Archive for mars, 2009

Ekomat 50% dyrare än vanlig mat.

mars 31, 2009

En rubrik i Sydsvenskan i lördags (28 mars). Det gäller en genomgång av detaljhandelspriser. Rätt fullständig och balanserad.. Mikael Robertsson, miljöchef på COOP, säger bl a att ekomaten alltid kommer att vara dyrare därför att produktionen är dyrare. Det är inte alla som inser det. Jag minns en diskussion på Lantbruksakademien där en prominent handelsföreträdare menade att man måste utveckla produktionen så att det inte blir dyrare med eko. Och det var ingen som hade lust att upplysa honom om verkligheten. Inte heller jag, vilket jag inte är stolt över.

Det står vidare i artikeln att 8,7% av odlingsmarken i Sverige drives ekologiskt. Samhällets mål för 2010 är 20%. Det intressantaste med dessa siffror är att minst 80% kommer utanför och är vanligt jordbruk. Det är detta som kommer att betyda mest för försörjning och miljö. Vi ser i forskning och försök att det på alla punkter utom kemisk bekämpning kan göras mindre miljöpåverkande än ekologisk odling, om man räknar på produktion och inte per hektar. Men det finns ett problem: samhället talar mycket om jordbrukets ansvar för miljön, men i själva verket har samhället gett jordbruket en annan huvuduppgift: producera så billigt och konkurrenskraftigt som möjligt. Man skulle önska att politiker eller kanske främst ekonomer tänkte till om hur i verkligheten konkurrenskraft och miljöarbete kan förenas på en global marknad för t ex spannmål.

Annonser

Vin och rosor.

mars 27, 2009

En koppling jag inte tänkt på förut: i boken ”Träd kan rädda världen” skriver Johan Tell om rosenbuskar runt vinodlingarna i Champagne. De är en sorts indikatorer. När rosenbuskarna är angrips av insekter har man ett par dagar på sig att bekämpa i vinet. De fördröjer angreppen.

Det finns säkert mycket av det slaget att både ta vara på och utveckla.

 

Fast när jag var i Champagne tänkte jag inte på rosorna.

Förresten, nämnda bok är vacker, trevlig och intressant. Rekommenderas.

Kretslopp och slam.

mars 24, 2009

 

En debattartikel är på gång och jag har samtyckt till att vara med som undertecknare. Varför det? Är inte slammet bra?  Nej, inte långsiktigt. Och här ligger problemet. Vi ska inte permanenta ett system där allt som samhället får för sig att sätta i omlopp har åkermarken som slutstation.

Men vi måste ju ha kretslopp, särskilt för fosfor?

Det finns metoder att klara det utan risk för oönskade ämnen. Jag var själv med och utvärderade KrePro-metoden för några är sedan. Fosforn togs fram, tungmetaller etc togs bort och kunde gå som en liten ström till farligt avfall, det organiska brändes och gav energi, samtidigt som alla organiska ämnen och organismer förbrändes. Ett riktigt ”reningsbad”.

 

Och varför blev det inget då? Kostnaden skulle motsvara knappt 100 kr/person och år (två luncher om året), men ingen ville betala. Fosforn blev inte ”konkurrenskraftig på marknaden”.

 

Gång på gång stöter vi på denna kollision mellan vad vi ser som en totalt fördelaktig utveckling och vad det ekonomiska systemet tillåter.

 

Att modifiera marknadsekonomin så att också miljö och uthållighet går åt rätt håll är absolut möjligt, men det fordrar att man kommer förbi låsningar i det ekonomiska och politiska tänkandet.

 

Om slam-fallet: om det blir normalt att använda åkern som slutstation för slam får vi aldrig den utveckling vi behöver. Därför behövs en diskussion.

Precisionsgödsling – win-win för ekonomi och miljö.

mars 23, 2009

Helgen har varit full av precision. Vad betyder det för skörd och miljö?

 

Det är kanske bäst att tala om vad det är fråga om. En sensor på traktorn läser av grödans färg i olika delar av ljusspektrat. En ansluten dator omvandlar det till kvävebehov och styr en ansluten gödselspridare. På så vis tas hänsyn till oregelbundenheter på fältet och grödan får rätt mängd överallt.

 

Det här är bra för skörden och därmed för ekonomin. Och det är också bra för miljön. Kväveeffektiviteten blir något bättre och utlakningen något mindre. Det är inte särskilt stora siffror någonstans om man jämför med perfekt avpassad vanlig gödselspridning men allting går åt rätt håll. Och hur ofta blir det perfekt? Efter stallgödsel och fånggrödor kan det vara svårt att hitta rätt kvävenivå. Sensorn gör extra nytta där. Och helhetssystemet fångar upp årsmånen fram till tiden för gödslingen.

 

Så nu är frågan – hur få tillräckligt intresse för detta? Det är faktiskt en åtgärd som lönar sig om man använder den på tillräckligt stor areal (ca 1000 ha).

När det gäller att minska utlakningen talas det om kostnadseffektivitet. I detta fallet får man tala om inkomsteffektivitet.

