Archive for december, 2008

Fånggrödor är också bra för biologisk mångfald

december 30, 2008

Egentligen var jag rätt glad över gårdagens länkar i en orsakskedja för mindre utflöde av näring från åkermark.

Och jag hade tänkt tillägga bara en sak i dag: mångfald. När det finns växtlighet på en mark, och därmed i en mark, är förutsättningarna för liv av olika slag mycket bättre än om marken är kal. Det gäller vilt, fåglar och smådjur, insekter, mikrober mm. Övervintrande grödor är nyttiga i landskapet.

 

Men när jag nu läser gårdagens punkter känns det på sin plats att försöka förenkla texten. Här är ett försök.

 

När marken har låg mullhalt blir det bättre skördar om man ökar den.

Ett bra sätt att öka den är att så en fånggröda som för växa över vintern.

En högre mullhalt gör marken motståndskraftigare mot slamning när det är blött.

Fånggrödor verkar på flera sätt. De ger organiskt material som kan bilda mull när det nedbryts av olika organismer i marken. Detta rikare liv i marken gör den direkt stabilare och bättre.

Att öka mullhalten tar lång tid (decennier) men nedbrytningsprocessen går snabbare (år).

Åtgärder för att öka mullhalten har därför en positiv verkan på både kort och lång sikt.

När marken är stabilare mot slamning minskar utflödet av fosfor.

En stabilare mark har bättre struktur, den suger lättare upp vatten och håller mera vatten, och det minskar både avrinning på ytan och den totala avrinningen.

En mindre avrinning minskar förlusterna av både fosfor och kväve.

Fånggrödan minskar mängden nitrat i marken och därmed kväveutlakningen.

 

Alla dessa led samverkar: åtgärder för att öka mullhalten minskar utflödet av näringsämnen.

 

Annonser

Bördighet och miljö.

december 30, 2008

 

Mycket hänger samman. Just nu jobbar jag med följande länkar i en kedja:

 

Vid låga mullhalter är en ökning positiv för bördigheten.

En ökning av mullhalten kan åstadkommas av fånggrödor, helst övervintrande.

En ökad mullhalt ger större strukturstabilitet i marken.

Fånggrödor ger inte bara råmaterial för mulluppbyggnad, de ger också en biologisk aktivitet som i sig är markstabiliserande och bördighetsuppbyggande.

Mullhalten uppbyggs mycket långsamt (decennier), men den biologiska aktiviteten har effekt mycket snabbare (år).

Mullhaltsuppbyggande åtgärder har därför en positiv verkan på markens struktur på både kort och lång sikt.

En stabilare mark minskar slamningen vid vattenmättnad och minskar fosforutflöde.

En stabilare och bättre aggregerad mark ökar genomsläppligheten och vattenhållande förmågan, vilket minskar både ytavrinning och totalt vattenutflöde.

Mindre totalt vattenutflöde minskar borttransport av både kväve och fosfor.

Fånggrödan minskar nitratmängden i markprofilen och därmed utlakningen

Alla dessa led samverkan till att mullhaltshöjande åtgärder minskar utflödet av näringsämnen.

 

 

Frågetecken och motargument.

 

Ökad mullhalt kan ge större kväveutflöde. — Ja, men hur man bär sig åt blir det ändå en betydande minskning av kväveutflödet totalt.

 

En gröda över vintern kan släppa ifrån sig fosfor. — Ja. Men det finns mätningar i försök som inte visade det. Men bör undersökas bättre. Möjlig kompromiss: nedbruka grunt sen höst.

 

Det hela blir för dyrt och besvärligt. — Räkna på det! Och vad kostar en fortgående förlust i bördighet?

 

Fånggrödor leder till högre bekämpning. — Kanske. Till en del kanske värt det. Till en del kan det undvikas genom val av grödor och metoder.

 

 

Och så finns en annan aspekt : Om klimatgaser.

Att binda kol i marken minskar klimatgaser. Om 200 kg kol/år bindes motsvarar det 720 kg koldioxidekvivalenter, samma som kommer från 240 l olja.

Dikväveoxid? Varierande uppgifter. Kan vara en fördel, åtminstone med en övervintrande fånggröda.

Men detta kan inte hålla på länge. — Nej, men kanske 30-50 år. Och det kan vara betydelsefulla år.

En rapport: Kväveförsörjning i en uthållig växtodling

december 26, 2008

Juldagen.

Det kom en julklapp i går: ett antal exemplar av Naturvårdsverkets rapport nr 5871, Kväveförsörjning i en uthållig växtodling, där jag är författare. Det har varit en lång väg och just därför var det in fin julklapp.

 

Mycket kort: kvävegödsel hör hemma i en uthållig framtid under förutsättning att den användes ekologiskt rätt. Det räcker inte med ekonomiskt rätt för det kan bli helt fel. Vi kan inte lita på att marknadsekonomin styr rätt. Och det är ju ett jobbigt konstaterande i denna tid när marknaden ses som lösningen på alla problem.

