Markvård, integrerade åtgärder och mångfald ger ekonomi.

 Fylla på denna blogg i semestertider – är det lönt?

Men det har kommit så mycket intressant information de senaste dagarna så det går inte att låta bli. Med dagens post kom Arvensis och Jordbruksaktuellt.

Jag börjar med Arvensis.

Dör finns mycket om hur man ska ”toppa ekonomin”. Och det är inget fel i det. Det är information som en jordbruksmanager behöver. Jämför gärna med föregående inlägg för två veckor sedan. Men det finns en notis: ”700 försök visar vägen i plogfri odling”. Det är svenska försök 1986-2008. Och modifierad bearbetning går bra. Det är definitivt något att överväga om man nu inte redan är inne på det.  Och så finns det en artikel: ”Plus i plånboken med integrerad odling”. En artikel av Christer Nilsson där har redogör för de positiva erfarenheter som finns från odlingssystemförsöket på Alnarp. Efter några år är det positivt på alla fronter, både produktion, resurseffektivitet, miljö och ekonomi. Jämför gärna igen med mitt föregående inlägg. 

Och så till Jordbruksaktuellt:  Jag fastnar för en artikel ”Lönsamhet och mångfald – hand i hand”. Det är om en framåt och toppeffektiv jordbrukare i England som satsar på små billiga åtgärder som hjälper bl a fåglar. Det är ett program som drives av BASF.

Räkna på helheten och på lite längre sikt. Då finns det hopp för en bra jordbruksutveckling.

Mångfald, biodiversitet.

 

I många områden är jordbruket helt dominerande i landskapet. Jordbrukaren styr den biologiska mångfalden.

Tänker han på det? Jag tror det är sällan. I alla fall blir det helt underordnat praktiska hänsyn (kanske ofta inte helt rationella) om att ”hinder” ska bort. Det finns också en kultur om att det ska vara ”snyggt och fint” och kontrollerat i åkerkanter.

Men det kommer mer och mer rapporter som visar att åkerkanter är betydande oaser för liv av olika slag, från insekter till fåglar. Och vad nytta gör det?

Pollinering är en påtaglig nytta för en del grödor.

Skalbaggar förflyttar sig hundratalet meter och bidrar till den biologiska balansen i åkermarken.

Fåglar har sin givna betydelse.

Och framför allt – mångfald är en försäkring för framtiden.

Vi ska inte glömma landskapsbilden. Eller jakten.

 

Jordbruket kan göra mycket till mycket små kostnader. Åkerkanterna kan göras mera mångfaldsvänliga. Precisionsstyrning och stora maskiner kan utnyttjas till att ta vara på mångfaldsmöjligheter.

Tänk till – fältet är mycket fritt!

 

Det hela och detaljerna.

 

Naturvårdsverket har en workshop nästa vecka där man vill försöka krama fram ideer för hur man ska kunna minska utsläppen till Östersjön. Och det kan behövas för det är verkligen stora åtaganden som gjorts i Baltic Sea Action Plan.

 

Det gäller förstås utsläpp av kväve och fosfor. Men jag hoppas att man kan utvidga till en större helhet. Vi har kommit så pass långt i att ”rätta till fel” att det inte finns några enkla lösningar att lägga till. Men det finns möjligheter att förbättra helhetsfunktionen hos marken. En mark med bättre strukturstabilitet och med större skydd i markytan (skörderester, fånggrödor) ger mindre erosion och ”slamning” som frigör fosfor. Samtidigt fås lägre utsläpp av  växthusgaser och bättre biologisk mångfald.  Fånggrödor kan behövas i flera områden, inte bara de som ligger närmast  kuster och stora vattendrag där just kvävet är viktigt.

Gå gärna tillbaka till mitt inlägg den 30 dec.

 

Överhuvudtaget är segmentering och specialisering ett problem, både när det gäller myndigheter och forskning. Olika enheter jobbar med varsin fråga.  Det är så mycket som hänger ihop, men de som egentligen ska se till helheten, ekonomerna, har inte möjlighet att ta med den heller. De har fått specialiserade beställningar.

 

En blomma till Greppa Näringen som vågar sig på att integrera det hela i Bördighetsmodulen.

Fånggrödor är också bra för biologisk mångfald

Egentligen var jag rätt glad över gårdagens länkar i en orsakskedja för mindre utflöde av näring från åkermark.

Och jag hade tänkt tillägga bara en sak i dag: mångfald. När det finns växtlighet på en mark, och därmed i en mark, är förutsättningarna för liv av olika slag mycket bättre än om marken är kal. Det gäller vilt, fåglar och smådjur, insekter, mikrober mm. Övervintrande grödor är nyttiga i landskapet.

 

Men när jag nu läser gårdagens punkter känns det på sin plats att försöka förenkla texten. Här är ett försök.

 

När marken har låg mullhalt blir det bättre skördar om man ökar den.

Ett bra sätt att öka den är att så en fånggröda som för växa över vintern.

En högre mullhalt gör marken motståndskraftigare mot slamning när det är blött.

Fånggrödor verkar på flera sätt. De ger organiskt material som kan bilda mull när det nedbryts av olika organismer i marken. Detta rikare liv i marken gör den direkt stabilare och bättre.

Att öka mullhalten tar lång tid (decennier) men nedbrytningsprocessen går snabbare (år).

Åtgärder för att öka mullhalten har därför en positiv verkan på både kort och lång sikt.

När marken är stabilare mot slamning minskar utflödet av fosfor.

En stabilare mark har bättre struktur, den suger lättare upp vatten och håller mera vatten, och det minskar både avrinning på ytan och den totala avrinningen.

En mindre avrinning minskar förlusterna av både fosfor och kväve.

