Rekordskörd och vattendirektiv.

Nu tycks skördar på 10 ton var regel åtminstone i Skånes slättbygder. Helst ska det vara lite mer. Men priset är på väg under kronan.

Om man tänker på saken: en persons årliga energibehov täcks av ca 300 kg spannmål. 300 kr. Det är vad man tjänar in på mindre än två arbetstimmar. Nu vill man väl ha lite annat också men mindre än en halv dags arbete skulle tjäna in till årsbehovet av jordbruksråvaror för livets nödtorft.

Är det bra eller dåligt? Jag skulle säga att det är bra för samhället på kort sikt i alla fall. Men på lång sikt finns frågetecken. Vi har ju nu stark prispress på mjölk. Utslagning har börjat och kan fortsätta. Även om en överproduktion ska minskas kan man undra om det här är bra på sikt. Det kanske blir mer frågan om storleksrationalisering och koncentration än om produktionsanpassning.

Vattendirektivet – samrådstiden börjar ta slut. Visst ska vi ha bra vatten. Ser man på vattenmyndigheternas hemsida får man bra och konkreta besked om status. Men vad om målet? Det verkar ibland som om vattnen ska återställas till jungfrulig status, men bara dom. För samhällen, industrier, avloppssystem, marken och allt vad som finns på och i den kan ju inte gärna återställas till jungfrulig status. Då försvinner hela samhället.  Och då går det faktiskt inte för vattnet heller. Men allt beror på tolkningen, t ex vad är ”god ekologisk kvalitet”.

Framsteg i Science – motståndskraft mot torka.

Sorghum är ett viktigt sädesslag i världens torrare områden. Man har nu kartlagt dess gener och funnit intressanta mönster som man tror kan användas i vidare arbete för torktåliga grödor. Citat från en risgenetiker (Takuji Sasaki, Japan):” Med tanke på den globala uppvärmningen kan den förståelse sorghumgenomet ger oss om hur spannmålsgrödor kan anpassas till högre temperaturer och ljusintensitet och mindre vattentillgång ha ett stort inflytande på jordbrukets utveckling.” (Science Magazine, 30 Jan 2009, sid 573).

Ja, vi behöver all hjälp vi kan få att driva utvecklingen i denna riktning..

Torka i Kina.

 

Svarta rubriker i dagspressen. Inte oväntade men ändå jobbiga. Många odlare världen över är i situationen att jorden inte  bär deras försörjning. Och ännu fler lever på vattenresurser som bara töms och tar slut.

Det känns inte som om detta är en tillfällig störning. Möjligen just där. Men läget i stort verkar labilt, det är problem än här och än där. Reserverna är små.

 

Vad vi kan göra här är att utnyttja våra resurser på bästa sätt, att bygga system som är både högproducerande, effektiva, uthålliga och lite miljöbelastande

Vatten – dags att tala om “Peak Water”.

 

I det senaste numret av WaterFront för Malin Falkenmark fram termen ”Peak Water”, alltså den tidpunkt när vattentillgången börjar minska och behoven inte kan tillfredsställas. (Det börjar bli mycket Peak. För ett par dagar sedan nämndes här Peak Oil och Peak Phosphorus. Ett symptom så gott som något. Och vi tycks ju redan ha passerat Peak Money).

 

För vatten gäller att effektivisera användningen i de regioner där det börjar bli knappt. Men det påverkar försörjningsläget. Inte alla har som vi i Sverige ett ganska pålitligt vattenöverskott.

 

Tidskriften Science från den 5 december tar upp en annan vattenfråga: om vi kunde utnyttja bräckvatten och rentav saltvatten för odling skulle vi få nya resurser. Det är inte omedelbart tillgängligt, utom möjligen för viss bioenergiproduktion, men med växtförädling och systemutveckling finns där resurser att utnyttja.

 

Åtgärder för bra skördar ger också bättre vatteneffektivitet

Vatten – en knapp resurs.

 

Nja –  det är knappast brist här, annat än mycket lokalt och tillfälligt. Men globalt …

 

Hur ska vi utnyttja vattnet bäst? Det talas om vatteneffektivitet, ”Water Use Efficiency”, WUE.  Detta kan uttryckas på många sätt, för spannmål är det naturligt med ”kg spannmål per kubikmeter vatten ”.

Det tycks länge ha gått en disciplingräns: vattenforskare har föga talat om agronomi. Men nu kommer några rapporter som betonar det egentligen självklara: En bra skörd höjer WUE. Det blir dålig vatteneffektivet om skörden starkt begränsas av näringsbrist eller dåligt bestånd.

Ett par exempel från referens 1 nedan som gäller försök i Syrien : WUE utan bevattning och utan gödsling var 0,6 kg per kubikmeter och höjdes till 1,0 med 50 kg kväve.  I samband med bevattning höjde kvävegödsling WUE från 0,9 till 2,3.

Bra skördar utnyttjar vattnet bättre.

Men vid överdriven insats av t ex kväve vänder det.  Anpassning efter behov är en viktig utvecklingssatsning.

 

Referenser:

1. Katerji m fl 2008. Water efficiency of crops … Eur. J. Agronomy 28, 493-507
2. Fan m fl 2005. Long term fertilization effects on grain yield, water use efficiency .. Agriculture, Ecosystems and Environment 108, 313-329.