Archive for februari, 2010

Försörjning och miljö. Skördegap och miljögap.

februari 28, 2010

En lugn lördag. Vintern är på väg att smälta bort, kanske. Vi får se.

Lugn och lugn – i själva verket är jag på väg att få igång ett nytt projekt, utveckling av bördighet och bioenergi. Det får vi också se vad det blir av. Positiva responser så långt.

Temat här är ju Jordbruk, Miljö och Framtid. Man kunde lägga till ett annat ord med stort F, Försörjning. I den frågan har tidskriften Science en specialsektion 12 februari: Food Security. Några punkter:

Om 40 år behöver vi 70-100% mer mat.

Vi behöver ”uthållig intensifiering”, mycket av det vi här jobbar med, som fånggrödor, precisionsodling, reducerad bearbetning.

En ny generation av genteknologi med bredare förbättringar (torka, saltresistens) är på gång.

Matvanor: mindre kött? I viss mån ja, men det är ingen generallösning.

 Man skriver en del om ”skördegapet”, skillnaden mellan skörd i praktiken och vad som kan åstadkommas i försök.

Men det är också viktigt att jobba med ”miljögapet”, skillnaden mellan miljöpåverkan i praktiken och vad som kan göras om man tillämpar bättre den kunskap som finns.

Där finns mitt projekt.

Annonser

Koldioxid – det är inte bara klimatet.

februari 15, 2010

 I insändarspalter ser man ofta synpunkter på klimatfrågan. Vi vet inte om åtgärder gör någon nytta, det kostar för mycket, det är väl bara naturliga variationer osv. Och riktigt säkra på vad som sker är vi ju inte, inte heller IPCC. Man konstaterar att med 90% sannolikhet har mänskligheten starkt påverkat klimatet.

Men det finns en annan aspekt. Ökade koldioxidutsläpp till atmosfären höjer koldioxidhalten (kolsyrehalten) i haven. Haven blir surare. Det har i sin tur stora konsekvenser för olika globala jämvikter och för växt- och djurliv i haven. Korallreven blir utsatta. Skaldjur möter andra förhållanden. Mycket kan hända som vi inte riktigt ens kan ana.

Det är klart att 7 miljarder människor sätter avtryck på planeten. Men det finns alla skäl att försöka göra detta avtryck så litet som möjligt och att åtminstone undvika ”slöseri”. Att vara miljöeffektiva och smarta.

 Därför behövs också miljöpolitik och miljöåtgärder.

Vad vill samhället med miljöprogrammen – kontroll eller funktion?

februari 13, 2010

För flera miljöstöd behövs ett ”åtagande”. Man binder sig 5 år. Det är klart det kan vara befogat för en del åtgärder, t ex skyddskanter. Men varför för fånggrödor? Det är en ensäsongsåtgärd. Det är lika bra med 5 fånggrödor under en 6-årsperiod som under en 5-årsperiod. Säkert fick man fler fånggrödor om man inte kände tvång och bundenhet.

 Och så finns mångfaldsträdor. Man kan låta en stubbåker vara och utveckla varierad vegetation. Igen ett ”åtagande”. 5 år, annars göre man sig icke besvär. Men nog gynnar det åtminstone faunan även kortare tid. Det vore mycket angeläget med mer varierad vegetation i intensiva växtodlingsområden. Vidare skulle helheten gynnas om man inte nödvändigtvis måste bruka vissa lågavkastande fältdelar. Men 5 år kan ta emot.

Vidare – jag försökte i dag få information om mångfaldsträdor. Jordbruksverket hänvisar till Länsstyrelser. Jag jobbade med Länsstyrelsen Skånes hemsida en god stund. Sökningar på Mångfaldsträda gav ingenting. Letande i register gav ingenting. Kanske jag inte var skicklig nog, men om inte jag hittar är det nog flera intresserade som inte hittar.

Inte konstigt om intresset blir lågt.

