Storskalig mänsklig påverkan.

 

I Science 23 jan finns ytterligare ett par rapporter jag vill dela med mig av.

 

Asiens bruna moln.

Ett gigantiskt moln av förorenad luft, kallat Asiens bruna moln bildas över Sydasien och ligger kvar över indiska kontinenten och Indiska oceanen under vintern. Det är stort nog att påverka klimatet. Man har diskuterat om det mest beror på förbränning av biomassa (matlagning, skogsbränning) eller på fossila bränslen. Det är nu klarlagt att det till största delen är biomassa som bidrar.

Vad göra åt det? Kanske solspisar, som också skulle frigöra organiskt material för marken. Samt förstås, kontroll av skogsbränning.

 

Klimatgasers försurning.

Koldioxid tillsammans med vatten är en syra, kolsyra. Högre halter kolsyra gör det besvärligt får många havsorganismer, särskilt de som bildar kalk. En studie av pH-känsligheten hos olika organismer visade att flertalet får problem om pH sjunker till värden som man tror kommer att råda om några decennier.

 

Det finns starka motiv förutom klimatet att minska utsläppen av koldioxid.

“Europeiska pesticidregler befordrar resistensutveckling, forskare varnar”

Detta är igen en rubrik i Science (23 Jan 2009 sid 450). Bakgrunden är att EU skärper kraven och en del medel kommer att försvinna ur marknaden. Framför allt grönsaksodlingen kan få problem, men även spannmålsodlingen sett över Europa (svampbekämpning). När antalet medel minskar blir det mindre variationsmöjligheter och mer resistensuppbyggnad.

 

Det är klart (för min del) att kemisk bekämpning, liksom kväve, ska hållas i strama tyglar.

 

 

Några spontana tankar:

Vi hade ett skede 1950-70 talen och kanske längre, där man inte såg tillräckligt långt på sidokonsekvenser. De flesta medel som användes då är nog nu förbjudna.

Efter 2000 är inte bara politiken utan också inställningen hos jordbruksnäringen mycket mera restriktiv. Medlen är noggrannt utvärderade och används målinriktat. Men de är dock ett normalt produktionshöjande medel och de rekommenderas så fort det ekonomiska nettoresutatet är på plus.

Kan vi tänka oss ett nytt skede: Bekämpning av ogräs och växtsjukdomar göres ännu mer behovsinriktat. Rutinmässig användning ska inte förekomma. Därmed bör också resistensuppbyggnaden minska.

 

En större restriktivitet minskar konkurrenskraften och detta måste lösas.

 

Min uppväxt var på en gård i Halland. Fram till mitten av 1950-talet hade vi foderbetor och potatis på resp ett halvt skifte , ca 2 ha. Detta höll oss sysselsatta med ogräsrensning större delen av sommaren frånsett lite omväxling med höbärgning medan vi vilade oss. Men vi tröttnade i alla fall – fodermärgkål och ensilagemajs fick ersätta betorna (mitten på 1950-talet) och potatis blev bara till husbehov.

Det är klart att vi (Europa) kan köpa morötter och lök utifrån. Eller kan vi odla med våra regler och ta mer betalt hur det nu ska gå till. Det vore marginellt för hushållens del, men det hjälper inte i systemet.

 

I försöken med ekologiska grönsaker används mycket handrensning. Å andra sidan finns teknikutveckling som kan förbättra läget. För folk till handrensning i stor skala – ännu är tiden inte mogen för det.