Archive for augusti, 2008

Win-Win, genom mullhushållning

augusti 27, 2008

Har mullhalt ett ekonomiskt värde?

 

Att mull är värdefullt är en gammal sanning. Håller den? Ja, i någon mån. Det tycks vara så att flera av våra mest högproducerande jordar har ganska låga mullhalter men ändå blir det ännu bättre skördar om mullhalten ökas.

Vi har i Sverige 11 s k Bördighetsförsök som drivits med olika växtföljder och gödsling i ca 50 år, något olika på olika platser. De fyra mest högavkastande försöken med veteskördar på 7-8 ton ger nu i snitt ca 10% högre skörd i växtföljden som bevarar mullhalten bäst. Mullhaltskillnaden ökar med tiden och så gör skördeskillnaden. Det beror inte på kväve.

10% skördeökning för en bättre mullhalt är inte småsmulor.

 

Och i tillägg finns miljöfördelar:

Mindre koldioxid till atmosfären

Mindre erosion

Mindre risk för slamning som ger fosforförluster.

 

Ett sant win-win läge, om nu inte kostnaderna är för höga, men det är värt att titta på helhetsbilden.

 

Men dessa skördeeffekter märks inte på platser med lägre skördepotential. De råkar också ha högre mullhalt.  Det tycks gå en gräns vid ca 2% kol (3,4% mull).

 

Försöksresultaten finns på www.mv.slu.se  (Markvetenskap, SLU)

Sammanfattande diagram skördar på www.greengard.se/bordskord.htm

och för mullhalter på www.greengard.se/cperspsam.htm

Åtgärder för bra skördar ger också bättre vatteneffektivitet

augusti 26, 2008

Vatten – en knapp resurs.

 

Nja –  det är knappast brist här, annat än mycket lokalt och tillfälligt. Men globalt …

 

Hur ska vi utnyttja vattnet bäst? Det talas om vatteneffektivitet, ”Water Use Efficiency”, WUE.  Detta kan uttryckas på många sätt, för spannmål är det naturligt med ”kg spannmål per kubikmeter vatten ”.

Det tycks länge ha gått en disciplingräns: vattenforskare har föga talat om agronomi. Men nu kommer några rapporter som betonar det egentligen självklara: En bra skörd höjer WUE. Det blir dålig vatteneffektivet om skörden starkt begränsas av näringsbrist eller dåligt bestånd.

Ett par exempel från referens 1 nedan som gäller försök i Syrien : WUE utan bevattning och utan gödsling var 0,6 kg per kubikmeter och höjdes till 1,0 med 50 kg kväve.  I samband med bevattning höjde kvävegödsling WUE från 0,9 till 2,3.

Bra skördar utnyttjar vattnet bättre.

Men vid överdriven insats av t ex kväve vänder det.  Anpassning efter behov är en viktig utvecklingssatsning.

 

Referenser:

  1. Katerji m fl 2008. Water efficiency of crops … Eur. J. Agronomy 28, 493-507
  2. Fan m fl 2005. Long term fertilization effects on grain yield, water use efficiency .. Agriculture, Ecosystems and Environment 108, 313-329.

Framtidsfokus i IKEA

augusti 25, 2008

 Om företag och miljösatsningar.

 

I Ny Teknik 20 aug beskrives IKEAs satsning på miljöutveckling:

Solpaneler

Ljuskällor        

Nya material

Energibesparing

Vattenbesparing

 

En sorts Framtidsfokus.

Jordbrukaren är också en företagare. Men om man nu jämför: IKEA vinner goodwill och prestige och ökar sitt allmänna inflytande, man ökar sina affärsmöjligheter både nu och i framtiden och kan möjligen göra en del besparingar. Jordbrukaren  är inte i samma sits. Det finns vissa vinster att hämta, men de är inte särskilt spännande och annat konkurrerar om uppmärksamheten.

 

Ändå är det samlade jordbruket oerhört mycket betydelsfullare än IKEA.

 

Det är svårare att få Framtidsfokus i det småskaliga jordbruksföretaget (även stora jordbruk är små företag).  Man kan bara jämföra med hur man själv fungerar som privatperson. Jag skulle kunna spara både miljö och pengar genom att cykla till affären i stället för att ta bilen. Men gör jag det? Sällan. Än så länge.

 

Men jordbruket har en fördel: man är nära både sin produktionsapparat och naturen. Där finns en medvetenhet och känsla att mobilisera. Men det behövs ett faktaunderlag.

 

++++++++++++++++++

 

I samma nummer av Ny Teknik: Svenskt etanolvete är ekologiskt effektivt om man använder den nya tekniken för kvävegödsel och fabriken drivs med bioenergi.