Bidragskalkyler – dyster läsning.

februari 11, 2010

För ett tag sen kom de nya bidragskalkylerna grundade på 2009 års data. Det gäller alltså inkomster och utgifter i jordbruket.

Man kan se det i flera nivåer. Den första är inkomster jämfört med direkta odlingskostnader, de som man slipper om man inte odlar. Arbetet är dock inte med på den nivån. I alla fall går det inte ihop för någon av spannmålsgrödorna och inte heller för oljeväxter. Det är faktiskt bara för sockerbetor och några specialgrödor det blir plus. Men sedan finns ju alla andra kostnader: arbete, kapitalkostnad maskiner, mark, gemensamma driftskostnader. Men så finns då ett gårdsstöd som något jämnar ut det hela.

Men visst är det dystert. Nästan all produktion går med förlust.

 Det finns nog en allmän lag:

Om marknaden inte upplever brist blir det prispress, och det drabbar främst det första produktionsledet, råvaruproduktionen. Mellanleden kan i stor utsträckning kompensera för sina kostnader.

Vad finns att göra då? Minska produktionen? Lägre skörd ger bara ännu sämre kalkyler. Sluta odla? Också träda kräver viss skötsel och går med förlust. Att överge marken helt, låta den förbuskas? I de flesta fall är det markförstöring, åtminstone i ekonomisk mening.

 Den progressive odlaren satsar på höga skördar, bättre än kalkylens. För att ha en chans till det måste marken och odlingssystemet vara i trim.

Ju högre skördenivån är desto viktigare är bra markstruktur, mullhalt och växtföljd.

Jordbruket självförsörjande med energi?

februari 6, 2010

 Javisst, säger Serina Ahlgren i ett doktorsarbete vid SLU. Det kan ge energi både till kvävegödseltillverkning och drivmedel.

 Och låt oss göra en liten snabbkalkyl.

Huvudsakliga energiförbrukare i växtodlingen är kvävegödsel och drivmedel.  1 kg kväve kräver vid tillverkningen i dag ungefär 40 MJ ( ca 11 kwh) och en liter drivmedel kräver ca 50 inkl ”tillverkningskostnader”.

100 kg kväve gör då 4000 MJ och 70 l drivmedel 3500, summa 7500 MJ.

Det produceras spannmål, säg 6 ton och 4 ton halm. Halmen innehåller totalt ca 18 MJ/kg. Efter avbränningar kanske 10 kan komma till nytta . Det blir 40000 MJ. Och vi behövde 7500 för att täcka det som gödsel och diesel kostat.

 Ska det nu tillverkas mer lokalt och småskaligt blir energieffektiviteten lägre. Men vi har ju verkligen marginal så det räcker.

 I tillägg kan mellangrödor användas på många håll. Det skulle ge ytterligare växtmassa att sätta in och skulle vidare förbättra mullbalansen vilket kan behövas på många jordar om halmen ska föras bort

 Den skörd som här har använts är ju inte särskilt hög. I gengäld har ingen extra areal för energigrödor behövts. Men det finns många andra kombinationer att diskutera.

Ska vi då vänta på småskalig teknik för kväveproduktion? Är en sådan överhuvudtaget möjlig ekonomiskt? Nja – det finns ju en genväg: att producera biogas som levereras in till gasnätet. Det behövs då en rening som kostar energi, men det finns det god råd till.

Det viktiga är att man ser till helheten och inte suboptimerar. Det är inget självändamål att just jordbruket inte ska använda fossil energi. Totalförbrukningen ska minska, jordbruket ska göra vad det kan på sitt håll, men det är kanske viktigare att maximera nettoenergibidraget än att minimera insatsen.

Klimateffekt av odling – hur jämföra?

februari 5, 2010

 

Frågan gäller klimatgaser från två odlingssystem. A har större insatser och producerar lite mer, E mindre insatser och lägre produktion. Detaljer om odlingen är oväsentliga för den fråga jag tänker diskutera.