Konkurrenskraften – ett genomgående tema i dagens Jordbruksaktuellt.

mars 19, 2009

 

Det är ju det jag tagit upp den senaste tiden i denna blogg. Det verkar nästan tjatigt när jag ser tillbaka. Men så kom då tanken för ett par dagar sedan:

Detta är inget lokalt problem.

Det påverkar faktiskt mänsklighetens samverkan med biosfären – exploatera eller vårda och underhålla. 

Exploatörerna är mest konkurrenskraftiga och vinner.

 

Och dagens Jordbruksaktuellt ger flera exempel, från dieselkostnad till djuromsorg.

Ska vi kasta in handduken – det är kört?

Nej, absolut inte. Det finns flera nivåer att bearbeta.

 

  1. Jordbrukaren kan ofta vidta åtgärder som både ökar konkurrenskraften och är bättre miljömässigt (mullhushållning, bättre kvävestyrning, precisionsodling, ecodriving). Det finns många exempel i denna blogg (klicka på etiketten Framtidsfokus), och konkreta möjligheter på www.greengard.se .
  2. Hjälp till att lyfta frågan till denna globalt principiella nivå. Kan inte svenskt jordbruk miljöstyras med skatter och administration i längden kan inget annat heller. Och då är biosfären illa ute. Vi får en utveckling ingen egentligen vill ha.
  3. Driv på om nytänkande: jordbruksvetenskap, ekonomi, samhällsvetenskap.

 

Jordbruksvetenskapen: mer helhetstänkande om miljö, ekonomi och produktion. Det finns ekonomisk positiva poster oftare än man tror. Kvantifiera dem. Våga räkna på dem.

Ekonomivetenskapen. Visst är det korrekt att avgifter är det effektivaste styrmedlet. Om de gäller hela marknaden. När vi har global marknad – ta fram bättre alternativ.

Och samhället: bara ekonomi och teknik räcker inte.

Svenska modellens problem – symptom på systemfel globalt.

mars 18, 2009

 

Det är med nästan sorg man ser problemen för den svenska modellen med en starkare miljöprofil: skatt på diesel, kväve och bekämpning, starkare djuromsorg mm. Det har i samverkan med jordbrukarna lett till ”världens bästa jordbruk”, www.greengard.se/landjämförelse.htm .

 

Men det har också lett till högre kostnader, och jordbrukets direkta uppgift är att vara konkurrenskraftigt, enligt rådande politiska verklighet.

 

 

Och det här gäller inte bara de svenska bönderna, det gäller jordbruket överallt. Ställ miljökrav eller uthållighetskrav som kostar pengar och så småningom stryper man den verksamheten. Och då blir det inget framsteg någonstans. Möjligen billigare storskalig produktion i vissa områden.

(Men om man kunde kompensera på något förnuftigt vis …)

Det gäller inte bara bönderna – det gäller människans möjlighet att försörja sig utan att skada biosfären. Denna fråga bör lyftas hit, det gäller management av våra globala system och inte bara lokal politik. Förlåt upprepningen från i går men jag blir så engagerad.

I morgon får det gälla mer av vad som trots allt är positiva möjligheter

Vårt klimat, en bok av Klas Eklund.

mars 17, 2009

 

Det är en bra och sammanfattande bok. Den är också väldigt tydlig med att något måste göras.

Ett exempel som diskuteras är att sätta pris på koldioxiden, 500 kr /ton. Man räknar med att det skulle minska Sveriges utsläpp med ca 600 miljoner ton. En liter olja ger ca 3 kg koldioxid. Det skulle betyda 1,50 per liter. Det verkar väl arbetsbart.

 

En mulljord kan förlora 1000 kg kol per år. 3700 kg koldioxid. Hoppsan, det skulle bli bortåt 2000 kr per hektar om om denna avgift skulle betalas.

 

Även om vi inte räknar med mulljordarna kan svenskt jordbruk göra en positiv insats på ca 1 miljon ton koldioxid genom att spara mer mull i marken. Och faktiskt, på många gårdar går det med vinst i sig själv genom ökade skördar och lättare brukning. Med ovanstående prissättning skulle man få bortåt 200 kr/ha extra. Om man nu ska behöva bonus för åtgärder som lönar sig.

 

En ko släpper ut drygt 100 kg metan vilket betyder 2000 koldioxidekv per år. Det skulle bli en extraskatt på 1000 kr per ko och år.

 

Ok – vi behöver ju minska utsläppen. Kött och mjölk får bli dyrare. Jaså, det gick inte höja priset för handeln hittar avgiftsfri mjölk på annat håll. Jaha …… det var jobbigt.

 

Svenskt jordbruk är ju faktiskt i denna situation, just nu inte med koldioxid och metan men med annat. Och det är jobbigt inte bara för jordbruket utan för hela funktionen av människans samspel med biologiska naturresurser. Och det berör inget mindre än mänsklighetens bas.

 

Frågan bör faktiskt lyftas upp på denna nivå. Det gäller mycket mer än vad man tror.

