Archive for november, 2008

Marknaden och dess prioriteringar.

november 30, 2008

 

Det turbulenta ekonomiska läget ger upphov till många reflektionen. Bilbranschen är ett sorgebarn. I det senaste numret av Ny Teknik ger en industriman med insikt i branschen följande bild av det som kallas ett misslyckande:

Branschen har präglats av kortsiktigt tänkande, inte av strategisk nyutveckling. Visst finns futuristiska spjutspetsar men de har inte lett till kommersiella och marknadsmässiga satsningar. Man har prioriterat säsongens eller årets försäljning. Bakom detta ligger både företaget, facket och den politiska sfären. Man har inte sett långt nog.  Därför har vi detta gigantiska misslyckande.

 

Vi kan dra paralleller med jordbruket. Det präglas väldigt mycket av kortsiktighet. Och det är inte minst politiskt styrt. MARKNADEN skall råda. Och visst ska den det – men på vilken sikt.

 

Kanske någon tycker: vi har ju satsningarna på ekologiskt jordbruk. Ja, men det har inte förutsättningarna att ”ta över” som det nu definieras. Det producerar för lite. Det kan bli en ekonomiskt intressant nisch (mest för handeln) som täcker kanske 20% av produktionen.

 

Många av tankarna i ekologiskt jordbruk kan gärna krypa över till det vanliga. Eller omvänt – vidga möjligheterna för högproducerande ekologiskt jordbruk genom att tillåta ekologiskt styrd insats av växtnäring och bekämpning och förädling.

 

Då kan vi tala om framtidsinriktad utveckling.

Annonser

Mull

november 29, 2008

 

Ja, jag håller på att gräva i mull. Om hur den påverkar skörd och odling och omvänt, hur mullen påverkas av olika åtgärder. Och vad kommer fram? Kort bl a:

 

Fånggrödor ger mer mull, och inom ett par år fördelar i struktur och skörd.

 

Vårplöjning är bättre för mull- och kvävehushållning än höstplöjning.

 

Detta är något som kan utnyttjas mycket mer än i dag och ger fördelar på många plan.

 

Något mer bakgrund (ännu mer):

Mullen är seg och beständig. Medelåldern på mullen i våra marker är flera hundra år. Men delar av den är ung och omsätts under loppet av något år. Mull har setts som en garant för bördighet, och det ligger något i det, men riktigt enkelt är det inte.

 

Men många av våra marker skulle bli bördigare med mera mull. Och då får man tillföra mer råmaterial, dvs växtmaterial (halm, andra skörderester eller gröngödsling) eller organisk gödsel. Bra skördar är positiva för mullen.  Man kan också påverka genom att minska nedbrytningen av mull, bearbeta och plöja mindre och senare.

 

Den stora mullhalten tar lång tid att påverka. Men de yngre delarna av den kan påverkas inom några få år. Och det kan vara positivt för många jordar. Danska försök visar på det. Några års nedplöjning av fånggrödan rajgräs har gett bättre struktur på marken och skördeökningar. Dessutom minskar utlakning och klimatgaser.

 

Win-win på flera plan, men det finns några tveksamheter också för en del jordar.

 

Framtidsvägar till ett hållbart naturbruk.

november 26, 2008

 

 

En skrift från Lantbruksakademien, med egentliga huvudtiteln ”Edens lustgård tur och retur”.

Författare är Peter Sylwan, och akademiens miljökommitte ligger bakom. Den kan hämtas på nätet: http://www.ksla.se/sv/retrieve_File.asp?n=262&t=ksla_publication

 

Det är en liten skrift (50-tal sidor) med stora perspektiv. Hur har mänsklighetens samspel med jorden utvecklats? Vilka vägar kan vi gå för att tillgodose den växande mänskligheten utan att förstöra vår grund?

Skriften är i grunden optimistisk. Det finns vägar att arbeta med. Exempel tas fram från olika håll.

