Archive for maj, 2009

Näktergalar och gök.

maj 26, 2009

 Det är nästan öronbedövande med två näktergalar på tomten. Och sångare av olika slag Det är en härlig vårmånad. Man ska inte klaga på miljön, egentligen. Men ändå – vi måste bli effektivare med tanke på framtiden.

Effektivare? Ännu kostnadseffektivare och billigare produktion? Eller ännu resurssnålare produktion (och konsumtion)? Självklart menar jag det senare. Och det går att förbättra, också med lönsamhet. Det gäller att fullt ut ta tillvara den kunskap vi har och på gårdsplanet tillämpa det som känns bra.

Konkurrens som utvecklingsfaktor behövs, men i näringar som jordbruket borde man skilja på två typer av effektivitetsåtgärder:

Den ena är de som är bra för både produktion och miljö. Exempel: det mesta av växtförädlingen, tekniker för styrning och anpassning av åtgärder för bästa effektivitet, effektivare maskinteknik.

 Den andra är de som främjar produktion på miljöns bekostnad. Exempel: Ökade insatser av växtnäring ”på toppen”, schablonmässig bekämpning, nitisk kamp mot ”brukningshinder” som åkerholmar mm. Vid en kritisk granskning är dessa åtgärder ibland inte så fördelaktiga som man tror.

Det kom en larmrapport i radion: handeln räknar med nolltillväxt för sommaren 2009 i förhållande till 2008. Hemskt.

På agendan:

maj 24, 2009

Smälta besök i Rumänien och Tjeckien, bördighet och mullhalt, ekonomi och miljö för jordbruket, odlingssystemförsök mm. Något kommer nog ut av detta så småningom.

Politikerröster:

”Vi måste sluta med bidrag till jordbruket. Det måste klara sig i konkurrensen.”. 

Men – den konkurrens som kan driva fram effektiva teknikföretag ger inte samma fördel i verksamheter som bygger på ekologiska system.  Man bör inte kunna bygga konkurrensfördelar på kortsiktig exploatering av system och miljö. Det tål inte vår planet.

”Vi behöver en köttskatt. Minskad animaliekonsumtion löser många problem.”

Det kan ligga något i detta. Men det finns en del att tänka över, t ex att gräsmarker upptar en stor del av jordens yta och för att få nytta av dem behövs gräsätande djur. Och för att koppla till ovanstående – det är konkurrensen som drivit fram djurfabriker.

En suck i tidningen Jordbruksaktuellt om politik och utveckling:

”Det är djupt tragiskt att så många beslut grundas på ”mantra” i stället för saklighet.”

Det är bara att instämma.

Men det är visst svårt för politik att vara saklig.

 

I Rumänien styrdes visst privatiseringen av mantrat: marken ska åter till de gamla registrerade ägarna. Och det blev hopplösa smala åkerlappar på större delen av åkermarken. Som Sverige i början på 1800-talet. I Tjeckien kunde man samarbeta och ordna gemensam brukning (arrende)  trots att ägolotterna är små. Tänk vilken skillnad.

Men skulle önska att en rörelse i den riktningen tar fart i Rumänien.

 

agendan:

På agendan:

maj 23, 2009

Smälta besök i Rumänien och Tjeckien, bördighet och mullhalt, ekonomi och miljö för jordbruket, klimatgaser, odlingssystemförsök mm. Något kommer nog ut av detta så småningom.

Politikerröster:

”Vi måste sluta med bidrag till jordbruket. Det måste klara sig i konkurrensen.”. 

Men – den konkurrens som kan driva fram effektiva teknikföretag ger inte samma fördel i verksamheter som bygger på ekologiska system.  Man bör inte kunna bygga konkurrensfördelar på kortsiktig exploatering av system och miljö. Det tål inte vår planet.

”Vi behöver en köttskatt. Minskad animaliekonsumtion löser många problem.”

Det kan ligga något i detta. Men det finns en del att tänka över, t ex att gräsmarker upptar en stor del av jordens yta och för att få nytta av dem behövs gräsätande djur. Och för att koppla till ovanstående – det är konkurrensen som drivit fram djurfabriker.

 

En suck i tidningen Jordbruksaktuellt om politik och utveckling:

”Det är djupt tragiskt att så många beslut grundas på ”mantra” i stället för saklighet.”

Det är bara att instämma.

Men det är visst svårt för politik att vara saklig.

