Kväveskatt behöver inte ge konkurrensnackdel.

 

I dagens läge har vi kväveskatt. Även om den ska avskaffas år 2010, låt oss diskutera vilka problem och möjligheter en kväveskatt ger. Bakgrunden till att den ska avskaffas är att den minskar det svenska jordbrukets konkurrenskraft. Samtidigt är det knappast ifrågasatt att kvävet är en kraftfull aktör i miljön, det globala utrymmet blir alltmer trångt på alla sätt och det är i högsta grad angeläget att hålla kvävet i strama tyglar. Skatten har hjälpt till med detta. Den minskar kväveinsatserna ”på toppen”, och det är där de är minst effektiva och ger störst förluster.

 

Låt oss se om vi kunde komma ifrån konkurrensnackdelen på något annat sätt. Staten kan ta in skatten och sedan betala ut den igen till jordbruket utan sammanhang med den aktuella kvävegödslingen. Då får den individuelle jordbrukaren fortfarande ett extra incitament att spara på kvävet medan såväl den individuelle som branschen får pengarna tillbaka, om än något omfördelade.

 

I nedanstående tabell provas tre fördelningsalternativ:

  1. Influten skatt fördelas på jordbruksarealen. Ett rakt tillskott på ”arealbidraget”.
  2. Återbetalning viktas efter skörden i skördeområdet.
  3. Återbetalning viktas efter skördeskillnader gentemot en bas, kanske skörden i det lägsta skördeområdet.

 

Kvävegiva och skörd i tabellen ska inte förväxlas med resultat från kväveförsök. Det ska ses som olika områden med olika kväveinsats och olika medelskörd. I realiteten är områdena olika stora, räkneexempel för detta har gjorts. Det påverkar inte resultatet. Siffrorna är per hektar.

 

Räkneexempel på kväveskatt med återfördelning efter:  
1, Rakt i kr/ha        
2. Viktning efter områdets skördenivå (jfr arealersättning)  
3. Viktning efter skördedifferens områdesvis mot en grundnivå

 

 

Inbetald

Möjligheter till återfördelning, diff mot 0 skatt

N-gödsling

Skörd

kväveskatt

Rak medel

Vikt. Skörd

Vikt sk.diff

0

3000

0

180

99

0

50

4500

90

90

59

21

100

6000

180

0

19

41

150

6700

270

-90

-48

3

200

7000

360

-180

-128

-65

Medel:

5440

180

0

0

0

 

Den raka medelersättningen kan sägas vara utvecklingshämmande. Det högproducerande mest konkurrenskraftiga jordbruket missgynnas. Men i de andra alternativen blir detta problem gradvis minskat. En kostnad på under 100 kr/ha kan inte ses som en avgörande belastning. Vill man kan även detta arbetas bort. Om man i det högproducerande området gödslar med 200 kg N blir skatten 360 kr men man får tillbaka 295. Gentemot helt borttagen skatt blir differensen en kostnad på 65 kr i exemplet. Det ändrar föga jordbrukarens ekonomi men incitamentet att effektivisera kvävet är fortfarande förhöjt. Om han klarar skördenivån med 150 kg kväve har han betalt 270 kr i skatt men får tillbaka 295. Det är gjort fler räkneexempel med bl a olika kvävefördelning inom samma skördeområde. Ingen råkar sämre ut än med dagens skatt. De som kommer något i kläm är högkväveanvändare inom låg-skördeområden. I den mån det gäller specialgrödor bör någon form av speciallösning kunna ordnas.

 

Ett sådant system skulle möjliggöra för Sverige att gå före i denna miljöfråga. Det påverkar inte bara utlakning utan också den starka klimatgasen lustgas som även är ett problem för ozonskiktet. Det gynnar tekniker för effektiv kväveanvändning och kretslopp.

 

Man skulle möjligen kunna tycka att detta är mycket administrativt krångel. Men detta blir schablonmässigt per areal områdesvis. Och detta göres redan med olika arealersättningar.

 

Det är klart att denna tanke får prövas bättre, inte minst gentemot myndigheter och politiker. Och ekonomer.

Annonser

Etiketter: ,

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s


%d bloggare gillar detta: