Archive for oktober, 2008

Dagens Land speglar en del av miljö – produktions – ekonomi problematiken.

oktober 31, 2008

”USA fick rätt om EUs hormonförbud”.

WTO godtar inte aspekter på miljö och hälsa som inte är solklart dokumenterade. Någon försiktighetsprincip eller hänsynsprincip – glöm det. Stenhård priskonkurrens är spelregeln.

 

”Tre sätt att effektivisera mjölkproduktionen.”

Nummer 2 är: koncentration till bygder.

Är det något som skulle befrämjas ur allmän miljösynpunkt är det tvärtom en spridning av produktionen så att stallgödseln kan utnyttjas bättre och höga fosforvärden byggas ner.

De övriga två sätten är större besättningar och utvecklad utfodring. I det sammanhanget fälles goda ord om majs. Nu beror mycket på hur den kommer in i odlingen, men inte underlättar den att nå eutrofieringsmål, tvärtom.

 

”Den rättvisa mjölken”. En förening arbetar för garanterat lokal mjölk med ett högre pris.

”Det borde gå att få upp (kött)priset till uppfödarna igen”.

Det är mycket förståeliga nödrop. Men problemet är att vårt marknadssystem (frihandel) inte fungerar så (endast för nischer är det möjligt).

Citat ur en ny bok: Claes Berg: Global ekonomi. (2008), avsnittet om företag under fullständig konkurrens:

”..konkurrensen på marknaden pressar priset på mycket lång sikt så mycket att vinsten är eliminerad. …

Även om vinsten är eliminerad betalas alla rörliga och fasta kostnader. De anställda får sina löner…   Företaget behöver inte läggas ner. Men företaget … måste förstås införa nya produktionsmetoder i samma takt som konkurrenterna för att klara sig i längden.”

 

Det är få branscher som blir utsatta för det här så som jordbruket. Många faktorer samverkar och det för för långt att utveckla detta här (mer på www.greengard.se) . Låt mig bara nämna att på en global marknad, som ju gäller för viktiga jordbruksprodukter, är konkurrenten inte grannbonden utan kanske veteodlaren på Pampas. Att undvika miljökostnader blir en del av utvecklingsstrategin, i princip. Och alla miljökostnader belastar.

(En brasklapp: frihandeln behöver inte avskaffas, vad skulle vi ha i stället, men åtminstone en del av de problem den medför kan åtgärdas lokalt.  Men WTOs fundamentalism är oroande).

 

Och till slut: ”Östersjöavtal krossar det svenska jordbruket”. En del av detta berörde jag för ett par dagar sedan i denna blogg .

 

Miljöläge och Framtidsfokus.

oktober 31, 2008

 

Aktuella rubriker talar om att vår förbrukning kräver tre jordklot. Problemet är att vi har bara ett. Och vad ska vi göra då?

 

Jag kan se några olika steg,

 

Det första är att trimma processer, effektivisera produktionen. Jordbruket kan effektivisera kvävet, effektivisera dieseln, spara mull i marken. Göres detta gårdsanpassat lönar det sig oftast. Men det krävs att man tänker till, att man har Framtidsfokus.Det är inte försumbara effekter man får, även om de inte löser problemen. Men det gör ingen enskild åtgärd.

 

Sedan kan både produktionens och konsumtionens spelregler förändras. Det behövs. Det marknadssystem vi har ger problem för ekologiska system. Det  driver mot misshushållning med naturtillgångar och framtidskapital. Sverige har en bättre position än de flesta och det är en bra utgångspunkt. Men detta är trögt. Det skulle krävas globala regler för en global marknad. Men i väntan på det: jobba med steg 1, Framtidsfokus. Det lönar ju sig!

 

Konkret hjälp med detta: Greppa Näringens bördighetsmodul, som nu är ute i fält (www.greppa.nu ) eller Greengards Odlingsperspektiv (www.greengard.se , bertilsson@greengard.se )

Metan ökar i atmosfären

oktober 30, 2008

.

 

NASA News Service rapporterar ökade metanhalter i atmosfären. Metanet har legat på samma nivå i tiotalet år, men har ökat sedan 2007.

Det är inte bra för klimatläget.

 

Vad är orsaken? Det vet man inte riktigt. Ökade metanutsläpp från sankmarker i Sibirien kan spela in. Men ökningen gäller också södra halvklotet och det är svårt att hitta en orsak där.

 

I vilket fall är detta en dålig nyhet. Den lägger ytterligare press på klimatarbetet.

 

Ett spöke från det förgångna.

oktober 28, 2008

 

 

Det är en formulering från gårdagens inlägg och det gällde fosfor från toaletter, men jag tyckte det kunde vara en slående rubrik. Men där behövs kanske ett frågetecken också.

 

I markerna finns också in någon mån spöken från det förgångna: starkt fosforuppgödslade marker.