 

När det gäller miljöpåverkan för jag fram ett nytt begrepp, eller åtminstone ett nytt uttryck: ”Lagen om tilltagande miljöpåverkan”. När det gäller gödsling och skörd talar vi kom ”Lagen  om avtagande merutbyte”. Den betyder att vi får mindre skördeökning av att öka gödslingen från 100 till 120 än att öka den från 40 till 60. Men det är tvärtom för miljöpåverkan. Det blir större påverkan av att öka från 100 till 120 än av att öka från 40 till 60. Därför är det viktigt ur miljösynpunkt att gödslingen anpassas rätt och absolut inte överdrives. Allt detta är gammalt och välkänt men det förtjänar betonas.

 

Det finns metoder och teknik för att ytterligare förbättra detta. Jordbrukssektorn i Sverige har varit framgångsrik här, jag skulle tro bäst i världen (vilket behandlas i en bilaga), men det är ändå nödvändigt att fortsätta förbättra.

Kriser, optimism och ekonomi.

december 24, 2008

 

Dagen för julafton. Vetenskapsmagasinet i TV2 påannonseras så här i tidningens programtablå: ”Finanskris, livsmedelkris, klimatkris. 2008 har varit krisernas år. Men nu är vändningen kanske på väg. Nobelpristagaren Paul Krugman är en av de experter som uttrycker hopp om framtiden i årets sista Vetenskapsmagasin. Vi kan ta oss i kragen om vi vill.”

Som ni kanske förstår är jag av samma åsikt.

Några konkreta punkter från programmet:

 

Maten är inte vilken vara som helst. Den behövs nästan varje dag.

Polarhaven tycks redan nu läcka mycket metan. Och halterna i atmosfären börjar stiga.

Stora solkraftverk börjar komma igång.

Vi behöver ett småskaligt jordbruk.

Vi behöver satsning längs ett flertal olika linjer när det gäller jordbruk och mat.

Inte bara Krugman utan också andra ekonomer var optimistiska om att ekonomer nu kan tänka i nya banor och komma med lösningar för framtiden.

 

Man kan sätta frågetecken för några av teserna ovan.

Men jag kom bara att tänka på en artikel i Science 20 juni 2008 (sid 1605, Samuel Bowles), som egentligen väcker tvivel om själva grunden till mycket av ekonomivetenskapen, (ungefär) att det är självintresse som styr handlandet och att detta leder till den bästa jämvikten i samhället. Men det har visat sig både i direkta observationer och i experimentella undersökningar att individens handlande också styrs av den sociala situationen, av altruism. Detta har stor betydelse för vad som verkligen sker.

Framtidsfokus.

december 20, 2008

 

Den som till äventyrs har följt de senaste inläggen här (eller nu scrollar tillbaka) kanske undrar vart framtidsfokus tog vägen. Det är ju mest bara brister och elände. Så låt oss ta fram de hoppfulla utvecklingar som nämnts eller antytts, i ordning:

 

Bioenergi är definitivt en positiv möjlighet, men får inte överdrivas.

Vattenhushållning – stora förbättringsmöjligheter, och kanske också nya potentialer.

Energi i livsmedelskedjan – stora potentialer till effektivisering.

Kretslopp – en snabb utveckling pågår faktiskt, även om det bara är styckevis och delt.

PeePoo-påsen – en möjlighet för världen både vad gäller hygien, miljö och kretslopp.

Fånggrödor och modifierad bearbetning ger förbättringar i markstruktur och näringshushållning.

Odling i Balans fortsätter utveckla ett effektivt och miljöriktigt jordbruk

 

Det kan räcka där. Klicka på etiketten Framtidsfokus till höger för att se tidigare inlägg.

 

Men inget händer om vi inte har vilja att förbättra. Vi behöver Fokus.

Biogas I Tyskland – en utveckling med baksida?

december 19, 2008

Biogasutveckling har i Tyskland ett stort samhälleligt stöd, och utvecklingen har gått mycket bra. Så bra att det förändrat landskapet i vissa regioner. ”Där det förut varit varierande och omväxlande odling är det nu majs överallt.”

Är det en sådan utveckling vi vill ha?

Svenska villkor för biogas är helt annorlunda, men det är viktigt att man inte styr utvecklingen fel med välmenande planer.

Stallgödsel ses som en bra källa till biogas, men dess energiinnehåll är lågt i förhållande till fodergrödorna själva.

Vatten – dags att tala om “Peak Water”.

december 18, 2008

 

I det senaste numret av WaterFront för Malin Falkenmark fram termen ”Peak Water”, alltså den tidpunkt när vattentillgången börjar minska och behoven inte kan tillfredsställas. (Det börjar bli mycket Peak. För ett par dagar sedan nämndes här Peak Oil och Peak Phosphorus. Ett symptom så gott som något. Och vi tycks ju redan ha passerat Peak Money).

 

För vatten gäller att effektivisera användningen i de regioner där det börjar bli knappt. Men det påverkar försörjningsläget. Inte alla har som vi i Sverige ett ganska pålitligt vattenöverskott.

