Archive for juni, 2009

Jordbruksutveckling globalt – marknaden behöver hjälp.

juni 28, 2009

 

En artikel i Science 19 juni 2009 (Vitousek m fl) tar fram 3 exempel som alla gäller majsodling:

Västra Kenya: tillförsel kväve 7, bortförsel kärna resp halm 23+36, balans –52

Norra Kina: tillförsel kväve 588, bortförsel kärna resp halm 361+0, balans +227

USA Midwest: tillförsel kväve 155, bortförsel kärna resp halm 145+0, balans +10

 

Kenya kommer ingen vart utan näringstillförsel, det kan kallas konstgödsel eller något annat. Systemet blir bara mer och mer utarmat utan tillskott. Författarna, ekologiska forskare, rekommenderar program och stöd för ökad gödsling. Dogmatiskt organiskt system klarar inte storskalig brist.

Norra Kina har ensidigt prioriterat produktion, vilket så här långt har lett till ett slösaktigt och miljöförstörande system.

USA har varit mer slösaktigt tidigare men medvetenhet och information har förbättrat läget. Det hör till bilden för USA att soja som inte behöver kvävegödsel odlas vartannat år i det exempel som angetts, och det betyder mycket för balansen.

Författarna drar slutsatsen att ibland behöver användning av  gödsel stimuleras (Kenya), ibland behöver den styras upp.

(Marknaden sköter inte detta. Kenyabonden har ingen marknad, i Kina prioriteras produktion).

 

Slutsats, översatt: ”.. de flesta nationella jordbruksorgan saknar möjligheter att följa vad som sker och har inte motiv och möjligheter att befordra bättre näringsbalans (fotnot: EU får beröm för sin politik). Utan verktyg för påverkan blir svårt att utveckla och underhålla moderna jordbrukssystem utan att åsamka fortsatta problem för människor och miljö.”

Man skulle önska att en sådan nyanserad diskussion kunde slå an hos politiker och opinionsbildare.

Marknad enbart räcker inte. Eller rättare – marknaden ges i dag inte chans att styra  mot uthållighet och ekologisk effektivitet. Det kunde ordnas.

Dogmatisk filosofi (organiskt ”ekologiskt”) räcker inte.

Östersjön – kanske inte fel jordbruk men för mycket folk?

juni 27, 2009

Vad gäller miljö diskuteras ett antal detaljer om gödsling och brukning. Men det kanske finns mer grundläggande problem enligt rubriken.

Men i vilket fall finns det skäl att också betona helheten. Hur kan vi förbättra dagens jordbrukssystem?

Det finns en uppfattning att jorden är given och att vi knappast kan förändra dess mullhalt och andra funktioner.

Men det är fel.

I det låga mullhaltsområdet blir marken mer lättbrukad och mer produktiv när vi inför mullhaltsbefrämjande åtgärder. Bara delvis beror det på att mullhalten långsamt stiger, viktigare är att den biologiska aktiviteten ganska snabbt stiger vilket främjar både markstruktur, vattenhållande förmåga och näringshushållning.

En övervintrande fånggröda kan åstadkomma följande:

På få års sikt öka skörden med 3-7%.

Minska kväveutlakning 10-15 kg.

Ge bättre markstruktur och infiltration och bromsar erosion vilket allt minskar fosforutflöde.

Ger högre mullhalt vilket binder kol i marken och minskar klimatpåverkan.

Ger en uthålligare odlingsmark.

I princip är det slöseri när mark ligger bar. Den kunde använts för att binda kol och samtidigt ge markförbättring

Borgeby Fältdagar

juni 25, 2009

En kort visit för min del. Men gjorde en liten insats i montern för Odling i Balans.

Några snabba intryck: 

Maskiner. Stora, fina, dyra. Den finns knappast någon som jag kan köpa till mitt 80 hektars jordbruk, suckade en lantbrukare.

Biogas. Ett flertal firmor/organisationer satsar på detta. Hoppas bara satsningar står på solid grund och inte på tillfälliga stimulanspaket.

Ett huvudintryck att mycken positiv utveckling är på gång. Effektiv växtnäring som minskar förluster till miljön, intresse för vad som sker i marken, intresse för bördighet och hållbarhet. Väldigt uppmuntrande.

Men så kommer också fram brännande frågor om lönsamhet och konkurrenskraft i vissa diskussioner. Var finns framtiden om det enda som gäller är att producera till så låg kortsiktig kostnad som möjligt? Är det verkligen det som ska vara det stora rättesnöret för utveckling av den ekologiska basen för hela vårt globala samhälle?

 Nej – inget gnäll – det finns positiva handlingslinjer.

Arbete med växtföljder och mullhushållning kan ge både kostnadsminskningar och skördeökningar. Många win-win lägen att ta vara på. Bra för både miljö, långsiktig markbördighet och konkurrenskraft. Klicka på bokmärket Framtidsfokus.

