Archive for september, 2008

Jordbruksministern och marknaden.

september 30, 2008

 

I kraftfulla uttalanden säges att jordbruket ska styras av marknaden och inte av politiken med subventioner etc. Det är ju i samband med den politiska diskussionen i EU där särskilt Frankrike vill ha fortsatta stöd.

Men det finns olika nivåer i denna diskussion. En är allmänna stöd, en annan är miljörelaterade stöd/avgifter/regler, en tredje är regionala utvecklingsfrågor.

 

Jag är övertygad om att jordbruksministern inte avser att t ex kväveskatten och stallgödselreglerna ska avskaffas, vilket egentligen borde göras om det är marknaden som ska styra.

 

Och kvar står denna stora problematik: jordbruket måste ta långsiktiga hänsyn (mullhushållning, packning, växtföljd) och det stämmer inte med kortsiktig marknadsstyrning. Vi har åtgärdat något av detta i svenska program och det finns starkare åtgärder i en del andra länder.

Det finns en risk att marknadsstyrning överbetonas i diskussionen.

 

 

Klimatdebatt, solcellsbil och markfrågor

september 30, 2008

Aktuellt i kunskapsdebatten.

 

”Klimatprofessorn” Christian Azar säger enligt Sydsvenskan att enskildas klimatsparande är föga meningsfullt. Det har för liten effekt. Det behövs stora institutionella satsningar i nya energi-, bostads- och transportsystem.

Det är naturligtvis inte fel, men kanske inte helt rätt heller. Man behöver nog jobba på båda fronterna.

Beträffande jordbruket så har kvävet inte bara en klimatpåverkan (via lustgasbildningen). Det har en mycket vidare effekt på ekosystemen. Liksom fosforn.

 

Tidskriften Science 12 sept.

 

En soldriven bil kör jorden runt..

Denna goda nyhet finns under rubriken Newsmakers, sid 1427. En ung schweizare ligger bakom. ”Jag vill öka medvetenheten om att vi kan stoppa den globala uppvärmningen och bli oberoende av fossila bränslen med den teknologi vi har i dag.”. Bilen har en trailer där solcellerna ligger. Den kan gå i 88 km/tim.

Men visst vill man veta mer om hur man gör när det regnar.

 

Marken och mullen.

Två artiklar: Understanding Soil Time och Uncertain Future for Soil Carbon.

Den första betonar långsiktigheten i flera markprocesser. Man betonar också den stora effekten av mänsklig påverkan:  Långsiktig erosion har ökat 30-falt globalt. Många jordar i Afrika har utarmats på växtnäring.  Å andra sidan utflöde av kväve och fosfor på andra håll.

 

Den andra gäller kolet i marken, mullen. Den fokuserar på naturmarker och landskap. Man betonar att kolet i marken spelar stor roll för framtida halter av koldioxid i atmosfären.

Miljöarbete – en uppgift för byråkrater eller för brukaren?

september 28, 2008

 

I många av de miljöindikatorer som används i Östersjöarbetet ingår omfattningen av bestämmelser och miljöprogram. Och sådana behövs men det ska inte undanskymma betydelsen av brukarens inställning och engagemang. Bestämmelser och program kan undanröja missförhållanden men de kan inte optimera, och vi har kommit till en nivå där det är det som behövs.

 

Några snabba praktiska punkter:

Sensorstyrd kvävegödsling – tar hand om både fältvariationer och årsvariationer.

Fosfor – bygg ner fosfortillstånd över P-AL 6.

Tänk över gårdsgränser vad gäller stallgödsel.

”Sveriges jordbruk läcker minst till Östersjön”

september 28, 2008

 

En rapport (examensarbete från Sveriges Lantbruksuniversitet, Helena Andersson) ”Jordbrukets påverkan på Östersjön – en jämförelse av indikatorer …” sammanfattar kunskapsläge och åtgärdsarbete i berörda länder. Det finns grund för rubriken ovan som hämtats från LRFs hemsida (www.lrf.se , varifrån också hela rapporten kan hämtas) men området är komplext och man kan mäta och beräkna på olika sätt.

Sverige är bra i detta avseende, vilket jag tidigare nämnt och hänvisat till en egen sammanställning av växtnäringsanvändning. www.greengard.se/landjämförelse.htm

 

Sedan är frågan vad vi gör av denna information.  Det mest konstruktiva är att bli ännu bättre, för det är det både vi och vår omvärld behöver.