Jag ska nämna bara ett av dem: hur Christer Nilsson på Alnarp lurar rapsbaggarna. Några få rybsfrön sås med höstrapsen. Rybsen blommar tidigare, drar till sig rapsbaggarna och fördröjer dem tills rapsen är mer motståndskraftig. Det gynnar rapsen och minskar behov av kemisk bekämpning.

En annan princip: håll marken beväxt. Stör den inte i onödan. Se gårdagens inlägg här.

 

Men vi måste vara beredda till nytänkande. Och till att inse vikten av det. Ska jag nämna Framtidsfokus igen? Ja – det blev så.

Kortsiktigt och långsiktigt.

november 26, 2008

 

Återkommer till budskapen i tidsskriften Arvensis som nämndes i går. Och jag vill gärna påminna om att jag där fann en hel del långsiktiga budskap, åtminstone i bisatser.

 

Men om man nu läser med andra glasögon, som den kortsiktige managern (och det är ju så våra spelregler är), vad hittar man då?

 

Köp billig urea!  I ett läge där stora ansträngningar göres för att minska utsläpp skulle jordbruket gå över till ett sämre och opålitligare kvävegödselmedel som ger större förluster. Det kan inte vara rätt väg för helheten.  Bara för vissa ändamål: radmyllning och ev för spridning och nedharvning.

Och billigheten är inte bara vinst. 4-5 % lägre skörd kostar också. Och talar vi inte om att kvävet ska användas så effektivt som möjligt för miljöns skull?

 

Höstplöjning – vårplöjning. Bra försök redovisas och det visas helt klart att vårplöjning gav lägre skörd. Vem vill satsa på det med dessa resultat? Men …

Åtminstone i kombination med fånggrödor ger vårplöjning bättre mullhalt och bättre struktur på sikt. Och det är ju strukturen som anges som orsak till skillnaderna.

Det kan vara så att höstplöjningen har fördelar kortsiktigt på en jord med svaga strukturegenskaper, men på sikt ger odlingsssystem med inslag av övervintrande fånggrödor och vårplöjning både fördelar och uthållighet.

 

Jag kom i sammanhanget att tänka på en föredragning av en dansk topprådgivare på 70-talet. Efter skörden ”saa sätter man den lille sticke te”  för att bli av med halmen och få en bra grund för nästa års gröda. För det visade både försök och praktisk erfarenhet. Men det visade sig inte hålla i längden.

 

Långsiktighet och helhetstänkande är inte lätt så det är synd att det är så viktigt.

 

 

Science – Arvensis – Mullrapporter

november 24, 2008

 

En summa av dagens input.

 

Science diskuterar bioenergi. Kan ”blandvallar” på marginella marker producera bioenergi lönsammare än grödor på åkermark?  Ekologen David Tilman har fått rätt stor respons på den tanken, men andra är tveksamma. Men visst är det en tilltalande idé att bara kunna skörda på annars dåligt användbara marker och inte kosta på varken gödsling eller bekämpning. Det låter för bra för att vara sant och är det nog också.

(Men jag kunde önska mig en slånskördare. Bara tugga buskmorasen till flis. Men antagligen bleve utbytet en besvikelse.)

 

Annars är det mycket om genforskning i Science. Gener ges ofta speciella namn. Man har nu kartlagt systemet som styr bildningen av klyvöppningar hos växter. Det är bl a en gen som kallas SPEECHLESS (mållös) eftersom en variant av den inverkan på språksinnet hos människor. Man blir nästan mållös av förundran över hur allt hänger ihop.

 

Tidskriften Arvensis från Hushållningssällskapens rådgivare är mera jordnära, eller kanske företagsnära. Det är inte lätt att vara jordbruksföretagare i dag när priserna går upp och ner. Han behöver allt stöd han kan få.