Även i den frågan är Sverige gynnat jämfört med andra länder. Trots all diskussion i Sverige är vår situation närmast ett avlägset mål för andra områden.

 

Dock finns stora arealer med onödigt höga fosforhalter. Med dagens prisförhållanden blir det nog lättare att få till stånd en minskning av gödslingen här så att halterna byggs ner. Men det tar tid.

Om man inte har speciellt fosforkrävande grödor behöver man inte ha P-AL värden över 6. Högre värden är en resurs att utnyttja, att tära på. Det blir en verklig Win-Win situation både för ekonomi och miljö.

 

Problemet är djurhållande gårdar som fyllt upp sin spridningsareal. Samarbeta med grannar – det är lätt att säga men kan vara svårt i praktiken.

En specialversion av Odlingsperspektiv kan hjälpa till med planeringen.

 

Men egentligen har vi en form av marknadsmisslyckande. När den enskilde optimerar sin drift blir det för ansträngt långsiktigt och konkurrensen hindrar motåtgärder.

 

När nu samhällets spelregler inte klarar långsiktig miljöfunktion borde man justera. I väntan på global handling kunde man nationellt införa hårdare regler och kompensera ekonomiskt.

 

Om fosfor i haven

oktober 27, 2008

.

 

Nya satsningar diskuteras. Vinddrivna pumpar som för ner syrerikt vatten till bottnarna. Kanske det.

Men man kan filosofera om läget. Hur hade Östersjön det för hundra år sedan? Ett trögt och finmaskigt nätverk av vattendrag och sankmarker kännetecknade landskapet. Det var inte lätt för fosforn att komma loss och ut till havet.

Befolkningen var mindre än hälften mot dagens. Mycket av toalettavfallet hamnade på den normala gödselhögen. I städerna togs latrin tillvara.

Men inom några decennier började saker hända.

Vattentoaletten kom. Toalettavfall gick direkt till havet.

Jordbruksmarken dikades. Transporten från mark till hav underlättades kolossalt.

Och så småningom började marken gödslas och berikas med fosfor (men mer om det senare, så vi lämnar det så länge).

 

Vattentoaletternas fosfor, före reningsverkens fosforfällning, bör ligga i bottensedimenten. Det är inte lätt att få bort det spöket från det förgångna. Förgånget är det ju inte heller i alla delar av Östersjöns omland. Direktutsläpp fortsätter.

 

Och dikningens effekt fortgår. Och vi kan knappast ha ett acceptabelt jordbruk utan bra dränering. Våtmarker – ja visst är det en bra satsning, men jämfört med landskapets fosforfiltrering för 100 år sedan är det obetydligt.

 

Frågan är om vi inte lurar oss själva om vi tror att vi med olika program ska kunna komma ner till läget för 100 år sedan.  Internationellt sett är vi i Sverige mycket bra. Men vi kan också bli bättre, men inte radikalt. Såvida inte dräneringen offras eller göres på ett helt nytt sätt.

 

Potent växthusgas finns i mycket högre mängd än man trott.

oktober 24, 2008

 

 

Ett nyhetsbrev från NASA har ovanstående rubrik. Min första tanke var att det gäller nog någon kväveförening. Och det gör det i och för sig, det gäller kvävetrifluorid. Men det gäller inte jordbruket utan den har tekniskt ursprung, tillverkning av plasmaskärmar för TV , solpaneler mm.

Det är faktiskt mycket små mängder, men denna gas ger 17000 gånger högre klimateffekt än koldioxid per viktsenhet.

 

Det leder till ett resonemang om skillnaden mellan ”bottom up” och ”top down” studier. Vid ”bottom up” mäter man förluster i enskilda processer. Vid ”top down” mäter man helheten eller slutstationen, i detta fall atmosfären. I detta fall har ”bottom up” pekat på små utsläpp medan ”top down” gett 4 ggr högre värde än man förväntat. Man har tydligen inte fångat allt tidigare.

Samma diskussion finns för lustgas, dikväveoxid, som i högsta grad är en angelägenhet för jordbruket.

 

Rådgivningens roll

oktober 22, 2008

Hushållningssällskapen ger ut tidskriften Arvensis. Rådgivningsorganisationerna har självklart kundernas, jordbrukarnas, ekonomi som främsta mål. Nu kan man ju se ekonomin med olika tidshorisont. Det är inte alltid den kortsiktiga är bäst på lite längre sikt.

 

Det är svårt för rådgivningen att tackla den frågan. Glädjande nog tas långsiktiga frågor upp i detta nummer av Arvensis.  Växtföljdsfrågor, alvpackning. Det är viktigt att den normala rådgivningen tar fram detta, annars blir det bara teori man inte orkar med.

 

Och nu är Greppa Näringen ute med Bördighetsmodulen, Odlingsperspektiv.