Och huvudtemat i denna blogg är att det inte nödvändigtvis måste betyda högre kostnader om det göres på ett individuellt gårdsanpassat sätt. Det kan tvärtom finnas vinster att hämta.

Mer konkret om Framtidsfokus

september 26, 2008

.

 

Vi jämför två lantbrukare med effektiv och bra produktion, GJ (God Jordbrukssed) och FF (FramtidsFokus). Både GJ och FF har som mål att få bästa ekonomiska utbyte och ha en miljömässigt bra drift, men FF har ett mål i tillägg: att vara så ekologiskt effektiv som ekonomin tillåter. Det som driver honom är dels omsorg om marken och hemmamiljön men också ett globalt ansvar.

 

Kväve.

GJ följer allmänna rekommendationer och anpassar efter de skördar han tror sig ha. Tar hänsyn till förfruktsverkan mm. Sprider helst bara en gång men ger tillägg om det behövs.

 

FF anpassar gödslingen efter den fältvisa dokumentation av skördar, proteinhalter mm som han för. Han har fyllt på med nollrutebestämningar. I regel använder han kompletteringsprincip, dvs ger från början en giva något i underkant och kompletterar efter konstaterat behov. På så vis anpassar han efter årsmån. Han har eller överväger sensorstyrd gödsling och kombisådd till grödor som passar respektive teknik.

 

Mullhalt.

GJ tänker inte så mycket på saken utom att han normalt plöjer ned halmen.

 

FF vet att sitt mullhaltsläge och vill inte att det blir kritiskt lågt. Fånggrödor och anpassad jordbearbetning sättes in där det kan passa.

 

Dieselförbrukning.

GJ vill naturligtvis hålla denna låg, men nöjer sig med en allmän tanke.

 

FF och hans medhjälpare går en kurs och hjälps åt att följa upp och praktisera det hela. Vidare planeras hela gårdens körningar på ett effektivt sätt.

 

………..

Detta resonemang skulle kunna fortsättas med fosfor, markpackning mm, men för ändamålet att konkretisera FramtidsFokus kan det räcka.

 

FF har mer att tänka på än GJ och t ex gödslingen blir lite omständligare. Å andra sidan sparas både kväve och diesel och någon skördeökning kan förväntas. Ekonomin för FF bör inte bli sämre, möjligen bättre.  Den långsiktiga bördighetsutvecklingen är säkerställd. Och så har han den stora tillfredsställelsen att veta att han gjort vad han kan som manager av en bit av jordklotets ekosystem. Och som visats i några tidigare inlägg här är det inte obetydliga förbättringar som kan åstadkommas.

 

 

 

En summering av möjligheter

september 18, 2008

Torsdag 18 sept. Håller på att packa för en veckas Norgevistelse. Så det blir en paus här.

En summering av förbättringsmöjligheter som diskuterats;

Effektivare traktorkörning – ca 20% bränslebesparing

Bättre års- och fältspecifik kvävestyrning – 10-20% N kan sparas.

Anpassning av växtföljd, fånggrödor – kan spara över 500 kg kol i marken, i snitt ca 100.

Markpackning – bättre uppmärksamhet på att det kan vara ett problem kan göra mycket.

Mångfald – mycket kan förbättras på ett enkelt sätt. Låt oss börja ägna det uppmärksamhet.

Framöver kommer mer inlägg om

Fosfor. Med dagens priser finns sällan anledning gödsla om P-AL är över 5.

Bioenergi, biogas.

Effektivare stallgödselanvändning

Reducerad bearbetning.

Samt så gott det går en fortsatt uppföljning av miljö- och resursläget i världen. Just nu går NASA ut med information om rekordlåg förekomst av havsis i norr.

En rekommendation: Greppa Näringens hemsida www.greppa.nu

Rotzonen – större än vi tror.

september 17, 2008

 

Om man sår rättika eller senap i augusti når den ett par meters djup efter ett par månader, om marken tillåter. Rötterna kan växa med 3 cm per dygn. Det vi ser av växten, ett par decimeter ovan jord, kan vara mindre än en tiondel av vad som finns under jord.