Man kan också sikta fram följande:

         fördjupa dig i säkra grödval, säker spridning av gödsel….

         på längre sikt .. blir det fördelar med en mer varierad växtföljd.

         kvävegivan måste kunna bestämmas säkrare

         biologisk markkartering ger koll på sjukdomar

         precisionssådd av spannmål kan ge fördel

 

Jag får återkomma till mullrapporter. Men dagen resulterade i en output besläktat till denna fråga: en ny blogg. Arbetsblogg för Odlingsperspektiv   http://odlingsperspektiv.wordpress.com

 

Ny rapport: kvävet till Västerhavet behöver minskas.

november 21, 2008

Jordbruket är en stor källa, därutöver punktutsläpp och nedfall från atmosfären. Vidare kommer näring med havsströmmar från andra områden. Underlag via www.greppa.nu

Men jag koncentrerar mig på jordbruket. Gör vi inte tillräckligt när vi är tillhör de bästa i världen? Kan vi göra mer?

 

Faktiskt kan mycket göras utan uppoffringar.

 

Bättre styrning av kvävegödslingen. Utnyttja den moderna teknik som finns – precisionsgödsling. Det betalar sig i de flesta fall.

Hellre precisionsgödsling än att jaga billig urea. Det kan inte vara rätt väg att börja använda sämre gödselmedel, även om urea är stort i världen.

 

Mer fånggrödor och ostörd mark över vintern. Det minskar utlakningen men inte bara det.  Det kommer nu fram försöksresultat som visar att detta också är mycket positivt för mullhaltsntvecklingen och den långsiktiga bördigheten.

 

Och sedan är det stallgödselfördelningen. Inte lätt men viktigt.

 

Som nämnts, detta är inte åtgärder som nödvändigtvis innebär ökade nettokostnader. Det finns plusposter också att räkna in. En helhetsbedömning behövs

 

Men det krävs lite intresse och engagemang. Det krävs Framtidsfokus.

Lovande utvecklingar

november 21, 2008

 

 

Inom EU har man en ny överenskommelse om jordbrukspolitik, åtminstone preliminärt. Mer stöd till miljöåtgärder, mindre produktionsstöd. I tidigare inlägg har jag diskuterat jordbruksproduktionens problem med en global priskonkurrens. Just riktade miljöinsatser av olika slag kan råda bot på det.

 

Några punkter i min önskelista om åtgärder:

 

Främjande av effektiv kvävehushållning.

Fördelning av stallgödselresursen (samband med fosfor)

Kunskapssatsning på åtgärder för biodiversitet i jordbrukslandskapet.

Främjande av mer restriktiv användning av bekämpningsmedel etc.

Långsiktig markvård.

 

Vad gäller den senare punkten är det positivt att det nu förekommer en diskussion om tvärvillkor om mullhaltsbefrämjande åtgärder.

 

Det är också positivt att åtminstone i första skedet inte lågproducerande produktionsformer nämns som ett mål att sträva mot. Vi behöver ett högproducerande men miljöriktigt jordbruk.

 

Har i dag medverkat i en kurs för rådgivare om Greppa Näringens Bördighetsmodul. Ett antal rådgivare kommer att tillsammans med jordbrukare arbeta fram odlingsalternativ som är bättre vad gäller miljö och hållbarhet inom ramen för ekonomisk lönsamhet.

 

Men det är mer än en månad till julafton.

 

Kolrelationer – biobränsle eller mull i marken? Vad är bäst?.

november 19, 2008

Mull i marken är kol i marken.

En vanlig åkerjord innehåller kring 60 ton kol i matjordslagret. För 3 miljoner hektar blir det 180 miljoner ton kol. För att jämföra: svensk biltrafik totalt använder bränsle som innehåller ca 6 milj ton kol varje år.

 

För att spara koldioxidutsläpp vill vi nu ersätta fossila bränslen med bl a bioenergi. Bioenergi kommer från växtmassa, och den har ett alternativt användningsområde: den kan bli mull i marken.

 

Vad betyder dessa alternativ för klimatfrågan?

