Win-Win, genom mullhushållning

Har mullhalt ett ekonomiskt värde?

 

Att mull är värdefullt är en gammal sanning. Håller den? Ja, i någon mån. Det tycks vara så att flera av våra mest högproducerande jordar har ganska låga mullhalter men ändå blir det ännu bättre skördar om mullhalten ökas.

Vi har i Sverige 11 s k Bördighetsförsök som drivits med olika växtföljder och gödsling i ca 50 år, något olika på olika platser. De fyra mest högavkastande försöken med veteskördar på 7-8 ton ger nu i snitt ca 10% högre skörd i växtföljden som bevarar mullhalten bäst. Mullhaltskillnaden ökar med tiden och så gör skördeskillnaden. Det beror inte på kväve.

10% skördeökning för en bättre mullhalt är inte småsmulor.

 

Och i tillägg finns miljöfördelar:

Mindre koldioxid till atmosfären

Mindre erosion

Mindre risk för slamning som ger fosforförluster.

 

Ett sant win-win läge, om nu inte kostnaderna är för höga, men det är värt att titta på helhetsbilden.

 

Men dessa skördeeffekter märks inte på platser med lägre skördepotential. De råkar också ha högre mullhalt.  Det tycks gå en gräns vid ca 2% kol (3,4% mull).

 

Försöksresultaten finns på www.mv.slu.se  (Markvetenskap, SLU)

Sammanfattande diagram skördar på www.greengard.se/bordskord.htm

och för mullhalter på www.greengard.se/cperspsam.htm

Mullhalten beter sig som förväntat – sjunker i växtodlingen utan motåtgärder

Trevligt att se att antalet besökare ökat. Mitt mål är att uppdatera om inte varje dag, så nästan.  Jag har i dag ägnat mig åt att gå igenom forskning om mullhaltsutveckling.

 

En rapport från Belgien:

Goidts m fl  2007. Regional assessment of soil organic carbon changes under agriculture in S Belgium 1955-2005.  Geoderma 141 2007, 341-354.

Det är en inventering där jordanalyser från 1955 jämförs med en provtagning 2005. Samma platser, mycket omsorgsfullt.

På växtodlingsgårdar har kolhalten sjunkit från 1,3% till 1,1. Det betyder en förlust av 100 kg kol per hektar och år.

På vallgårdar har kolhalten ökat från 1,6 till 2,2. Man har bundit 450 kg kol per år. Och när kol bindes behövs också kväve. Ungefär 45 kg kväve per år har jorden lagrat upp.

 

På rena växtodlingsgårdar har vi en ofördelaktig utveckling. Dessutom koldioxidutsläpp.

Men vallgårdar binder kol. Siffran 450 betyder att man bundit växthusgaser motsvarande ca 1200 liter diesel per hektar. Det gäller åkern, sen finns ju korna som släpper ut.

 

Det är en tillfredsställelse att konstatera att den mullhaltsmodell jag arbetar med väl beskriver denna utveckling.