Archive for 30 december, 2008

Fånggrödor är också bra för biologisk mångfald

december 30, 2008

Egentligen var jag rätt glad över gårdagens länkar i en orsakskedja för mindre utflöde av näring från åkermark.

Och jag hade tänkt tillägga bara en sak i dag: mångfald. När det finns växtlighet på en mark, och därmed i en mark, är förutsättningarna för liv av olika slag mycket bättre än om marken är kal. Det gäller vilt, fåglar och smådjur, insekter, mikrober mm. Övervintrande grödor är nyttiga i landskapet.

 

Men när jag nu läser gårdagens punkter känns det på sin plats att försöka förenkla texten. Här är ett försök.

 

När marken har låg mullhalt blir det bättre skördar om man ökar den.

Ett bra sätt att öka den är att så en fånggröda som för växa över vintern.

En högre mullhalt gör marken motståndskraftigare mot slamning när det är blött.

Fånggrödor verkar på flera sätt. De ger organiskt material som kan bilda mull när det nedbryts av olika organismer i marken. Detta rikare liv i marken gör den direkt stabilare och bättre.

Att öka mullhalten tar lång tid (decennier) men nedbrytningsprocessen går snabbare (år).

Åtgärder för att öka mullhalten har därför en positiv verkan på både kort och lång sikt.

När marken är stabilare mot slamning minskar utflödet av fosfor.

En stabilare mark har bättre struktur, den suger lättare upp vatten och håller mera vatten, och det minskar både avrinning på ytan och den totala avrinningen.

En mindre avrinning minskar förlusterna av både fosfor och kväve.

Fånggrödan minskar mängden nitrat i marken och därmed kväveutlakningen.

 

Alla dessa led samverkar: åtgärder för att öka mullhalten minskar utflödet av näringsämnen.

 

Annonser

Bördighet och miljö.

december 30, 2008

 

Mycket hänger samman. Just nu jobbar jag med följande länkar i en kedja:

 

Vid låga mullhalter är en ökning positiv för bördigheten.

En ökning av mullhalten kan åstadkommas av fånggrödor, helst övervintrande.

En ökad mullhalt ger större strukturstabilitet i marken.

Fånggrödor ger inte bara råmaterial för mulluppbyggnad, de ger också en biologisk aktivitet som i sig är markstabiliserande och bördighetsuppbyggande.

Mullhalten uppbyggs mycket långsamt (decennier), men den biologiska aktiviteten har effekt mycket snabbare (år).

Mullhaltsuppbyggande åtgärder har därför en positiv verkan på markens struktur på både kort och lång sikt.

En stabilare mark minskar slamningen vid vattenmättnad och minskar fosforutflöde.

En stabilare och bättre aggregerad mark ökar genomsläppligheten och vattenhållande förmågan, vilket minskar både ytavrinning och totalt vattenutflöde.

Mindre totalt vattenutflöde minskar borttransport av både kväve och fosfor.

Fånggrödan minskar nitratmängden i markprofilen och därmed utlakningen

Alla dessa led samverkan till att mullhaltshöjande åtgärder minskar utflödet av näringsämnen.

 

 

Frågetecken och motargument.

 

Ökad mullhalt kan ge större kväveutflöde. — Ja, men hur man bär sig åt blir det ändå en betydande minskning av kväveutflödet totalt.

 

En gröda över vintern kan släppa ifrån sig fosfor. — Ja. Men det finns mätningar i försök som inte visade det. Men bör undersökas bättre. Möjlig kompromiss: nedbruka grunt sen höst.

 

Det hela blir för dyrt och besvärligt. — Räkna på det! Och vad kostar en fortgående förlust i bördighet?

 

Fånggrödor leder till högre bekämpning. — Kanske. Till en del kanske värt det. Till en del kan det undvikas genom val av grödor och metoder.

 

 

Och så finns en annan aspekt : Om klimatgaser.

Att binda kol i marken minskar klimatgaser. Om 200 kg kol/år bindes motsvarar det 720 kg koldioxidekvivalenter, samma som kommer från 240 l olja.

Dikväveoxid? Varierande uppgifter. Kan vara en fördel, åtminstone med en övervintrande fånggröda.

Men detta kan inte hålla på länge. — Nej, men kanske 30-50 år. Och det kan vara betydelsefulla år.