 

 

Mullhalten beter sig som förväntat – sjunker i växtodlingen utan motåtgärder

augusti 22, 2008

Trevligt att se att antalet besökare ökat. Mitt mål är att uppdatera om inte varje dag, så nästan.  Jag har i dag ägnat mig åt att gå igenom forskning om mullhaltsutveckling.

 

En rapport från Belgien:

Goidts m fl  2007. Regional assessment of soil organic carbon changes under agriculture in S Belgium 1955-2005.  Geoderma 141 2007, 341-354.

Det är en inventering där jordanalyser från 1955 jämförs med en provtagning 2005. Samma platser, mycket omsorgsfullt.

På växtodlingsgårdar har kolhalten sjunkit från 1,3% till 1,1. Det betyder en förlust av 100 kg kol per hektar och år.

På vallgårdar har kolhalten ökat från 1,6 till 2,2. Man har bundit 450 kg kol per år. Och när kol bindes behövs också kväve. Ungefär 45 kg kväve per år har jorden lagrat upp.

 

På rena växtodlingsgårdar har vi en ofördelaktig utveckling. Dessutom koldioxidutsläpp.

Men vallgårdar binder kol. Siffran 450 betyder att man bundit växthusgaser motsvarande ca 1200 liter diesel per hektar. Det gäller åkern, sen finns ju korna som släpper ut.

 

Det är en tillfredsställelse att konstatera att den mullhaltsmodell jag arbetar med väl beskriver denna utveckling.

Jordbrukets stapelvarumarknad och långsiktighet – det går inte ihop

augusti 21, 2008

.

Jordbruket bygger på en långsiktig resurs, marken. Man kan ta mer eller mindre hänsyn till detta och det påverkar ekonomin. Hur kan detta förenas med kortsiktig marknadsekonomi?

 

Långsiktigheten i allmänhet ägnas ett avsnitt i en aktuell bok: Miljöekonomi för en hållbar utveckling. SNS Förlag. Författare Håkan Pihl.

Det är klart att det finns metoder, i princip. Man kan kalkylera med långsiktigt underhåll och sätta pris därefter. Framtida inkomster och kostnader korrigeras med en räntefaktor. Men det är också uppenbart att en jordbrukare inte med framgång kan hävda: jag ska ha 10% mer för att få betalt för långsiktiga hänsyn.

Så man får faktiskt konstatera att den ekonomiska modell som ska styra jordbruket inte fungerar får långsiktiga frågor. De får ligga på jordbrukarens samvete, men då kan han ju komma i kläm. Kortsiktigheten vinner.

 

I global konkurrens är detta vida värre. Detta faktum  borde beaktas mer på olika politiska nivåer.

 

Dock finns en bit som bör användas fullt ut: långsiktigt bra åtgärder som också lönar sig kortsiktigt.

Forskningen har en stor uppgift: att presentera trovärdiga underlag.

 

Det finns mer underlag om ekonomi på  www.greengard.se/eksmf.html

Vetenskap och utveckling – vägen fram

augusti 20, 2008

 

Plock ur tidskriften Science juli-aug 2008.

 

4 juli.   USA höjer ambitionen?

Ett s k Policy Forum, undertecknat av ledande forskare/administratörer i USA:

Citat, översatt (s 44): ”USA står inför större utmaningar än någonsin förr, både miljömässiga och ekonomiska, under de närmaste decennierna. Främst bland dem är klimatförändring, förändrat vädermönster, vattentillgång och –kvalitet, minskad biodiversitet.”

Det hela utmynnar i en stark rekommendation att en ”Earth Systems Science Agency” ska etableras.

 

18 juli.  Ris behöver en ny grön revolution.

”Med skenande priser på ris och annan spannmål och lager som håller på att tömmas kan det behövas en andra grön revolution för att undvika livsmedelsbrist” (sid 330). Vad man mest diskuterar är ris som tål att det blir dränkt när det regnar för mycket.

 

1 aug   Klimatflipp?

Borrkärnor från Grönlands inlandsis tyder på att klimatförändringar kan gå fort, 1-3 år. Det är som om något ”flippar över”.

 

8 aug   Gen-möjligheter.

”Blue revolution brings risks and rewards”. Det rör sig om förädling för torkresistens. Man vet hur olika gener styr. En är bra för bra skörd trots korta torkperioder en annan för överlevnad vid långa. Helt olika strategier. Vilken vill vi ha var?

Det intressanta är att det på fullt allvar är möjligt att ställa den frågan.

 

 

Framtidsfokus

augusti 19, 2008

Det syns mig fullkomligt klart att vi behöver arbeta på att förbättra våra processer, att spara på energi och råvaror och minska utsläpp. Ofta är det första steget här lönsamt. Det gäller mest att vara uppmärksam och intresserad av frågan. Att känna ett ansvar.