 

Och en rapport om uthållig kvävegödsling (Naturvårdsverket) som jag arbetat med börjar röra på sig.

 

Flera positiva saker på gång.

 

Men det är ändå inte tillräckligt för FramtidsFokus. Det finns mer både ekonomi och miljö att hämta.

 

Skillnader visar vägen

oktober 20, 2008

Har tillbringat helgen med att komplettera Odlingsperspektiv med en klimatgasberäkning.

Och det gick riktigt bra.

 

Naturligtvis är det så att exakt beräkna för enskilda fall går inte, hur mycket man än mäter och analyserar. Ett exempel på det:

Skörderester och rötter släpper ifrån sig lustgas vid omsättningen. Så den kvävemängd som finns där får man ta hänsyn till.

Var finns bra mätningar på detta? Odlingssystemförsöken i Skåne mäter och analyserar skörderester i vissa led, www.odlingssystem.se . Ett försök finns i Bollerup, ett i Önnestad. Och det visar sig att kvävehalten i skörderester är nästan dubbelt så hög i Önnestad som i Bollerup. Orsaken är säkert att Önnestad har en hög mullhalt som minskar och då frisätts också kväve. Det finns mycket mer kväve i marken under sensommaren i Önnestad och det blir högre halter.

Så kan det variera, och vem kan lägga resurser på omsorgsfulla kartläggningar av sådant i varje enskilt fall? Och skulle det vara vettigt överhuvudtaget?

 

 Så det är nästan bättre med en överslagsberäkningar.

 

Och för att visa vägen framåt är skillnader en bättre vägvisare än absolutdata. Om utlakningen är 25 kg eller 21 känns inte så avgörande. Men att se att ett alternativ minskar utlakningen med 4 kg ger en säkrare signal som också är mera tydlig.

 

Det kanske inte är så bra i en doktorsavhandling – men i praktiken!

 

Klimatfrågan på bordet – en bok från Formas

oktober 17, 2008

.

 

Det är alltid spännande och omtumlande att läsa något man själv medverkat i. Denna bok kom ut för några veckor sedan, men jag fick den först i dag.

 

Och, ja, jag känner mig någorlunda tillfreds. Det är en bra bok som redovisar aktuell kunskap och de tankar som finns. I allt väsentligt är det en enhetlig bakgrund som redovisas av de mer än 25 författarna. Boken ger in bild av vad vi vet och vad vi inte vet i frågan om mat och klimat. Det är en pocketbok.

 

Det är klart att värderingar skiftar, särskilt mellan dem som hör hemma inom sfären ”ekologisk produktion” och de som inte anser sig höra dit.

 

Själv skulle jag väl tillhöra den senare gruppen. Men vad är det jag framhåller i denna blogg, och för all del också i min artikel i boken? Viktigt: resurshushållning, biologisk mångfald, mullhaltsutveckling, helhetsbild. Det är samma saker som framhålles i de avsnitt vars författare har en mer ”ekologisk” värdegrund.

 

Man kan fråga sig varför jag inte känner mig bekväm med en sådan ”ekologisk värdegrund”. Det är dogmatiken, att vissa saker är tabu (men att de ändå delvis kryper fram i undantag och rätt godtyckliga specialregler), att man ska bedriva vetenskap på ett fält som snävats in på ett sätt som känns delvis godtyckligt och opportunt.

 

Ett av de sämre framtidsscenaria jag kan se är att det blir en uppdelning av jordbruket i en liten ekologisk sektor, med mindre än 20% av arealen och kanske 10% av produktionen samt på mer än 80% av arealen en stor ”konventionell” sektor som av konkurrensskäl får ges ganska lösa tyglar.

 

Ett ännu sämre scenario är dock 100% produktion på enbart världsmarknadens villkor (även lokal prisnivå påverkas av världsmarknaden). Så ”konventionell” produktion i den meningen att det gäller att utnyttja allt för att maximera kortsiktigt ekonomiskt utbyte håller inte heller.

 

Vi måste använda den kunskap vi har för att få ur helhetssynpunkt bra produktionssystem. Och där är jag optimist vilket möjligtvis denna blogg visar.

 

 

LISA

oktober 17, 2008

 

Findus använder sedan några år konceptet Low Input Sustainable Agriculture, LISA. Som man själv definierar det hela i annonser där man söker odlare till grönsaker: ”LISA är ett odlingssystem som ser till den biologiska helheten. Vi använder ett minimum av växtnäring och exakt så lite bekämpningsmedel att ogräs och skadedjur hålls under kontroll. …”

 

Det betonas också att det är höga skördar som gör driften resurssnål.

 

Det är ett viktigt arbetssätt inom en intressant sektor än om den inte är arealmässigt särskilt stor. Det är det som skulle utvidgas till hela driften och egentligen bli det normala inom jordbruket