Archive for december, 2008

Är svenska modellen för jordbruk hållbar?

december 5, 2008

 

Frågan kan tolkas på flera sätt.

Bakgrunden är ett möte med pilotgårdarna i Odling i Balans.

 

På ett sätt blir man väldigt optimistisk. Man har en ”vass” produktion som utvecklas på många fronter. Miljö- och resurstänkande är långt framme.

 

Frågetecknet gäller omvärld och konkurrenskraft.

Investeringar i djurproduktion kostar mer med svenska miljöregler.

Sverige är restriktivare med kemikalier än omvärlden, och nu kommer nästa steg: EU skärper sina regler (vilket bara är att applådera). Men hur blir det med konkurrens från import som producerats utan dessa restriktioner? En del specialodlingar fruktar för sin existens.

 

Men kanske Marknaden kan lösa detta? ”Svensk kvalitet”. Och det finns ju: Sigill.

Man måste bara komma förbi den rena priskonkurrensen, vilket inte är helt lätt med det system som råder om det gäller annat än nischer. Och det är ju det som är nödvändigt om vi ska kunna ha nytta av en miljöutveckling.

 

Mycket pågår i Odling i Balans. Nytt är t ex arbete med energiredovisning och –förbättring gårdsvis.

Sedan är det uppenbart att det finns förbättringsmöjligheter att gå vidare med, t ex:

 

Fångrödor och bearbetningsjusteringar för bättre markstruktur och mullhushållning. En broms är tveksamhet om det verkligen kan fungera bra just på min jord.

 

Gröd- och sortval för lägre bekämpning. Marknaden är en broms. Vissa sorter är lättsålda, kanske med goda skäl, och det är det som styr, inte t ex sjukdomsresistens i fält. Blandningar tycker marknaden inte om. Att blanda rybs i raps som nämndes för ett par inlägg sedan: vem ska göra det? För hand i sålådan? Inte lättsålt.

 

Mångfald. Pollinering av många frögrödor kräver insekter. Men insekter är också en allmän fördel för biologisk mångfald. Etablering av blommande växter vid åkerkanter etc kan betyda mycket här. Kostnaden är liten. Broms är väl snarast dels att medvetenhet om nyttan saknas, dels besväret. Köpa små fröpåsar i affären håller inte. Det behövs initiativ som gör det enklare.

Annonser

Hur få intresse för miljöåtgärder som är lönsamma men på en låg nivå?

december 2, 2008

 

Ett exempel från jordbruket:

Bättre anpassning av kvävet, när man redan är bra kan spara kanske 10% kväve och ge en nettovinst på säg 70 kr/ha. Kanske. Variationen är stor.

Men ändå: miljön vinner, jordbrukaren vinner.

Men detta sista steg är trögt.

 

Ett exempel från min vardag:

Jag skulle kunna cykla till affären (en km) i stället för att ta bilen. Miljön vinner, jag sparar pengar och dessutom får jag motion som kan behövas.

Men detta är också trögt. Ett steg är på gång – vi har skaffat en liten miljöbil. Och jag har tänkt göra i ordning en cykel.

 

Här kommer in något som ekonomerna kallar opportunity costs. Dom här åtgärderna är i och för sig fördelaktiga, men det kan finnas annat som är ännu fördelaktigare och vinner.

 

För jordbrukaren är det viktigare att köra på med vårsådden än att krångla med nollrutor för kvävebestämning.

För mig  är det förstås latmasken, men också tid där jag i stället kunde vidgat horisonten för att utveckla kunskapsunderlag eller ideer för bloggen mm. Eller rentav läst deckare.

 

Nåväl – hur komma vidare?

Idealitet?

Information om helheten?  Om alla jordbrukare sparade 10% kväve skulle det vara nästan lika bra för klimatet som drygt hälften av den svenska vindkraften (år 2007). Och om 2 miljoner människor sparade en liter bensin i veckan skulle det betyda ungefär lika mycket som vindkraften.

(I och för sig säger exemplen kanske mer om vindkraften än om åtgärden. Och den ska ju växa).

Delta i något program? Framtidsfokus?

Höja avgifter och skatter? En lag  som förbjuder småkörning med bil? I så fall skulle jag väl köra 15 km in till stan på rent trots. Kanske ibland.

 

Men jag har ju trots allt tänkt till och någon åtgärd är på gång. Så det går kanske med information så småningom.

 

Men det gäller att skapa motivation för att komma över dessa trösklar.

 

Svart jord och jordbearbetning.

december 2, 2008

 

På mitt bord ligger en bok: Svart jord – kommer jordbruket att leverera vårt dagliga bröd när oljan sinar.   Jag återkommer till den.

Men svart jord – jag tycker mig se mera svart jord i höst än på länge. Dvs plöjd. Få fånggrödor, bara höstvetefälten är beväxta.

Nåväl, ögat och minnet kan vara bedrägliga, vi får väl se vad statistiken säger. Men om det nu är så är det sorgligt.  För allt talar för att det finns flera fördelar med att plöja mindre och låta marken vara i fred i högre utsträckning.

Resultat från Avd för Jordbearbetning, SLU, visar att med dagens maskiner får man ungefär lika bra skörd vid vårbearbetning som vid vanlig höstplöjning på de flesta jordar. Det kan variera något upp och ner men vårbearbetningen har ingen tydlig nackdel i allmänhet. Möjligen att den ger kvickroten större möjligheter.

Men den kostar mindre, den sparar energi, ger mindre kväveutlakning och i de flesta fall även mindre fosforutflöde, sparar mull i marken och ger mindre växthusgasverkan, ger bättre miljö för nästan alla djur.

 

Varför talas det så lite om detta?              

 

Om man nu ska plöja för att hålla efter ogräs eller få ner skörderester går det alldeles utmärkt att plöja grundare. Det kostar mindre på alla sätt.

 

Det är skönt att det finns potentialer att jobba på, förbättringsmöjligheter att hitta.