Justera marknadskrafterna så att strävan efter högsta möjliga skörd något dämpas. Det gör föga för produktion och försörjning om man producerar 7100 kg per hektar eller  7000. Men för miljön kan en sådan justering vara viktig. Dagens gödselskatt är en sådan justering. Det finns fler möjligheter, också till att neutralisera den effekt åtgärderna har på konkurrenskraften.

Energi, gummi och jordbruk.

juni 21, 2009

Ur tidskriften Science, 22 maj 2009.

 Bioenergi behöver mark, gummi behöver mark. Där finns kopplingen. Men vi behöver ju också mark till mat.

Två artiklar rör frågan om biodrivmedel. Marken är en knapp resurs globalt. Hur får vi ut mest fordonsmil per hektar, via produktion av etanol till flexifuel-bilar eller via produktion av el och el-hybridbilar? Biomassa kan driva ångturbiner och elgeneratorer. Kraftvärmeanläggningar är ganska effektiva. Rent energimässigt kommer man fram till att elbilar ger mera mil per hektar än etanolbilar.

Mycket är det filosofin som är intressant, att använda marken så effektivt som möjligt. Vad gäller själva jordbruksdelen har jag några frågetecken. Kan switchgrass uthålligt ge 13 ton ts/ha utan gödsling i någon form?

Gummi – det är en helt annan historia.  I stället för varierad och blandad skog- jordbruk, delvis svedjejorbruk, utvecklas i södra Kina stora arealer med ensidig gummiproduktion. Det är en betydande förändring av resursen mark.  Är det bra miljömässigt?

 Här är då två exempel på hur ett synsätt om att marken är en ändlig resurs att hushålla med på bästa sätt börjar växa fram inom den etablerade vetenskapen. Man får en påminnelse om att det är på väg att bli hård konkurrens om marken.  Och matproduktionen behöver ökas, om  inte konsumtionen förändras i en riktning som är motsatt den som nu pågår.

Vad är viktigt?

juni 19, 2009

Ett citat ur en aktuell sammanfattning om mark och mull i Advances of Agronomy ( J Johnston m fl):

”När  jordbruket har pressats förbi en viss punkt kommer civilisationen det är grund för att kollapsa. Det finns ingenting sådant som ett post-agrikulturellt samhälle.”

Det är den ena sidan. Den andra är att jordbrukets andel av BNP ligger kring 3-5% för alla viktiga länder. Försumbart.

Och det försummas. I de flesta ekonomiska arbeten blir det bara gnäll kring jordbruksstöden. Det är en jättesvår fråga som vore värd en bättre behandling. Liksom den om jordbruk och miljö. Hur hantera arbete mot diffusa utsläpp i en värld som ska styras av priskonkurrens?

Min bakgrund till detta? Två aktuella böcker: Marian Radetzki: Råvarumarknaden och Lars Hultkrantz – Hans Tson Söderström: Marknad och politik.

 Råvarumarknaden behandlar också jordbruksråvaror. Den bild som växer fram är att priserna styrs av av små marginalkvantiteter som handlas på börsen. Den som för tillfället är billigast  blir bestämmande för priset. I princip kan det en säsong vara Australien, en annan Argentina. Marknaden tar inte ansvar för helheten, och här finns en skillnad gentemot råvaror vars stora volymer går i handel (t ex malmer). Jordbruket är faktiskt speciellt.

Marknad och politik: på nästan 500 sidor nämns knappast jordbruket. Ett kapitel om Miljöpolitikens mål och medel tillför heller ingenting som rör de för jordbruket svåra frågorna: hur hantera arbete med diffusa utsläpp och hur kunna kombinera miljöarbete med konkurrenskraft. Men boken är läsvärd av andra skäl.

Bättre ekonomi och bättre miljö.

juni 16, 2009

 Många växtodlare har de möjligheterna. Med full produktion och utan speciella priser eller bidrag.

Och det gäller bl a mullen eller rättare sagt biologisk aktivitet i marken. Men för det behövs det material att arbeta med, skörderester, gröngödsling mellan/fånggrödor eller organisk gödsling.

Gröngödsling kan ibland löna sig även om man tappar en skörd, mellangrödor kan skjutas in i de flesta växtföljder och då förlorar man inget produktionsår.

Men oj, det här blev ju torr predikan.

Men utnyttja marken, låt växterna pumpa in kol, energi och näring.

Så fort det finns en möjlighet.

En bar mark är en förlorad resurs (men visst finns skäl ibland).

Utnyttja ny teknik, ny kunskap.  Räkna på det hela.

Tänk framåt. Det här är också en investering, men det kostar nog inget.

 

Det har varit lite glesare mellan mina inlägg. Men det är inte sommarslöhet, tvärtom. Jag håller på med en sammanfattning av allt vetande jag får tag i vad gäller odling, mullhalt, skörd och anslutande miljöfrågor. Det är som en deckar-undersökning. Fakta till fakta, indicier och samband. Vad händer egentligen? Här är en skillnad: deckaren jobbar med det som hänt, men jag med det som händer.