Fånggrödan minskar mängden nitrat i marken och därmed kväveutlakningen.

 

Alla dessa led samverkar: åtgärder för att öka mullhalten minskar utflödet av näringsämnen.

 

Biogas I Tyskland – en utveckling med baksida?

Biogasutveckling har i Tyskland ett stort samhälleligt stöd, och utvecklingen har gått mycket bra. Så bra att det förändrat landskapet i vissa regioner. ”Där det förut varit varierande och omväxlande odling är det nu majs överallt.”

Är det en sådan utveckling vi vill ha?

Svenska villkor för biogas är helt annorlunda, men det är viktigt att man inte styr utvecklingen fel med välmenande planer.

Stallgödsel ses som en bra källa till biogas, men dess energiinnehåll är lågt i förhållande till fodergrödorna själva.

Från bomull till mångfald

Förra inlägget slutade med bomull. Om frågetecken med stor biocidanvändning osv åtminstone på vissa håll. Ekologisk bomull? Sökte lite på nätet. Ekologisk bomull utgör 0,03% av världens produktion (år 2003). Men man talar mycket om den. Men det kanske finns andra sätt att bli miljöriktigare? Kom vidare till en publikation ”Farmscaping to enhance biological control” http://attra.ncat.org/attra-pub/PDF/farmscaping.pdf

Den gäller USA och är inte helt ny (2000). Vid en ytlig genomgång förefaller den dock ge en hel del nyttiga uppslag.

Det finns anledning att dels använda bekämpningsmedel så lite och så målinriktat som möjligt och dels att öka mångfalden.

 

Det finns mycket detaljer i skriften och ämnet är inte lätt. Men rent allmänt kan sägas att mångfald i marken (skörderester, mullhalt) och mångfald i åkerkanter  är en god start.

 

En remsa på en meter längs kanterna på ett 10 hektar stort fält betyder 1-1,5% (beroende på fältets form) av ytan. Om täckningsbidraget är 2000 kr betyder det 20-30 kr/ha. Det kan användas till mycket.

 

Påminner om den lilla sammanfattningen om jordbruk och mångfald www.greengard.se/biodiv.htm

”Vårt intensiva jordbruk hotar biodiversiteten”

Ja, nog är det väl så. Fälten blir större och större. I viss mån ökar nog också specialiseringen. Det blir mindre utrymme för vår vilda omgivning.

Å andra sidan: det förutsätts att jordbrukaren ska sköta sin ekonomi och styras av ekonomiska signaler. När nu samhället är intresserat av biodiversitet vore väl det minsta man kan begära att man tar fram information så jordbrukaren kan agera efter den. Det finns säkert en del som är positivt ekonomiskt. Och många jordbrukare skulle säkert av rent intresse främja biodiversitet om man visste hur man skulle göra.

Modern teknik kan erbjuda positiva möjligheter: positionering, sensorstyrning, reducerad bearbetning, fånggrödor för att nämna några. Och inte minst att använda olönsamma fältdelar för att främja mångfald i stället för att olönsamt bruka dem.

Det skulle behövas en mer aktiv hållning framför allt vad gäller forskning och information.

Ekonomiska beräkningar på ekosystem och biodiversitet.

 

EU har initierat en studie om dessa frågor, och en interimrapport kommer att presenteras och vidare arbete diskuteras vid ett möte i Stockholm 24 aug.

 

Det visar hur stort det internationella intresset är för biologisk mångfald. Och det är ju inte så konstigt när det mänskliga samhället trycker på från alla håll.

 

Det är klart att en tyngdpunkt kommer att ligga på ”stora frågor”. Vad kan EU göra? Vad kan länderna göra?

Men jag skulle vilja trycka på en annan fråga: vad kan jordbrukarna göra? Om dom bara får motivation och kunskap kan dom med små insatser göra mycket för jordbrukslandskapet. Kanske med fördel utan bidrag, program och styrning.. Jag vill påminna om några anteckningar från en snabb litteratursökning: www.greengard.se/biodiv.htm

 

Mångfald – från att bekämpa naturen till att jobba med den.

Mångfald.

 

Jordbrukaren har sedan länge kämpat emot mångfald. Mot sly, mot ogräs. En sann historia: den moderne jordbrukaren G ville värna om landskap och omgivningar och planterade en rad träd. När han stolt visade detta för den äldre grannen B grymtade denne: Hm. Jag har huggit buskar hela mitt liv.

 

Det är dags att tänka om. Naturen är nu i underläge i många bygder. Fälten blir större och större. Bättre teknik ger färre ”dåliga fläckar” i fälten och en ensidigare miljö. Det ger sämre betingelser för både fåglar, insekter och annat.

 

Man bör egentligen i dag vara mer stolt över kanter med ”buskar” och med diverse oregelbundenheter än över ett ”rent och fint” och helkontrollerat landskap.

 

Det är svårt att sätta pris på mångfald. Men det finns säkert plusposter av olika slag. Pollinering är en sådan som är viktig i en del grödor. I veckans tidningen Land berättas om ”vildsvinsåkrar” som avsevärt minskat vildsvinsskador. Och en sak är tämligen säker: ett artfattigt landskap är sårbart på olika sätt.

 

Ny teknik kan öppna möjligheter. Med små justeringar kan man underlätta för det vilda, alltifrån ”viltåkrar” på svårbrukade platser till obesådda små lärkrutor på stora fält. Kanske GPS-styrning rentav kan användas till att dela upp stora fält i mindre moduler utan olägenheter.

 

Jordbruksverket har en skrift om fåglar i odlingslandskapet.

En kort genomgång av några undersökningar jag stött på vid en litteratursökning finns på

www.greengard.se/biodiv.htm .