 

Tidskriften Science från den 5 december tar upp en annan vattenfråga: om vi kunde utnyttja bräckvatten och rentav saltvatten för odling skulle vi få nya resurser. Det är inte omedelbart tillgängligt, utom möjligen för viss bioenergiproduktion, men med växtförädling och systemutveckling finns där resurser att utnyttja.

 

Svart jord. En bok av Gunnar Lindstedt.

december 16, 2008

 

En bok som rör sig mellan jordbruksprojekt i Ryssland, jordbruket i USA, ekojordbruk i Sverige. Den är intressant och nästan spännande. Den följer människorna. Den sätter stora frågetecken för Agrobusiness. Är det en sådan utveckling vi vill ha och som världen behöver?

 

Det finns en undertitel: kommer jordbruket att leverera vårt dagliga bröd när oljan sinar?  Men här blir det problem. Jag säger inte att författaren skriver felaktigheter, men åtminstone uppfattas han fel. De flesta som kommenterar boken noterar att jordbruket konsumerar 10 ggr mer energi än det producerar. Fokus kommer på växtodlingen, särskilt gödslingen. Men om vi delar upp livsmedelskedjan ser energiförhållandena ut så här:

Växtodlingen: energi i produkter 4-9 ggr insatsen

Växtodling + djurproduktion (=jordbruket): ca 1,5 ggr insatsen

Jordbruket+livsmedelsindustri+transport och handel+inköp och tillagning: ca 0,2 ggr insatsen.

Om hänsyn tas till avfall och svinn i de senare leden hamnar vi nog på ca 0,1 ggr insatsen, dvs den relation 10 till 1 som nämndes ovan.

Men varför fokusera problematiken till det enda led som ger stort positivt utbyte?

 

Mer faktabakgrund.

 

Det är synd att denna felinformation uppstår, och jag undrar om det är författarens avsikt. Boken borde ha ett angelägnare budskap än så: hur ska samhällets försörjning och jordbrukets uthållighet garanteras för framtiden? Det finns en del hoppfulla trender, t ex den svenska modellen, men som helhet är utvecklingen i världen bekymmersam (ökande befolkning och urbanisering, ökande genomslag för ”agrobusinessvaror” delvis med WTOs hjälp, ökat miljötryck på de flesta fronter).

 

Frågan är för viktig för att störas av felinformation som denna.

Kretslopp

december 15, 2008

 

Har varit borta några dagar. Annual Conference of International Fertiliser Society (IFS). Ämnet måhända överraskar någon: Kretslopp och resurshushållning.

 

IFS är en professionell sammanslutning för att diskutera och utveckla ämnet växtnäring i vid mening, från industriteknik och logistik till agronomi och miljö. Kretsloppsfrågan är inte ny i sammanhanget, men den styrka och tydlighet varmed vikten av kretslopp lyftes fram är ändå anmärkningsvärd.

  

Några drivande punkter:

 

Fosforn som ändlig resurs. Den måste recirkuleras bättre. Det talas om ”peak oil”, den tidpunkt där oljeutvinningen börjar avta. Det är nästan mer relevant att tala om ”peak phosphorus”.  ”We must change – or suffer lack”.

 

Även svavel kan bli en knapp resurs. Kanske gamla deponier (gips) kan behöva utnyttjas.

 

Miljö – resursaspekter i en värld som har allt större behov.

 

Och vad kan göras? Några snabba punkter att senare utveckla:

 

Policies och bestämmelser för kretsloppsprodukter. ”Få rätt balans i avvägningen mellan risk och nytta”.

Hygienisering, produktanpassning.

PeePoo – påsen. En engångstoalett som kan göra stor nytta i världen.

Matchning mellan olika industrier och verksamheter för att öka effektivitet och minska avfall.

Stallgödselanvändning, biogas, bioenergi i allmänhet.

Biomassa och kanske fosforåtervinning från alger i havet?

Att plöja – eller bara så?

december 6, 2008

 

Dagen har ägnats åt att plöja – i rapporter på papper och på nät. Och det blev ett resultat: sammanfattning av nordiska försök med fånggrödor och bearbetning.

 

Man brukar fråga sig: kan det tänkas att det går bra utan att plöja? Men frågan är om man inte skulle vända på resonemanget. Ett svar kan vara: Det kan gå bra att höstplöja och bruka som vanligt ibland, men oftast ger någon form av reducerad bearbetning bättre skörd.

 

Detta är ingen ny fråga. Jag kommer ihåg från tiden på Ultuna på 1960-talet att jag läste en bok ”Plowmans folly”, Plöjarens dårskap. Den gav en något att tänka på.

 

Och så är det fånggrödor eller mellangrödor. De är inte bara kvävesamlare som minskar utlakning, de är också en viktig bit för markbördigheten. Försök börjar visa att de är positiva för mullhalten, och också att de på kortare sikt förbättrar markens struktur och är bra för både mark och miljö.

 

Bägge åtgärderna sparar energi och växthusgaser och de förstärker varandra. Men det är också klart att de ska inordnas på ett sätt som passar den individuella gården och jorden.

 

Poesi kan också ha anknytning till ämnet http://www-mv.slu.se/jb/publikationer/inscannade%20rapporter/rapport86.pdf

 Och gå till sidan 4.