Archive for januari, 2010

Klimat och istider.

januari 30, 2010

 Vi har istider som börjar ungefär vart 100 000e år. De brukar vara 80 – 90 000 år, sedan smälter isen och vi har mellanistid. Vi är i en sådan nu. För 10-15 000 år sedan smälte inlandsisen.

Ser vi bakåt finns ett pärlband av ett tjugotal sådana cykler. Varför skulle det sluta? Det normalt med istider i det läge vi är.  Ser vi på denna kedja bakåt hisnar tanken. Hur skulle det se ut med en istid i vår värld?

Varför slutar en istid? Efter 80 000 år börjar isen att smälta? Varför det? Det har något att göra med jordens bana kring solen, men det stämmer inte riktigt. Nu tror man sig ha en förklaring, och den diskuteras i Science 8 okt 2009. Det är en fascinerande kedja av mekanismer.

 Vi börjar med en istid.

Jordens bana leder till mer solsken och värme på norra halvklotet.

Isen börjar smälta. Mycket sötvatten kommer till Atlanten.

Det tenderar att försvaga Golfströmmen. Det i sin tur ökar koldioxidavgång från sydliga oceaner. Vi får en växthuseffekt som ytterligare ökar avsmältningen.

Om isen är stor nog (kilometertjock) stänges Golfströmmen av tillräckligt länge för att hela isen ska kunna smälta.

När smältvattnet sinar kommer Golfströmmen igång igen. Vi får en mellanistid tills jordbanan gör att somrarna på norra halvklotet blir tillräckligt svala för att is ska växa till igen.

Inte mycket att göra åt, men fascinerande. Ska mänskligheten bli långvarig får den lära sig leva med istider. Och vi får tydligen först uppvärmning och sedan istid. Såvida inte …..

Kallt i vinter men ändå uppvärmning

januari 30, 2010

 NASA konstaterar att det senaste decenniet var det varmaste man uppmätt någonsin. Året 2005 har rekordet, nära följt av 1998, 2002,2003, 2006 och 2007. Men 2008 var jämförelsevis kall, beroende på luftcirkulationen La Nina.

Så det är inte så att den globala uppvärmningen har kommit av sig. Den går lite i vågor beroende på hur väder och hav samverkar, men trenden finns där. Den måste ses på lite längre tidsperioder. Vi har haft en stegring på 0,8 grader sedan 1980.

Enskilda forskare må¨ha uttryckt sig överdrivet och oförsiktigt i en del fall. Men hela hotbilden kvarstår. Vi har en stark pågående klimatförändring.

Växtföljd, skördeutveckling, sjukdomskartläggning, markstruktur, markpackning.

januari 25, 2010

 Några nyckelord från Odling i Balans temadag anges i rubriken. Nedan följer några nyckelsatser. 

Ökade skördar ställer ökade krav på markstrukturen för att inte säga markens funktion i allmänhet.

Höga skördar är bra för marken. De ger mer organiskt material och högre mullhalter.

 Sjukdomsalstrare som klumprotsjuka, rotdödare och det mesta annat kan kartläggas med biologisk analysteknik, PCR. Man analyserar ett jordprov på DNA för resp organism.

Packning av lagren under matjorden, alven, är ett stort problem om tunga maskiner används under blöta förhållanden.. Det kan ge betydande skördeminskningar.

Fasta körspår styrda av GPS kan vara en fördelaktiv teknik i kommande.

Marken – utnyttjar vi potentialen till hög skörd?

januari 21, 2010

 Temat för en konferens i regi av Odling i Balans..

En mycket bra dag. Inte för att jag höll en föredragning – mera för att detta blev en samling kring utvecklingen av framtidens jordbruk. Vi måste ta vara på vår mark, då ger den utbyte därefter.

Höga skördar är positiva ur alla synpunkter – om de inte tas på bekostnad av miljö och resurser.

Vi måste bättre utnyttja och utvidga kunskapen om biologiska samband, om växtföljdseffekter, om olika samspel. Det finns redan nu mycket att använda. Med integrerat utvecklingsarbete kan man komma längre. Plattform för uthållig växtodling, som det kallades av Erik Steen Jensen, professor på Alnarp.

Här medverkade även lantbrukare, det är faktiskt dom som har hand om utvecklingsfronten. Det märktes på konferensen.

Så får jag väl erkänna att det känns bra att de områden jag sysslar med, konkretisering av forskningsresultat, mullhushållning och helhetsbild, fick en ganska stor betoning under dagen.

Bidöden

januari 19, 2010

I Science 8 Jan 2010 göres en genomgång av frågan. Bakgrunden är att bisamhällen världen över (utom Australien) dör undan av oklara orsaker. Artikeln i Science ger ingen uttömmande förklaring men man kommer till att det troligen är en kombination av olika virus som har samband med Varroa-kvalstret. Andra patogener kan också vara inblandade, men man ser det inte troligt att det är någon ny sjukdomsalstrare som orsakar det hela. Att omvärldsfaktorer som flyttningar av samhällena och någon oväntad kombinationseffekt med pesticider spelar in kan inte uteslutas. En teori om att i Frankrike bekämpning var orsaken har dock avfärdats.

Finns någon mera allmängiltig slutsats att dra av detta? Möjligen att i vårt globala samhälle finns många samspel vi helt enkelt inte kan känna till. Bekämpningsmedel kommer alltid att kunna misstänkas. De behövs, men ska inte användas rutinmässigt eller på lösa boliner.

Megacities och Bangladesh. Vägen framåt?

januari 2, 2010

Tur eller tecken? Nu på den första vardagen år 2010 bläddrar jag Science efter en referens. Ett gammalt nummer, 30 Oct 2009. Och hittar ett ”Perspectives” : Clean air for megacities. Megacities är ju en sorts monster, men kanske de innebär hopp? Författarna menar att de har vissa fördelar också. Där finns ekonomisk kraft, också i Mexico City och Beijing. De kan göras energieffektiva och mycket är hoppfullt. Man har positiv utveckling på föroreningssituationen. Ja – det ligger kanske något i det.

 Och Bangladesh. Som artikeln säger: Hot, flat, crowded – and preparing for the worst.Vad händer? Mindre vinterregn ger problem för jordbruket. Senare monsun förkortar sommaren så man hinner bara med en risgröda mot tidigare två. Men man arbetar med att öka trädgårdsodlingen, att bygga dammar för regnvatten, att utveckla nya odlingssystem, att ta fram nya sorter och grödor.  Man mobiliserar kunnandet, både på landsbygden och universiteten. Ja – det kanske kan bli ett exempel och föredöme.

 The Glacier Man – högt uppe i Himalayas bergland har det blivit torrare. Men om det rinner i bäckarna kan man avleda vatten och låta det frysa på vintern. En konstgjord glaciär. Det ger sen ett tillskott på våren och medger odling.

Faktiskt är människan fantastisk när det gäller. Själv har jag inte varit så fantastisk med denna blogg. Det har sina orsaker som jag kanske kan återkomma till.

Gott Nytt År till alla som läser det här.