Ekonomi, miljö och långsiktighet.

 

Av förra inlägget tycks framgå en viss motsats mellan dessa mål. Den kan vara så men inte alltid. Till en del går det att förena, och just det är tanken och drivkraften bakom Odlingsperspektiv.

 

Ett exempel som kan gälla för en växtodlingsgård i Mellansverige med spannmål och en oljeväxtgröda.

Vi sätter in fånggrödor där det går, och det är tre år av sex. De får övervintra och bearbetning sker först på våren före sådd. På många jordar går det bra.

Det kostar utsäde och kan betyda en ökad bekämpning, en ökad kostnad på säg 300 kr.

I gengäld blir det mindre bearbetning och där sparar man in kanske 300 kr, så då står balansen på noll,

Fånggrödorna ökar mullhalten på sikt och biologisk aktivitet direkt. Det kan i första skedet ge minst 100-200 kr/ha varje år, på sikt ökar det.

Med dessa siffror har man alltså tjänat 100 – 200 kr/ha på hela odlingen.

Inte särskilt spännande, men ändå något.

Och vad övrigt?

Mullhalten är på uppgång i stället för nedgång. Bättre markstruktur, lättare brukning, större odlingssäkerhet.

Det bör bli mindre risk för fosforutflöde och erosion.

Kvävet hålles kvar i marken och utlakningen minskar.

Det blir mer liv av alla slag  i mark och landskap.

 

Är detta idealiserat?  Inte i snitt. Men i det enskilda fallet beror det på gårdens odling och mark och annat gårdsspecifikt. Och observera att i denna kalkyl ingår inga bidrag. De kan komma till i vissa områden.

 

Mer om mull i marken och skördar.

Annonser

Etiketter: , ,

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s


%d bloggare gillar detta: