Framsteg i Science – motståndskraft mot torka.

Sorghum är ett viktigt sädesslag i världens torrare områden. Man har nu kartlagt dess gener och funnit intressanta mönster som man tror kan användas i vidare arbete för torktåliga grödor. Citat från en risgenetiker (Takuji Sasaki, Japan):” Med tanke på den globala uppvärmningen kan den förståelse sorghumgenomet ger oss om hur spannmålsgrödor kan anpassas till högre temperaturer och ljusintensitet och mindre vattentillgång ha ett stort inflytande på jordbrukets utveckling.” (Science Magazine, 30 Jan 2009, sid 573).

Ja, vi behöver all hjälp vi kan få att driva utvecklingen i denna riktning..

Ekologisk produktion och Science.

 

Jo, det blev en insändare. Får se om det blir plats för den. Mitt budskap är detsamma som vad Kenneth Cassman (professor i Agronomy, Nebraska) säger i en kommentar till studien från Michigan State University (Organiskt jordbruk kan föda världen):

”Mot bakgrund av att det behövs 60% mer mat i världen 2050 och att det måste produceras med mindre areal och mindre bevattning behövs en ”ecological intensification” av växtodlingen. Betoningen måste vara på odlingssystem som fyller krav på produktion, miljö osv, och inte på ursprunget eller typen av olika insatsmedel.”  (förkortad och ungefärlig översättning) . Mer kommentarer och citat.

 

Så – låt oss lyfta fram Framtidsfokus (använd etiketten till höger).

 

Från dagens Science (2 Jan), en del intressanta tänkvärdheter:

 

Ett sätt att bekämpa malaria: sprid en parasit (Wolbachia) som förkortar myggans liv. Dels minskar myggornas aktivitet, men framför allt deras resistensbyggande förmåga så de blir lättare att bekämpa.

 

Försaltade jordar är ett problem. Men det finns ett fodergräs (Panicum turgidum) som klarar salthalt men ändå ger bra foder. Därmed skapas möjligheter att bygga upp ett system för att utnyttja problemjordar.

 

En beräkning har gjorts: bilar och lastbilar tar 0,0045 liter bränsle per transporterat kilo per 100 km. Så om man bantar 20 kg och brukar åka 1000 mil om året sparas 9 liter. En ny bantningsmotivation?

För USA har man räknat ut att 3-4 miljarder liter kan sparas genom bantning.

 

Mammutarna dog ut. Kanske på grund av en meteorsvärm för 12900 år sedan. Små mineralspår (mikrodiamanter) i ett bestämt jordlager på flera håll i världen tyder på det. Forskarna är inte ense, men i alla fall – det ger en tankeställare om vår utsatthet.

 

Korallernas minskade kalkbindning har fått siffror. Den ökade koldioxiden ger dem problem.

På gång enligt Science.

 

Postgången tar sin tid så dagens nummer är från den 19 dec. Några nyheter med anknytning till bloggens intresseområde:

”Årets genombrott” har korats. Det blev ”omprogrammering av celler”. Genom att införa ny arvsmassa kan man få cellen att utvecklas annorlunda. T ex har defekta celler i bukspottkörteln regenererats och fåtts att producera insulin igen. Det finns tillämpningar inom många områden för denna grundvetenskap.

 

Som nummer 6 på listan kom en ny katalysator för att splittra vatten i väte och syre. Tekniken kan leda till bättre möjligheter för energiutjämning för t ex vindkraft och solkraft.

 

Som intressanta områden att bevaka nämns växtgenetik och havens försurning.

Kunskapen om växternas genuppsättning växer lavinartat och det kommer att ge avtryck i den utveckling som kommer.

Havens försurning är ett allvarligt problem som kan störa både livet i havet och hela jämvikten (det går inte vara en kalkstensuppbyggande korall i ett surt hav). Orsaken är koldioxidutsläpp. Koldioxid är kolsyra och försurar. Men problemet är inte lika tydligt som smältande polarisar och hotade isbjörnar.

Det finns dubbel anledning att minska på utsläpp av koldioxid.

Kriser, optimism och ekonomi.

 

Dagen för julafton. Vetenskapsmagasinet i TV2 påannonseras så här i tidningens programtablå: ”Finanskris, livsmedelkris, klimatkris. 2008 har varit krisernas år. Men nu är vändningen kanske på väg. Nobelpristagaren Paul Krugman är en av de experter som uttrycker hopp om framtiden i årets sista Vetenskapsmagasin. Vi kan ta oss i kragen om vi vill.”

Som ni kanske förstår är jag av samma åsikt.

Några konkreta punkter från programmet:

 

Maten är inte vilken vara som helst. Den behövs nästan varje dag.

Polarhaven tycks redan nu läcka mycket metan. Och halterna i atmosfären börjar stiga.

Stora solkraftverk börjar komma igång.

Vi behöver ett småskaligt jordbruk.

Vi behöver satsning längs ett flertal olika linjer när det gäller jordbruk och mat.

Inte bara Krugman utan också andra ekonomer var optimistiska om att ekonomer nu kan tänka i nya banor och komma med lösningar för framtiden.

 

Man kan sätta frågetecken för några av teserna ovan.

Men jag kom bara att tänka på en artikel i Science 20 juni 2008 (sid 1605, Samuel Bowles), som egentligen väcker tvivel om själva grunden till mycket av ekonomivetenskapen, (ungefär) att det är självintresse som styr handlandet och att detta leder till den bästa jämvikten i samhället. Men det har visat sig både i direkta observationer och i experimentella undersökningar att individens handlande också styrs av den sociala situationen, av altruism. Detta har stor betydelse för vad som verkligen sker.

Om GM-grödor.

 

I Sverige har den första genmodifierade potatisen (för enbart industriändamål) skördats, och det har varit lite diskussion om det.

 

I Science 19 sept är ett par artiklar om utvecklingen på andra håll.

 

I Kina odlas insektsresistent bomull (Bt-bomull) på 3,7 miljoner hektar. Enligt artikeln har detta betytt mycket för fattiga småbönder som nu får bättre skördar. I tillägg har denna bomull lett till lägre insektsangrepp också på övriga grödor.

 

Australien består av flera delstater. Några har tillåtit genmodifierade grödor, andra inte. Men nu släpps      förbudet i den stora Western Australia och det är på gång i Victoria. Man kommer att arbeta med bl a följande projekt:

Tork- och saltresistens hos vete

Korn med beta-glukan, som har medicinska effekter

Gräs som ger mindre metan (växthuseffekt) som foder till idisslare.

 

Själv har jag inte hejat högt på utvecklingen av grödor med herbicidresistens eller grödor med inbyggda insekticider. Men det finns mycket intressanta utvecklingar på gång inom den avancerade växtförädlingen, och världen behöver detta.