Archive for juli, 2009

Forskning om Globala System.

juli 30, 2009

 Vad behövs för framtiden. Det globala vetenskapssamhället (ICSU, The International Council for Science) inbjuder till en konsultation på webben.  Vem som helst kan delta på http://visioning.icsu.org .

 Själv har jag bidragit med följande förslag.

 

Hur skapa en balanserad användning av åkermarken?

Åkermarken upptar ungefär 10% av vår globala landareal, betesmarker oräknat. Dess ekologiska inflytande (näringscirkulation, kolbindning, energi, vatten, biodiversitet) är åtskilligt större. Sektorn växer både i utbredning och intensitet.

Jordbrukets huvuduppgift är att producera mat för mänskligheten. Den rådande policyn är att jordbruksproduktionen liksom andra ”industrier” ska styras av marknadskrafterna, i verkligheten av priskonkurrens i global skala.

Det finns emellertid en motsägelse. Faktorer som gynnar konkurrenskraft är specialisering och anpassbarhet (vi kan kalla det kortsiktighet). Faktorer som gynnar ekologisk funktion är mångfald och långsiktighet, precis motsatsen.

 Det finns miljöprogram, men de har inte global acceptans. De kritiseras för att störa konkurrenskraften i båda riktningarna.

Med få uppoffringar i lönsamhet och produktion (om ens något på lång sikt) kan jordbruket utveckla mycket bättre ekologisk funktion även med dagens tillgängliga kunskap. Men för en jordbruksmanager betyder sådana åtgärder att kortsiktig konkurrenskraft äventyras. Han ska inte klandras för att han lyder de villkor samhället har gett honom.

 

Forskningsuppgiften (ekonomisk/politisk/agronomisk) är att skapa en bakgrund för program som medger att ”ekologiska värden” kan inkluderas som drivkraft i utvecklingen. Den ska gå utöver de försök som pågår med handel med utsläppsrätter etc och inkludera t ex näringseffektivitet, vatteneffektivitet, mångfald och landskapsfunktion.

Annonser

Tro och tillit för långsiktighet.

juli 20, 2009

 Reflektioner efter samtal med en jordbrukare om driftsplanering. Vi diskuterade åtgärder som ger mullhaltshöjning. De kan kosta lite de första 3-5 åren men bör därefter ge plus i kassan utöver andra fördelar för miljö och uthållighet. Men hur ska jordbrukaren motivera de första magra åren i ett läge som nästan alltid är skarpt ekonomiskt? Det krävs tro och tillit, till rådgivningen, till forskningen.

Kan vi ge honom det? Det syns mig finnas stora frågetecken om detta med dagens system. Det kanske behövs något nytt, t ex en nordisk kraftsamling. Inte i första hand med ny forskning och fler doktorander men en sammanfattning om vad vi vet till gagn för jordbruket i samhället.

Intressant aktuellt:

Dansk markforskning slår larm om sjunkande mullhalter.

Naturvårdsverkets miljöplan för haven betyder större satsning på fånggrödor, bl a.

 

Och så en internationell utblick i WaterFront, som kom i dag:

”Om vi inte lär oss att odla maten mer produktivt än i dag får vi katastrofala miljökonsekvenser”.

Nära en halv miljard kronor per år – värdet av ett försök?

juli 20, 2009

 

Utanför Landskrona ligger ett av bördighetsförsöken. Det har haft olika namn, Örja, Weibullsholm. Nu borde det kallas Landskrona. Men ….

På den marken är projekterat en stor logistikterminal. Företaget DSV ska bygga ett stort komplex. Man räknar med över 600 anställda. En stor sak för Landskrona. Och nu i elfte timmen blir det tal om detta försök. I dessa semestertider agerar Hushållningssällskapet och jag blev något inblandad.

Ett gammalt försök! Vad kan det vara värt? Det har legat sedan 1957. Det berör många frågor men vi stannar här med bördigheten. De första 30 åren visade att det gick bra utan annan mullförsörjning än halm. Men därefter är bilden annorlunda. Den kreaturslösa växtföljden får allt lägre skördepotential jämfört med den kreaturshållande. Samma är förhållandet på försöken på Söderslätt, Växtgötaslätten och Östgötaslätten.  Jordbruket har nytta av att förbättra mullhushållningen. Det behöver inte vara djur, stallgödsel och vallar, mellangrödor som rättika kan göra samma tjänst.

Rent konkret: jordbruket kan tjäna 400 kr/ha och samtidigt bli mer uthålligt och miljövänligt, det visar dessa försöksresultat.