Hur blir det?  Ja, mullhushållningens case förstärks hela tiden.

Naturmarken – klotets största resurs?

juni 10, 2009

Men inte för uppodling utan för att bibehålla den. Det nämndes i föregående inlägg. Och nu presenteras en studie i Science Magazine där detta kommer fram i en global simulering om energi, miljö och försörjning (23 maj, sid 1183. Implications for limiting CO2 concentrations for land use and energy.)

Att odla upp naturmarker sätter lagrat kol och kväve i omlopp och det är negativt för klimatet. (Vidare finns där förstås biodiversitet av olika slag att ta vara på).

Därmed blir det viktigt att utnyttja den mark som odlas effektivt. Studien räknar med en kontinuerlig produktivitetsstegring.

Här ligger en utmaning – en utmaning i att hålla måttan. Att inte gå till överdrift i jakten på det sista möjliga skördekilot eller den sista kortsiktiga kronan eller dollarn. Det är heller inte bra. Det behövs en långsiktigare helhetssyn.

OCH LÅT OSS LYFTA UPP DETTA I DEN POLITISK-EKONOMISKA DISKUSSIONEN.

 Det är mångdubbelt viktigare än tjafset om ekologiskt – konventionellt. Otyglat konventionellt håller inte. Det dogmatiskt ekologiska vore en katastrof i stor skala i dagens värld. Men reformerat ekologiskt eller modifierat konventionellt – något av det behöver vi. Och det är ingen tulipanaros praktiskt sett bara dogmatikerna river sina skrankor, både eko-fundamentalister  (inkl Naturskyddsföreningen) och ”fri marknadsdogmatiker”.

En högproducerande skånsk växtodling kan bli klimatneutral med full matproduktion om halm används som bioenergi och fånggrödor håller mullbalansen.

Mantra och enögdhet.

juni 6, 2009

 Det är Världsmiljödagen i dag. På ett sätt kan man vara optimistisk, vilket t ex togs upp i förra inlägget. Kunskap och teknik finns eller utvecklas. På ett annat sätt blir man pessimistisk, alltför många makthavare, företrädare och opinionsbildare både har dåliga kunskaper och agerar med stora skygglappar.

Inför EU-valet säger alla partiföreträdare att jordbruksstöden ska bort. Det bör innebära att marknadskrafterna blir ensamt styrande (mot billig och kortsiktig produktion). Samtidigt ställes stora krav på miljöanpassning och uthållighet av samma personer. Det betyder att marknaden inte får styra. Det finns en medelväg: använd samhällsresurser (kompensation) till att styra i miljövänlig riktning.  Men ovillkorade stöd kan tas bort. Stöd är fult.

”Fossilfritt” säger flera. Låter bra men vad menas? Om det innebär att mer mark ska brukas blir det med stor sannolikhet negativt klimatmässigt. Men det är ett fint ord.

Obrukade marker är en stor resurs att vårda globalt. De betyder oerhört mycket för klimat, mångfald och miljö i allmänhet. Att vidmakthålla eller öka dem är viktigare än både ”ekologiskt” och ”fossilfritt”. Men det kan bli så att de offras för dessa ord.

 Regeringen vill öka dieselskatten för klimatets skull. Som kompensation kan man tänka sig ta bort gödselskatten. Det är bara det att dieselskatten kan spara ca 50 koldioxidekvivalenter per hektar medan borttagen gödselskatt ökar med 70-120.  Har man inte räknat?

Odling i Balans.

juni 4, 2009

 Två intensiva dagar med detta projekt.

Ny sådd- och hackningsteknik. Med en fotosensor styrs redskapet så att man kan ogräshacka precis efter raderna. Det kanske inte eliminerar all bekämpning men är en lovande utveckling i den riktningen. Det är en imponerande maskin, Camelion.

Biogas och kretslopp. Inget nytt i princip, men i praktiken. Norups ”Small scale high tech” utvecklar teknik för gårdsnivå. Genom att hålla sig till denna skala kan det mesta av näringen recirkuleras lokalt. I förlängningen ligger att separera slammet i en fast resp flytande fas. Den senare tas om hand lokalt, den fasta delen kan om så behövs transporteras till någon som bättre behöver näringen (särskilt fosforn). En form av handelsgödsel som utjämnar lokala näringsöverskott.

System för energibalansstudier är klara i sitt första steg. Det kan konstateras att i praktisk växtodling är utbytet ca 9 gånger insatsen. Det är faktiskt obegripligt att man i populär litteratur (Se Svart Jord) för ut budskapet att växtodlingen slukar mer energi än den ger.

Det är framsteg på gång i det mesta. Precisionsodling, stallgödselsystem, ogräskontroll mm. Den teknisk-biologiska utvecklingen kommer att möjliggöra den kombination produktion-miljö vi behöver. Utmaningen är politisk-ekonomisk, att få detta till stånd i dagens värld.