 

Det betyder att de tar näring också långt ner i marken, att de tömmer markprofilen på nitrat som annars kan lakas ut. De fångar upp detta, därav namnet fånggrödor.

 

Kristian Thorup-Kristensen från Århus Universitet redogjorde på mellangrödeseminariet (se nedan) om dessa verkligt djupgående studier.

Man stöter också på överraskningar, t ex att mätningar visar att en dylik fånggröda kan reducera kvävet i marken med 250 kg medan grödan själv innehåller ca hälften. Vad händer med det andra?

 

Ju mer vi vet desto mer vet vi vad vi inte vet.

 

En dag i Alnarp

september 16, 2008

Fånggrödor/mellangrödor. Seminarium i regi  av Partnerskap Alnarp.

 

Ett 40-tal rådgivare/forskare, up to date redogörelser för läget i Sverige och Danmark. En bra dag.

 

Rajgräs fångar kväve. Rättika och senap har i tillägg andra funktioner. Deras svavelhaltiga ämnen är sanerande på flera växtsjukdomar. Det kan tänkas att det hela kan utvecklas till att man tar en extra skörd för t ex biogasproduktion.

Mellangrödor kommer att ha en viktig funktion i svenskt jordbruk. Men de har en kostnad och etableringen är inte utan problem.

Själv bidrog jag med ”Mellangrödor och bördighet”. En sammanfattande text finns på www.greengard.se/mellan.htm .  Den som vill ha presentationen kan höra av sig så skickar jag den( bertilsson@greengard.se ). Så småningom kommer föredragen på Partnerskap Alnarps hemsida.

 

Det framgick i diskussionen att tänkandet i jordbruket och rådgivningen är i huvudsak kortsiktigt. Min erfarenhet är dock att vid en närmare diskussion många jordbrukare är mycket mottagliga för långsiktiga resonemang.

Hur nå förbättringar?

september 15, 2008

Om man nu tycker att det vore bra att förbättra något, säg att köra traktorn mer ekonomiskt/ekologiskt enligt förra inlägget – hur åstadkomma det? För visst tycks det nästan vara ett löjligt fel att använda 20% mer än man behöver.

 

Den administrativa vägen:

Ytterligare beskatta dieseln och därmed trycka tillbaka ett av världens bästa jordbruk? (För andra länder vill inte ändra något. Och en global dieselskatt – glöm det).

Eventuellt?:

Införa en ”effektiviseringsavgift” och ge tillbaka alltihop som arealbidrag, också till dom som kör med häst.

 

Rådgivningsvägen:

Mer kurser och information.

Men hur många tar till sig budskapet och praktiserar det? Man vill nog – men orkar inte riktigt.

 

Visualisering:

En tydlig mätare som ger feedback till föraren så han direkt ser hur han kan effektivisera körningen.

 

Ett program som fokuserar, Framtidsfokus på förbättringar?

Jag vet inte. Men försöker.

Spara traktorbränsle – häpnadsväckande resultat.

september 14, 2008

 

I tidskriften Skånska Lantbruk (Hushållningssällskapen) nr 4 2008 finns en artikel av Nils Helmersson: Sparsam traktorkörning – ett sätt att minska kostnader.

Bl a omtalas om kurser i sparsam körning. På förmiddagen kördes en bana med olika moment, bl a plöjning och lastningsarbete. På eftermiddagen kördes samma bana, men nu med uppgiften att utnyttja den information man fått om att köra sparsamt. Citat: ”Resultatet var häpnadsväckande. Vid de olika kurstillfällena har förbrukningen i genomsnitt minskat med 20 resp 44% med det sparsamma körsättet. En av förarna hade så stor bränsleminskning som 48%

Nu tänker ni att det som man vinner i bränsleförbrukning förlorar man i tid! Resultaten visar motsatt bild. Vid ena kurstillfället utfördes samma arbete med hela 26% mindre tid.”

 

Ytterligare en win-win situation. Bättre ekonomi, bättre miljö och samtidigt tidseffektivare.

 

Nu gällde detta precis samma körningsmoment. Det finns ytterligare vinster att hämta i bättre planering som resulterar i mindre körning. Men det krävs att man har fokus på detta.

 

Om svenskt jordbruk sparar 20% diesel gör man lika mycket klimatnytta som halva den svenska vindkraften (år 2007 och räknat på att den ersätter olja)