 

Vi räknar på ett ton växtmassa, torrsubstans. Vi använder den som bioenergi, och den kan ge ca 15 MJ per kilo. Vi får 15000 MJ som kan ersätta ca 380 l olja och därmed minska koldioxidutsläpp med ca 1100 kg CO2.

 

Om vi i stället låter växtmassan (som innehåller drygt 400 kg kol) återgå till marken kommer den att förmultna där. Men ca en femtedel blir  kvar som stabil mull., alltså 80 kg kol. Det betyder att vi bundit ca 300 kg koldioxid.

 

Det är åtskilligt bättre att gå bioenergivägen. Men det är klart att det finns avbränningar, Det kostar att skörda, lagra och transportera, Och eventuellt ska det processas. Om summan av detta är mer än 70% av energiinnehållet från början vore det effektivare att plöja ned det i marken.

 

Men det finns ytterligare överväganden. Om markens mullhalt är låg producerar den effektivare om mullhalten ökas. Här ligger plusposter att ta hänsyn till.

 

I det enskilda fallet, gården och fältet, går det att hitta avpassade lösningar för bästa kombination.

Vad styr – det är ekonomin förstås.

november 17, 2008

 

Har gått igenom ett par nya ekonomiböcker till: Global ekonomi (Claes Berg) och en ny upplaga av Tillväxt, stagnation, kaos (Christer Gunnarsson och Mauricio Rochas). Tidigare har Miljöekonomi (Håkan Pihl) och Utvecklingens drivkrafter (Stefan de Vylder) kommenterats (se etiketten Ekonomi).

Varför det? Jo – det är intressant läsning. Framför allt intressant att se om där finns något nytt i frågan om hur vår planet skulle kunna styras. Min sammanfattning om det.

 

De areella näringarna är viktiga aktörer vad gäller vår planets framtid. Men det som ska styra dem är tydligen att producera till låga kostnader i första hand. I andra hand kan miljörestriktioner sättas in.

Vem sätter in miljörestriktioner? WTO i global skala? WTO har visserligen en miljöpolicy men den lägger ribban mycket lågt. I stället är WTO mycket restriktiv i att godkänna miljökrav i handeln och verkar snarast till nackdel för miljön.

Nationella krav , EU? Ja, det är den viktigaste vägen. Men det ger en konkurrensnackdel för den egna produktionen och vägen är inte lätt.

 

Sverige har ett riktigt bra program. Det skulle kunna förbättras men det är inte problemet. Det är snarare konkurrensnackdelarna för svenskt jordbruk.

 

Alla talar om frihandelns fördelar. Men man ska inte glömma ekonomernas brasklappar när det gäller miljö: frihandeln är det bästa systemet bara om bieffekter som miljöpåverkan tas om hand i separata program. Men även om man gör det finns några gnagande frågor:

 

Hur få in långsiktighet när kortsiktig priskonkurrens styr? Långsiktiga hänsyn ger handicap.

 

Ekologiska system har fördel av mångfald. Men marknadsekonomin styr mot specialisering, det är inbyggt i själva grunden om komparativa fördelar.

 

Till slut kan jag inte låta bli att framhålla min en-bit-på-väg-lösning: räkna ordentligt och gårdsspecifikt på både långsiktighet och mångfald mm. Det kan ge bättre konkurrensförmåga än du tror. Ha Framtidsfokus.  Och Odlingsperspektiv kan ge en hjälp.

 

Stjärnorna och klimatet, igen.

november 13, 2008

En tanke jag fick lite senare.

Låt oss anta att teorin om stjärnorna och solen är korrekt och att utvecklingen på solen gör att vi går emot en varmare period. Det är inte vårt fel och vi kan inte göra något åt det.

Men samtidigt fortsätter vi släppa ut växthusgaser som all kunskap säger verkar i en uppvärmande riktning.

Då har två processer som ställer till problem. Är det då inte ännu viktigare att åtgärda det vi kan, utsläppen av växthusgaser?