Archive for april, 2009

Producera för samhället.

april 27, 2009

Producera för samhället. Samhället vill ha god tillgång på livsmedel, säkra livsmedel och därjämte uthållighet och god miljö. Dagens jordbruk kan åstadkomma allt detta – så länge det kommer an på biologi, ekologi och teknik. Men kan detta organiseras? Finns ekonomiska system och politik som tillåter detta? Tyvärr finns skäl att bli alltmer pessimistisk där. Dagens system är att global priskonkurrens ska styra utvecklingen. Inte minst politikerintervjuerna i veckans Land visar det. Det är i och för sig ett effektivt system, men det har stora svagheter när det gäller stapelvaror och jordbruk. Det är inget annat än kostnadsminimering som gäller för producenten och i princip styr det mot rovdrift på miljö och mark. Producenten har inget annat val (utom för direktförsäljning i en liten sektor). Men visst finns botemedel att diskutera. Det har tagits upp vid flera tillfällen i denna blogg (märke Ekonomi ).

Mullhalterna sjunker.

april 23, 2009

 

Har gått igenom försök, igen.

Fråga: hur har utvecklingen i mullhalt  varit vid olika odling? Svaret är entydigt: mullhalterna sjunker vid normal odling (med halmnedplöjning) om de från början är högre än 1% organiskt kol (1,7% mull).

Det är ingen gynnsam utveckling och man borde göra något åt det. Åtgärder finns: fånggrödor/mellangrödor som tillför mer organiskt material, modifierad bearbetning och helst bara vårbearbetning, stallgödsel etc.

Om man har en jord med 1,5% kol (rätt normalt för slättjordbruk) och normal drift med höstplöjning och halmnedbrukning kan 200 kg kol per år sparas i marken med ett par fånggrödor.

Det kostar något i utsäde mm (i vissa områden finns bidrag). Men inom några år ökar bördigheten och skördarna och även utan bidrag ger åtgärden någon vinst.

Vidare har man säkrat bördighetsutvecklingen för framtiden.

Slutligen har man minskat växthusgasutsläpp (mullminskning betyder koldioxidavgång) mer än dubbelt mot vad normal dieselanvändning betyder, minskat kväveutlakning och erosion.

En tredubbel win-win-win.

 

Slamdiskussion

april 20, 2009

Nu är debattartikeln ute och har vållat en hel del uppståndelse. Är det inte bra att certifiera och kontrollera slam? Jo, på kort sikt. Men på lång sikt måste vi utveckla bättre system för vårt avfall. Och det finns sådana tillgängliga redan nu, eller fanns åtminstone år 2003, Kreprosystemet. Det blir ökade kostnader, men sett i relation till problemets dignitet, mänsklighetens utnyttjande av den knappa resursen fosfor, är de överkomliga. Ungefär kostnaden för en lunch per person och år.

 

Därför måste motivation för sådan utveckling skapas. Därför är det rätt att diskutera slammet.

Miljöstyrning är svårare än man tycks tro

april 20, 2009

Det blev en paus. Besök hos och av barn och barnbarn, påskhelg mm. Inom bloggområdet: Boken Vårt klimat av Klas Eklund, boken Invitation to Economics ( Thomas Mayer), arbete med rapporter om Odlingssystemförsök, vidareutveckling av Odlingsperspektiv samt funderingar om utveckling och rådgivning.

Veckorna går och vad händer?

Om något tycks klimatfrågan bli ännu mer akut. Alla säger att starka åtgärder är nödvändiga. Och det finns en hel del att göra. Eklunds bok är en bra sammanfattning av en hel del, men när han kommer till styråtgärder finns föga konstruktivt som kan tillämpas på jordbruket i ett frihandelsläge. Jag hade hoppats hitta någon diskussion i denna fråga av värde i Thomas Mayers bok, men icke. Det finns en del på Internet, t ex  http://www.environnement.ens.fr/perso/claessen/agriculture/MazoyerRoudart.pdf

Det är ju en genomgång med viss officiell prägel, men man kan ändå vara lite avvaktande. Men ska man nationellt avgiftsbelägga en produktion kan man diskutera följande alternativ:

*Inför gränskontroll för att skydda egen produktion (jfr handelsgödsel där avgift inkrävs). Inte särskilt ”i tiden”. 

*Kompensera på annat sätt så kostnadsläget blir neutralt. 

*Se på när egen verksamhet så småningom utkonkurreras (pågår redan).

Kvar står att lägga så mycket krut som möjligt på åtgärder som är miljöpositiva men ändå lönar sig. Och det finns en hel del där att ta fram vid diskussioner på gårdsnivå. Det gäller att komma dit.