Hur få miljöutveckling i global konkurrens?

Test av en tanke. 

Jordbrukets huvudprodukter är stapelvaror utan identitet. Priser bildas på börser i internationell konkurrens. Endast för små nischer kan man ta ut merpriser, men nästan per definition betyder det att en sådan nischprodukt inte kan växa och bli dominerande. Merpris kan inte bli det normala.

Men miljöutveckling behövs för den stora produktionen i det läge vi är globalt..

 Miljöutveckling kan betyda merkostnader och minskad konkurrenskraft. Den aktuella utvecklingen i Sverige ger ett praktiskt exempel. Den som går före förlorar. Situationen brukar kallas Fångarnas dilemma.

Men man skulle kunna tänka sig följande, där kväveskatt tas som exempel:

Sverige vill ha miljöutveckling. Vi behåller kväveskatten, den gör en del nytta. Men jordbruket får full kompensation. Skatten återbetalas direkt till jordbrukarna men utan koppling till deras gödsling. Skatten får därför den styreffekt vi är ute efter. Och inte minst: bidrar med incitament till utveckling av effektiva tekniker.

Till stor del kan just en kväveskatt bli självfinansierande (se inlägg tidigare  ), men driftskostnader kan nog det allmänna behöva stå för.  För andra frågor kan anspråken på det allmänna bli större.

Men vem är ”det allmänna”? Utveckling i denna riktning är inte ett specifikt svenskt intresse, det är mycket vidare. Det skulle inrättas en internationell fond/organisation som kan gå in med medel så att man inte fastnar i Fångarnas Dilemma. Det skulle utvecklingen i hela världen tjäna på.

 

Gränser för vår planet

Stockholm Resilience Center presenterar ett nytt tänkesätt: hur mycket tål planeten av olika faktorer? Man har identifierat tre mest kritiska: klimatgaser, biodiversitet och kväve/fosfor i omlopp. Ännu är inget kvantifierat, men nog är åtminstone de trender vi har ganska alarmerande.

I Alnarp konfererades en dag om Jordbrukets konkurrenskraft. Bra sammanfattningar från olika branscher, men ändå kan man undra: vad nytt kom fram? De flesta har det mycket besvärligt i den internationella konkurrensen. Man kan bara undra – om vi hade gjort en global genomgång – hade inte alla haft det lika besvärligt då? Är det så världen är? Alla ska kämpa med kostnader och utveckling för att vi ska få framsteg.

Men man kan notera att i Alnarp nämndes inte mycket om miljö/uthållighet. Det är inte lätt att prioritera när ekonomin är ett stort bekymmer.

Men jag får ta fram min gamla käpphäst: det finns win-win situationer för både ekonomi och miljö. Några exempel:

För många växtodlare: bättre mullhushållning, mellan/fånggrödor, reducerad bearbetning, halm som bioenergi (om mullhalten är under kontroll)

Ecodriving

Använd etiketterna till höger så kommer mer inlägg om olika frågor.

Farming Outlook – en tidskrift från Pakistan

Det finns en tidskrift som heter Farming Outlook. Den utges i Pakistan och redaktör är min förre counterpart M Tahir Saleem. Tidskriften ger inte bara rapporter från Pakistans horisont, den ger utblickar på jordbruksutvecklingen i allmänhet. Den kan rekommenderas till alla som är intresserade av utvecklingen av världens jordbruk. tahir.pak@comsats.net.pk

 

Numret juni 2008 (som just kom med post), har huvudrubriken Food Security – why, what and how. Jag kan inte här ge en sammanfattning – bara några spridda nedslag och reflektioner.

 

Pakistans spannmålsproduktion är ca 30 miljoner ton, varav 21 är vete, 5 ris och 3 majs. Det räcker till att försörja landets ca 150 miljoner invånare (antalet har dubblats sen jag var där 1980). Produktionen bör alltså öka kontinuerligt, men det senaste året har det minskat, mycket på grund av dyrare växtnäring.

Men det finns potential för ökning. Vidare är ”post-harvest losses” beräknade till 25% vilket borde kunna minskas.

 

Ett kapitel ägnas ”best management practices” för växtnäring. Huvudtema: anpassning till fältet. Och det hade vi som ett viktigt tema också 1980.

