Archive for augusti, 2009

Forskningen – förvillar eller hjälper?

augusti 30, 2009

Bakgrunden till rubriken är en debatt i Skogs-Land om skogsskötsel. Kalhuggning eller inte? Professorn Mats Hagner, en välkänd skogsprofil, har ett inlägg som fått rubriken ”Vi forskare har förvillat många”. Bakgrunden är att många av de forskningsresultat som talade för kalhuggning senare har reviderats. Och då blir slutsatsen den motsatta. Dock, alla i skogssverige är inte av den åsikten.

Den här bloggen brukar sjunga forskningens lov. Hur ska man hantera sådana tveksamheter?

Några punkter:

  1. Forskningen är dynamisk. Det kommer nya resultat. Det blir skiften. Det ligger i sakens natur. Och gäller det en praktisk produktion blir det konsekvenser.
  2. Det är viktigt med variation och mångfald, också i forskningen. Det behövs flera angreppssätt. Dock är jag mycket negativ till ”ideologiska institut”. Där har man bestämt sig från början.
  3. Det kan vara farligt när myndigheter styr utvecklingen i en riktning. Man kan tycka sig ha helt rätt, men det kan vara fel.
  4. Det är bra med en försiktighetsprincip, en rimlighets- och riskbedömning. ”Om det här skulle vara fel” vad får det för konsekvenser. Negativa eller positiva?

När jag fösöker kritiskt granska de frågor jag driver (noggrannhet med insatser, växtföljdstänkande, mellan/fånggrödor helst övervintrande) ser jag egentligen bara en risk: att de praktiska konsekvenserna av övervintrande fånggrödor är otillräckligt kartlagds. De finns många positiva erfarenheter, men det finns också problem. Därför är det nägot som ska diskuteras, inte dikteras, oavsett de många positiva möjligheterna.

Rekordskörd och vattendirektiv.

augusti 28, 2009

Nu tycks skördar på 10 ton var regel åtminstone i Skånes slättbygder. Helst ska det vara lite mer. Men priset är på väg under kronan.

Om man tänker på saken: en persons årliga energibehov täcks av ca 300 kg spannmål. 300 kr. Det är vad man tjänar in på mindre än två arbetstimmar. Nu vill man väl ha lite annat också men mindre än en halv dags arbete skulle tjäna in till årsbehovet av jordbruksråvaror för livets nödtorft.

Är det bra eller dåligt? Jag skulle säga att det är bra för samhället på kort sikt i alla fall. Men på lång sikt finns frågetecken. Vi har ju nu stark prispress på mjölk. Utslagning har börjat och kan fortsätta. Även om en överproduktion ska minskas kan man undra om det här är bra på sikt. Det kanske blir mer frågan om storleksrationalisering och koncentration än om produktionsanpassning.

Vattendirektivet – samrådstiden börjar ta slut. Visst ska vi ha bra vatten. Ser man på vattenmyndigheternas hemsida får man bra och konkreta besked om status. Men vad om målet? Det verkar ibland som om vattnen ska återställas till jungfrulig status, men bara dom. För samhällen, industrier, avloppssystem, marken och allt vad som finns på och i den kan ju inte gärna återställas till jungfrulig status. Då försvinner hela samhället.  Och då går det faktiskt inte för vattnet heller. Men allt beror på tolkningen, t ex vad är ”god ekologisk kvalitet”.

Genteknik behövs

augusti 16, 2009

I Science 31 juli finns en kort rapport om Hur göra salttoleranta växter. Man har tagit ett steg i att kartlägga de processer och gener som är viktiga för salttolerans. Det är en viktig egenskap för världens jordbruk.

För att utnyttja sådana kunskaper behövs genteknik. Alnarpsprofessorn Sten Stymne skriver i ett inlägg i Sydsvenskan den 15 augusti att gentekniken inte ska dömas efter de grödor som först kommit fram och som karakteriseras av herbicidresistens eller giftighet för insekter. Det finns så mycket mer som rör sig och det är viktigt att kunna arbeta konstruktivt med detta. För att kunna göra detta borde patentlagstiftningen revideras, den lägger också hinder i vägen.

En uppmaning till er som tycker det är bra med GMO-fria zoner och förbud: Gå in på gentekniknämndens hemsida och få en sammanfattning av vad man vet om genteknikens säkerhet. (http://www.genteknik.se/Bazment/119.aspx).

Världen behöver miljövänlig teknik.

Ekologisk mat – bevis om hälsofördelar finns inte.

augusti 15, 2009

Detta är ett ”Letter” till tidskriften Science 7 Aug 2009. En grupp forskare som egentligen tycks vara positiva till ekologisk odling för det ger mindre pesticidrester och mindre erosion (måste gälla speciella USA-förhållanden) menar att man ska sluta använda hälsoargument för de kan inte bevisas. Om man hittat skillnader i någon undersökning kan det hänföras till att det gällt olika sorter och inte till odlingsformen i sig. Man ska inte använda felaktiga argument är budskapet.

Dogmer ger alltid problem

augusti 10, 2009

Semestertider och familjeengagemang sätter sina spår i bloggaktiviteten. Men världen rullar på. En del av intresse:

 

Romantisk syn på jordbruk ökar fattigdom.

Sydsvenska Aktuella frågor 6 aug. 3 forskare i kulturgeografi och sociologi rapporterar från studier av jordbruksutveckling i 9 länder i Afrika. Man noterar framsteg bara där teknologi med bättre utsäden och gödsling används. Miljöorganisationers dogmatiska motstånd mot moderna tekniker ökar fattigdomen.

Dogmer har aldrig varit positiva för världen, inte heller dogmer om organiskt jordbruk. Men kritisk utvärdering och utveckling leder framåt.

En något svår men intressant artikel i Science 24 juli: A general framework for analyzing sustainability of social-ecological systems. (Ett ramverk för att analysera uthålligheten i sociala-ekologiska system). Här kopplas ekologi och sociologi och därmed ekonomi. Det är tänkvärt för jordbrukets del. Låt mig ta fram en detalj: Det framhålls som viktigt att man kan förutsäga vad som händer om man gör en viss åtgärd. Om det är osäkert, oklart eller flummigt får man inget intresse. Exempel från vårt jordbruk: mullhalt, växtföljder.

Mitt inlägg i Icsu-visioning (se inlägget nedan) har fått några röster.

Och ironiskt nog har Odlingsperspektiv bidragit till ökad halmbränning. Men det är också logiskt att en sådan möjlighet öppnas om mullhushållningen i övrigt är väl omhändertagen