 Om vi räknar rakt fram har A släppt ut 1590 kg koldioxidekvivalenter (GHG) per hektar, E 1376.  Då är väl E bäst.

Men räknat per kg produkt är A bäst med 0,34 medan E har 0,49.

De olika odlingarna påverkar markens mullhalt på olika sätt. Ökar mullhalten bindes kol i marken och man kan säga att koldioxid absorberas. Minskar mullhalten släpper marken ifrån sig koldioxid.

Tar vi hänsyn till mullhaltspåverkan ändras siffrorna men E är fortfarande bäst per areal medan A är bäst per produkt.

Båda kan producera bioenergi. Om den tillgodoräknas odlingen (och varför skulle den inte det?)  blir siffrorna  bara tredjedelen så höga och E blir bäst både per areal och per produkt..

Men vi har en stor diskussion om det fördärvliga i att använda åkermark för t ex etanol, för då får ju mat produceras på nyodlingar i t ex Sydamerika.. Denna diskussion borde ju vara mer allmän kan man tycka: utnyttjar vi inte produktionsmöjligheterna får vi kompensera någon annanstans. I så fall slår den lägre produktionen i E starkt igenom (1,27 per produkt) och A blir det överlägset bästa alternativet med 0,30.

 Det är inte självklart hur man ska räkna och bedöma.

Man bör vara mycket skeptisk till självsäkra uttalanden om vad som är bäst.

Politiken och utvecklingen

februari 3, 2010

Förra inlägget handlade om UNEPs rapport om miljö och försörjning. Den visade på stort behov av ett större totalt samhällsengagemang i det viktiga samspelet mellan samhällets försörjning och vår globala miljö.

Men vad säger politikerna? Vår nyutnämnda EU-minister ser som en stor uppgift att avveckla jordbrukspolitiken. Säkert kan den behöva ändras men samhällets spelregler behöver skärpas, inte avvecklas.

Är det viktigt för samhället att de 2,3% av BNP som jordbrukets matproduktion nu tar i anspråk minskas med några tiondels %. Politiken är de 0,3.  Eller är det viktigare att mer betona miljö och uthållighet?

Miljö och försörjning – en rapport från UNEP.

februari 2, 2010

 FNs miljöorganisation UNEP har gett ut en både skakande och uppfordrande rapport om världens läge. Det är besvärligt. Vi måste skärpa oss på alla plan. Och det räcker inte med en själv – det gäller hela systemet.

Det håller inte att bara fokusera på att producera billigare och öka konkurrenskraften. Då går det åt pipan. Men om vi inte gör det går det åt pipan på ett annat sätt. Sannerligen ett dilemma. Eller finns det en väg förbi?

 Rapporten för fram 7 punkter. I korthet:

  1. Stabilisera priserna genom att se till att det blir större lager och viss prisreglering.
  2. Subventionera inte bioenergi som konkurrerar med livsmedelsproduktion.
  3. Använd inte mat som foder. Minska sådan animalieproduktion. Minska förluster i alla led. Bortåt 50% av maten går faktiskt förlorad.
  4. Stöd jordbruk i utvecklingsländer. Det är viktigt för lokal försörjning och ekologi.
  5. Ta bort handelshinder och utveckla infrastruktur (men priskontroll och produktionsstöd är viktiga utvecklingshjälpmedel). (Min kommentar: verkar doubletalk).
  6. Reducera klimathoten.
  7. Öka medvetenheten om de tryck som ökad befolkning och ökad konsumtion ger.

Det var inte mycket konkret i förslagen. Och mycket av dem går tvärtemot dagens utveckling.

Konkret är däremot underlag med siffror och utvecklingstrender. Det känns faktiskt bra att jobba med en skrift i samma ämne som är något mer konkret. Vi får se…

Rapporten:  The Environmental Food Crisis.  A UNEP rapid response assessment.

http://www.grida.no/_res/site/file/publications/FoodCrisis_lores.pdf