 

Ett kapitel ägnas indiska Punjab (också Pakistan har en del av Punjab). Det gäller huvudsakligen bevattningsjordbruk. Medelskördar i Punjab av spannmål är ca 4000 kg/ha. Medelgödsling 146 kg kväve, 18 kg fosfor och 4 kg kalium. Det betyder överskott i kvävebalansen. Kaliumbalansen kan bli ett problem.

 

I en liten rapport om bomull (Pakistan har 3 miljoner hektar bomull) noteras att bomullen bortför omkring 118 kg kväve, 15 kg fosfor och 150 kg kalium per hektar.

Inte omnämnt i denna rapport är att det finns en diskussion om bomullsodlingens miljöpåverkan, både vad gäller växtnäring och bekämpning. Här behövs säkert en uppstramning och samtidigt finns projekt med ekologisk bomullsodling. Men mer om detta senare.

Framtiden krympte

Lånade hem en bok: Jorden, en biografi.  Prisma

Jag trodde tidigare att det skulle ta någon miljard år innan solen blev för het för liv på jorden. Men det verkar som om det blir svåra problem om bara ett par hundra miljoner år. Varför – det är en komplex historia. Men det mesta av framtiden försvann.

Men ganska snart, om några tusen år, får vi kämpa mot istider, och det kan bli jobbigt nog.

Spelar det då någon roll vad vi håller på med? Ja, man vet aldrig. Kan vi fördröja våra storstäders drunkning några hundra år kanske någon kommer på hur man kan styra tyngdkraften oc+h då kan utvecklingen ta en helt annan riktning. 

Och i vilket fall – jag tror det spelar roll för våra barnbarn vad vi gör nu.

Och det kan aldrig vara fel att utnyttja resurser effektivare och därmed minska miljöpåverkan.

U K Science Advisor betonar Försörjning, Jordbruk och Miljö

I tidskriften Science 26 sept finns en intervju med Storbritanniens nye Science Advisor, John Beddington. Och vad talar han om?  Försörjning, jordbruk, resurser och miljö.

 

Ett par något förkortade frågor och svar:

 

Vilket budskap skulle du vilja ge den nye presidenten i USA?

Svar: Betona sambandet mellan klimatfrågorna, försörjningen, energin och vattentillgången. De här frågorna är oerhört viktiga för de kommer snabbt och dramatiskt, inom några årtionden.

 

Du har sagt att världen behöver dramatiskt öka matproduktionen och använda mindre vatten än i dag. Kommer världen att behöva genmodifiering?

Svar: Befolkningsökning och standardökning betyder i storleksordningen 50% större efterfrågan på livsmedel år 2030. Och urbaniseringen ökar från 47% till 60%. Det kommer att betyda stora problem för jordbruket. 70% av tillgängligt sötvatten används av jordbruket. Det kommer att bli konkurrens om vattnet mellan städer och jordbruk.

Växtförädling är nödvändig, men genmodifiering är inte enda verktyget.

Åtgärder för bra skördar ger också bättre vatteneffektivitet

Vatten – en knapp resurs.

 

Nja –  det är knappast brist här, annat än mycket lokalt och tillfälligt. Men globalt …

 

Hur ska vi utnyttja vattnet bäst? Det talas om vatteneffektivitet, ”Water Use Efficiency”, WUE.  Detta kan uttryckas på många sätt, för spannmål är det naturligt med ”kg spannmål per kubikmeter vatten ”.

Det tycks länge ha gått en disciplingräns: vattenforskare har föga talat om agronomi. Men nu kommer några rapporter som betonar det egentligen självklara: En bra skörd höjer WUE. Det blir dålig vatteneffektivet om skörden starkt begränsas av näringsbrist eller dåligt bestånd.

Ett par exempel från referens 1 nedan som gäller försök i Syrien : WUE utan bevattning och utan gödsling var 0,6 kg per kubikmeter och höjdes till 1,0 med 50 kg kväve.  I samband med bevattning höjde kvävegödsling WUE från 0,9 till 2,3.

Bra skördar utnyttjar vattnet bättre.

Men vid överdriven insats av t ex kväve vänder det.  Anpassning efter behov är en viktig utvecklingssatsning.

 

Referenser:

1. Katerji m fl 2008. Water efficiency of crops … Eur. J. Agronomy 28, 493-507
2. Fan m fl 2005. Long term fertilization effects on grain yield, water use efficiency .. Agriculture, Ecosystems and Environment 108, 313-329.