns den stora påverkan bottenslammets fosfor har för eutrofieringen.

Ekonomi, miljö och långsiktighet.

 

Av förra inlägget tycks framgå en viss motsats mellan dessa mål. Den kan vara så men inte alltid. Till en del går det att förena, och just det är tanken och drivkraften bakom Odlingsperspektiv.

 

Ett exempel som kan gälla för en växtodlingsgård i Mellansverige med spannmål och en oljeväxtgröda.

Vi sätter in fånggrödor där det går, och det är tre år av sex. De får övervintra och bearbetning sker först på våren före sådd. På många jordar går det bra.

Det kostar utsäde och kan betyda en ökad bekämpning, en ökad kostnad på säg 300 kr.

I gengäld blir det mindre bearbetning och där sparar man in kanske 300 kr, så då står balansen på noll,

Fånggrödorna ökar mullhalten på sikt och biologisk aktivitet direkt. Det kan i första skedet ge minst 100-200 kr/ha varje år, på sikt ökar det.

Med dessa siffror har man alltså tjänat 100 – 200 kr/ha på hela odlingen.

Inte särskilt spännande, men ändå något.

Och vad övrigt?

Mullhalten är på uppgång i stället för nedgång. Bättre markstruktur, lättare brukning, större odlingssäkerhet.

Det bör bli mindre risk för fosforutflöde och erosion.

Kvävet hålles kvar i marken och utlakningen minskar.

Det blir mer liv av alla slag  i mark och landskap.

 

Är detta idealiserat?  Inte i snitt. Men i det enskilda fallet beror det på gårdens odling och mark och annat gårdsspecifikt. Och observera att i denna kalkyl ingår inga bidrag. De kan komma till i vissa områden.

 

Mer om mull i marken och skördar.

En dag i Alnarp

Fånggrödor/mellangrödor. Seminarium i regi  av Partnerskap Alnarp.

 

Ett 40-tal rådgivare/forskare, up to date redogörelser för läget i Sverige och Danmark. En bra dag.

 

Rajgräs fångar kväve. Rättika och senap har i tillägg andra funktioner. Deras svavelhaltiga ämnen är sanerande på flera växtsjukdomar. Det kan tänkas att det hela kan utvecklas till att man tar en extra skörd för t ex biogasproduktion.

Mellangrödor kommer att ha en viktig funktion i svenskt jordbruk. Men de har en kostnad och etableringen är inte utan problem.

Själv bidrog jag med ”Mellangrödor och bördighet”. En sammanfattande text finns på www.greengard.se/mellan.htm .  Den som vill ha presentationen kan höra av sig så skickar jag den( bertilsson@greengard.se ). Så småningom kommer föredragen på Partnerskap Alnarps hemsida.

 

Det framgick i diskussionen att tänkandet i jordbruket och rådgivningen är i huvudsak kortsiktigt. Min erfarenhet är dock att vid en närmare diskussion många jordbrukare är mycket mottagliga för långsiktiga resonemang.