Byte av kväveskatt mot dieselskatt ger mer klimatpåverkan.

mars 13, 2009

. 

Såväl dagstidningar som Land är fulla av synpunkter. Jordbruket drabbas av bränsleskatter. Åtminstone centern tycks vilja kompensera med att slopa kväveskatten. Men enligt LRF kostar energiskatterna jordbruket 1 miljard medan kväveskatten är på ca 300 miljoner.

 

Det finns en annan räkning att göra. Kvävet är också en aktör i klimatsammanhang. Och om skatten försvinner ökar gödslingen, och ökar växthusgasen lustgas. Låt oss tala om koldioxidekvivalenter, GHG.

 

 

Vi har en spannmålsodling. Tas kväveskatten bort ökar ekonomisk kvävegiva med ca 10 kg (enligt Jordbruksverket). Så blir det något högre skörd, ca 100 kg. Vi räknar enligt klimatpanelens IPCC riktlinjer och använder kvävegödsel från fabriker med effektiv rening. Då ger 10 kg extra kväve utsläpp på 90 GHG i hela produktionskedjan.  För att kompensera det bör vi spara 30 l diesel och det är inte lätt. Sedan kanske man importerar kväve från andra fabriker och då blir det minst 40 GHG till.

Om man byter dieselskatter mot kväveskatten är det troligt jordbruket ökar sina klimatgasutsläpp.

 

Är den kanske bäst att odla ekologiskt utan kvävegödsling? För växtodlingen är det ingen lösning. Den avsevärt lägre skörden och  mer baljväxter gör att den produktionen inte blir bättre klimatmässigt.  Konkret säger Odlingssystemförsökens tredje omlopp (12-18 år) att vid den konventionella odlingen blev det 0,27 GHG i utsläpp per kg spannmål medan det för den ekologiska blev 0,37.

 

Slopas kväveskatten blir det också mer kväveutlakning, storleksordning 2000-5000 ton N. Det är kvävet på toppen som betyder mest.

Det finns många bättre sätt att kompensera jordbruket på.

Sahara – vatten – kultur

mars 12, 2009

En bok av Göran Börge: Sidor av Sahara.

Också en vacker bok som ger många oväntade infallsvinklar. Sahara var ju ingen öken förrän för ca 6000 år sedan. Där finns gammalt vatten. Och det utnyttjas, kanske över bristningsgränsen, både av Egypten och Libyen. I södra Egypten stora center pivot bevattningsanläggningar försörjda av fossilt vatten. Men vad ska man göra – Nildalen är full och befolkningen bara ökar.

Libyen har oljepengar. Drar stora pipelines för att föra vatten från den torra öknen i söder till de fuktigare områdena i norr. Inte så tokigt som det verkar. Det är lägre avdunstning i norr och vattnet är effektivare. Och så slipper folk bo i  öknen.

Under den fuktigare tiden blommade en kultur i dagens Sahara. Det är antagligen så att denna kultur gav viktiga, kanske avgörande, impulser till den egypiska kulturen.

Det finns mer om detta plus en bild i ett inlägg 13 aug 2008, taggat ”vatten” och ”miljö”.

Det är skönt att resa med böcker. Och enkelt.

En bok om klimat – och en om ekonomi.

mars 10, 2009

 

Andreas Malm: Det är vår bestämda uppfattning att om ingenting görs nu kommer det att vara för sent.

En bok fylld av både engagemang och fakta. Klimatet – vad händer och vad kan vi göra. Det är så många samverkande och förstärkande faktorer. Vi har ju en klimatförändring framför våra ögon, inte bara en mild vinter utan också krympande polarisar och trädgränser som vandrar uppåt. Och mycket i den driver sig själv. Smältande isar gör att mer värme tas upp av vattnet. Det minskar koldioxidens löslighet så det blir mer koldioxid i atmosfären, och det gör att det blir varmare osv. Vidare samband påverkar havsströmmar, växtlighet mm som i sin tur påverkar …. Den är oroande och engagerande. ”Vi måste sluta använda fossilt kol”. Jag hittar inget jag vill protestera mot, utom möjligen en mening på näst sista sidan som gör en lite uppgiven: ” .. att lösa (problemen) kommer att kräva förändringar i hur samhället fungerar, i det grundläggande kapitalistiska systemet”.  Vad då i stället? Alternativ finns (enligt dagens Sydsvenskan som kommenterar Olof Petersons bok Vår Demokrati). Det finns alternativen fascism, nazism, kommunism och fundamentalism. Det är bara att välja. Eller att rädda planeten i alla fall.

 

Och det leder till nästa bok, Daniel Ankarloo: Marknadsmyter. Flera gånger i denna blogg har jag uttryckt tvivel på att dagens kombination av marknad och politik kan hantera ekologiskt grundad produktion som jordbruket. Jag hoppades finna någon diskussion om sådant i Marknadsmyter. Men den handlar inte om det. Den är emot dagens rådande ekonomiska modell men jag hittar ingenting den är för.