 Om detta berör 1 miljon hektar betyder det 400 miljoner kr per år.

Nu finns det ju fler försök. Men ska en sådan förändring säljas in till jordbruket krävs bra underlag. Örja är ett mycket bra försök och står för mer än hälften av basen för Sydsverige. Dessutom kan erfarenheterna tillämpas i Danmark och Baltikum.

 Så 400 miljoner kr/år kanske inte är en överskattning. Men det är klart att man blir överraskad av sådana siffror.

Hur det blir i Landskrona återstår att se. Man kan hoppas på någon form av anpassning. Men i vilket fall kan man dra några lärdomar:

  1. Långsiktig försöksverksamhet har ett mycket stort värde.
  2. Detta borde kommuniceras mycket bättre än i dag. Dylika försök är nästan någon form av Världsarv.

Markvård, integrerade åtgärder och mångfald ger ekonomi.

juli 16, 2009

 Fylla på denna blogg i semestertider – är det lönt?

Men det har kommit så mycket intressant information de senaste dagarna så det går inte att låta bli. Med dagens post kom Arvensis och Jordbruksaktuellt.

Jag börjar med Arvensis.

Dör finns mycket om hur man ska ”toppa ekonomin”. Och det är inget fel i det. Det är information som en jordbruksmanager behöver. Jämför gärna med föregående inlägg för två veckor sedan. Men det finns en notis: ”700 försök visar vägen i plogfri odling”. Det är svenska försök 1986-2008. Och modifierad bearbetning går bra. Det är definitivt något att överväga om man nu inte redan är inne på det.  Och så finns det en artikel: ”Plus i plånboken med integrerad odling”. En artikel av Christer Nilsson där har redogör för de positiva erfarenheter som finns från odlingssystemförsöket på Alnarp. Efter några år är det positivt på alla fronter, både produktion, resurseffektivitet, miljö och ekonomi. Jämför gärna igen med mitt föregående inlägg. 

Och så till Jordbruksaktuellt:  Jag fastnar för en artikel ”Lönsamhet och mångfald – hand i hand”. Det är om en framåt och toppeffektiv jordbrukare i England som satsar på små billiga åtgärder som hjälper bl a fåglar. Det är ett program som drives av BASF.

Räkna på helheten och på lite längre sikt. Då finns det hopp för en bra jordbruksutveckling.

Odlingssystem för framtiden.

juli 2, 2009

 I går en exkursion till Bollerup och Odlingssystemförsök. En rätt liten grupp av människor engerade i referensgrupp, finansiering och management av detta arbete. Somliga med bas i vanligt jordbruk, andra i ekologiskt. I försöken finns båda systemen i olika former.  En konstruktiv dag.

Vad som hänt i försöken är i grova drag att båda systemen rört sig mot mitten i någon mån. Konventionellt drives med miljöhänsyn och har förbättrats liksom vårt praktiska jordbruk. På den ekologiska sker förbättringar på växtnäringssidan med biogasslam och godkända handelsgödselprodukter. Men dogmatiken finns ju kvar och hindrar verklig utveckling.

För det är ju faktiskt så att produktionen är åtskilligt lägre i ekologisk drift i det stora hela, och det är nästan tragiskt att detta förnekas av dess företrädare i dagens debatt. Visst kan enskilda skördar bli ganska bra. I samband med djurproduktion är också skillnaden mindre, ca 25 % i stället för över 40.

 

Men såväl försök som statistik över skördeutfall är tydliga om denna åtskilligt lägre produktion.  Och om det inte var lägre och dyrare, varför skulle då samhället betala flera miljarder i extra stöd för en produktion som svarar för mindre än 10% av helheten?

 

Men som jag sagt flera gånger i denna blogg, konventionellt vanligt jordbruk har utvecklats i en mera ”ekologiskt riktig” riktning. Och det måste fortsätta, men här finns en annan ännu jobbigare låsning: ”Marknaden ska styra.”  Men dagens marknadskrafter innefattar varken miljöhänsyn eller långsiktighet, och därför håller inte det heller. Det styr fel. Det är faktiskt också både svårbegripligt och tragiskt att detta inte kommer fram i diskussionen.

 

Visst ska vi ha ekologisk produktion för den marknadsnisch som vill betala för det. Men graden av samhällsstöd kan diskuteras.

Men vi behöver komplettering av marknadsmekanismen så att de 90 procenten konventionellt kan fortsätta utveckla hänsyn till miljö och långsiktighet.