 

I Rumänien styrdes visst privatiseringen av mantrat: marken ska åter till de gamla registrerade ägarna. Och det blev hopplösa smala åkerlappar på större delen av åkermarken. Som Sverige i början på 1800-talet. I Tjeckien kunde man samarbeta och ordna gemensam brukning (arrende)  trots att ägolotterna är små. Tänk vilken skillnad.

Men skulle önska att en rörelse i den riktningen tar fart i Rumänien.

Tjeckien.

maj 22, 2009

Ett härligt blomstrande land i Europas mitt. Trivsamma, välhållna städer, byar och vägar. Fält och grödor som i Sverige. Statistiskt sett är förhållandena rätt lika Sveriges vad gäller åkermark, djur och befolkning. Stor kunskap och ambition hos dom som jobbar med utveckling och produktion. Några saker att notera:

 Var är gårdarna? I byar förstås, inte spridda som hos oss.  En ”gård” har oftast många ägare, vars små jordlotter slagits samman till en arbetsbar enhet som drivs av en arrendator.

Var är djuren? Inne, i exempel vi såg på spaltgolv. Minimalt med rastytor. Det är standard att ha djuren inne också på sommaren.

Man är väl medveten om fördelen med vallar i växtföljden, men det är inte så i praktiken. Det kan vara praktiska svårigheter och säkert till stor del ofullständig driftsekonomisk beräkning. Och så är det ju hos oss också.

I Europas industrialiserade kärna har man nu svavelbrist i grödorna. Svavel är ett viktigt näringsämne. Så ren har luften blivit. Men för kadmium angavs ett nedfall på 3 gram per år och hektar medan Sydsverige ligger på ca 1.

 Man blir optimistisk av flera anledningar. Dels av i landet och de kolleger vi mötte där i forskningsinstitutioner och näringsliv. Dels av samvaron och utbytet i vår grupp (Study Tour International Fertiliser Society). Det låter kanske som en trångsynt fackgrupp, men det är en mycket kunnig utvecklingsintresserad och miljöinriktad grupp av människor.

Etanol – bra eller dåligt?

maj 13, 2009

En studie presenterad i Science 1 May ger dåliga siffror för majs-etanol. Budskapet togs upp av dagspressen , Sydsvenskan i alla fall, och man sammanfattade att etanolens saga som miljöbränsle nog var slut.

Men frågan tål att granskas. Det som avgör i studien är att man använder jordbruksmark vilket minskar matproduktionen och det leder till uppodling på andra håll och växthusgasutsläpp där. Visst är det så och det har diskuterats tidigare i denna blogg (etikett Klimat).

Men det skadar inte att vidga perspektivet något. Om man räknar så kommer en stor belastning också på ett mer lågproducerande ekologiskt jordbruk. Och där brukar man inte räkna in sådana sekundära effekter. Fast det borde man  göra. I så fall får den produktionen dåliga värden klimatmässigt.

Är det kanske  viktigare att se en mosaik av möjligheter? Etanol från jordbruksmark kan vara en viktig temporär vägröjare. Men det håller inte i längden att inte utnyttja jordbruksmark för effektiv produktion av livsmedel.

Rumänien och jordbruk.

maj 11, 2009

En femdagars exkursion med Lantbruksakademien.

 Rumänien är ett stort land med många ansikten. Monumental ståt i Bukarest, en stad så fullproppad med biltrafik att det var snabbare att gå. Transsylvanien – en fin plats på jorden. Gröna gräsmarker mot mörkare skog och vita berg. Ljust och öppet. Levande städer med lång historia, vackra byggnader och vackra torg med glada människor. Staden Brasov hade som slogan ”Den bästa staden i världen?”. Kanske det.

Men det är klart – herden med sin fårhjord i det vackra landskapet kan synas avundsvärd, men vad tycker han själv? År efter år?

Vi mötte rader av engagerade och kunniga människor på olika institutioner. Kunnigheten och ambitionen är stor. Men verkligheten är jobbig. Vid privatiseringen efter 1990 delades jorden upp enligt gamla ägoförhållanden. Resultatet blev ett jordbruk som liknar vårt före skiftesreformerna. Tegar med bredd på 5-6 m. Det går ju knappt att vända med en traktor, men så använder man ju också hästar i stor utsträckning. Denna typ av struktur omfattar mer än 80% av åkerarealen.

Så trots all kunskap är det låg produktion i jordbruket. Från att ha varit ett betydande exportland importerar man nu för sin försörjning. Men arbete pågår på alla fronter.

Klimatförändring. Vi talar mycket om det här, men mera som ett avlägset hot. I Rumänien var det praktisk verklighet. Alla institutioner talade om vikten av anpassning till den nya torrare klimat de upplever