 

För jordbrukets del – skulle man kunna kalla det att ha ”Framtidsfokus”?

 

 Jordbruket är ett ekonomiskt företag, det kommer vi inte ifrån, men också inom denna ram kan man i större eller mindre grad ha Framtidsfokus.

Det har två aspekter:

  1. Gårdens, odlingsmarkens framtid. Bördighetsutveckling, markstruktur mm.
  2. Biosfären, helheten, miljön. Att se sig som förvaltare av en del av biosfären.

 

Det är mycket stor tonvikt på jordbruket som ekonomiskt företag i dag. Och det är viktigt. Men det ekologiska sammanhanget och den långsiktiga delen behöver också uppmärksammas. Och som nämnts ovan – det behöver inte stå i motsats till lönsamheten.

 

Mer konkret:  www.greengard.se/Framtidsfokus.htm

Naturen är stor men vi påverkar också

augusti 13, 2008

Sahara är en öken. Men för 6000 år sedan (vår stenålder) var den inte det. Vad hände? Jordklotets och jordaxelns obevekliga banor ledde till en gradvis ändrad solinstrålning på de breddgraderna. Skillnaden i instrålning mellan sommar och vinter minskade. Därmed minskade drivkraften för monsunvindar som kunde föra fuktig luft in över fastlandet. Det blev gradvis allt torrare under några årtusenden.

En rapport i Science, 9 maj 2008, beskriver det hela. Ett foto på en fossil sjö mitt i Sahara finns på omslaget. Bilden är värd att se.  www.sciencemag.org/content/vol320/issue5877/cover.dtl

 

Så visst har naturen sin obevekliga gång.

 

Just nu har vi en process där glaciärerna i Himalaya, som ger vatten till 1,3 miljarder människor, håller på att minska (WaterFront, 2 juli 2008, www.siwi.org ).  Naturligt eller påverkat?

Men bara möjligheten att vi kan förbättra denna utveckling bör vara drivkraft nog att förbättra våra system. Alltifrån jordbruk till bilkörning.

En klimatdiskussion som förvillar

augusti 11, 2008

En reaktion på t ex klimatfrågan är att klimatpanelen IPCC har fel. Det är inte människans fel att det blir varmare – och alltså behöver vi inte vidta några åtgärder. Forskarna är ju inte ense.  I mitt husorgan Sydsvenskan har det varit en insändardebatt om detta. I TV4 (hemsidan) har professorn John Christy fått stort utrymme. Han menar att det kan vara naturliga orsaker bakom den klimatändring vi ser.

 

Och det kan vara så. IPCC säger att det är 90% sannolikhet att människan ligger bakom, inte 100. Men räcker inte 90?

Vidare – vi vet helt säkert att vi omvandlat stora depåer av fossilt kol och olja till koldioxid och släppt ut i atmosfären. Och vi vet att koldioxid är en aktiv växthusgas.

Och ytterligare – koldioxid kan ha andra konsekvenser. I tidskriften Science 4 juli 2008 berättas om hur oceanerna blir surare på grund av koldioxid (Zeebe m fl: Carbon emissions and acidification) . Det kan ge stor påverkan på  jordklotets ekologi. Så oberoende av klimatfrågan kan koldioxidutsläpp ge problem.

 

Det är en bra illustration till vikten av att störa så lite som möjligt. Vi vet inte vad vi påverkar.

Detta ger inte underlag nog till radikala åtgärder som att bromsa industrialisering i uländer eller skrota flygtrafiken, men nog räcker det som motivation till att inte slösa med resurser och miljöutrymme.

Svenskt jordbruk kan utan kostnad göra mer än svenska vindkraften

augusti 10, 2008

Vi ser på svenskt jordbruk, på ungefär 2,5 miljoner hektar. Med bättre utnyttjande av den kunskap och teknik som finns kunde man åstadkomma följande utan kostnadsökning:

 

Förbättrad kvävestyrning kan minska växthusgas med 0,3 miljoner ton koldioxidekvivalenter.

Förbättrad mullhushållning kan ge ytterligare 0,9 milj ton under åtminstone några decennier.

Siffrorna gäller per år.

 Ett par jämförelser: dagens svenska vindkraft (1TWh) sparar 0,3 miljoner ton/år om vi räknar med att den ersätter olja.

Det svenska flyget släpper ut 0,6.

Om biltrafiken minskar bränsleförbrukningen med 10% genom lägre fart och bättre körning minskar växthusgasutsläppen med 2 miljoner ton.

 

Jordbruket har inte lösningen på frågan men kan bidra mer än man tror. Och så finns möjligheten till bioenergiproduktion i tillägg.