Archive for mars, 2010

Biodiversitet, hållbarhet och skörd.

mars 22, 2010

Om rena produktionsintressen helt och hållet dominerar kan biodiversiteten sitta trångt. Vi ser exempel på detta också i det svenska landskapet.

Å andra sidan ger hög produktion resurser till biodiversitet, det gäller ”bara” att ordna så att det blir intressant för jordbrukaren. Jag kan se åtminstone två vägar:

  1. ta fasta på de vad som kan löna sig, klä det i ekonomiska termer och använd detta i rådgivningen.
  2. kostnadsersättningar eller bidrag. Det finns ju en del sådana, men att ta del av informatonen om dem gör en inte glad. Det syns så byråkratiskt och restriktivt att man blir avskräckt direkt.

 Men båda dessa vägar kan vidarebearbetas. Och så finns sådant som växtföljd och fånggrödor som kan ingå normalt i en lönsam odling. Övervintrande fånggrödor bör väl ses som en positiv mångfaldsresurs för livet både ovan och i marken.

Klimatpositivt, energiproducerande, bördighetsbevarande.

mars 21, 2010

 

Utopier?  Nej – inte alls.  Redan med dagens teknik går det alldeles utmärkt.  Men har vi råd med det? Hur blir det med konkurrenskraften?

Ingen fara. Den förbättras.  Det är klart att fånggrödebidragen hjälper till med detta, men i många fall blir det ekonomi ändå. Till och med om man skänker bort energin, men så långt ska väl inte jordbruket behöva gå.

Hur kan jag vara så positiv?

De senaste veckorna har bjudit på positiva intryck. Vi kan börja med Betodlingens dag i Flyinge för två veckor sedan. Knappast någon odlingsgren betonar vikten av höga skördar mer än betodlingen. Ändå  betonas mycket markvård och uthållighet. Faktum är det nog så att odling som organiseras på detta sätt, med en stark köpare och kontrakt som ställer krav är en av de viktigare vägarna framåt.

 Vidare: inom ramen för Leader Lundaland driver jag ett projekt Bördighet och Bioenergi. Gårdar kontaktas, vi diskuterar odlingen och utvecklingsmöjligheter, Två erfarenheter så långt.

  1. Jag har blivit mycket imponerad av jordbrukarna.. De är kunniga, ansvarsmedvetna och ambitiösa. Ska man skörda 10 ton måste man nog vara det.
  2. Ändå kan man modifiera odlingen till det bättre när man fokuserar på det och inbegriper bioenergi

Det talas om Hållbarhet. Om man har 

  1. full jordbruksproduktion
  2. producerar högvärdig biogas som ger energi till hela driften, inklusive kvävegödsling.
  3. I tillägg producerar bioenergi till samhället
  4. Har en drift som minskar klimatgaser sett i stort
  5. Bygger upp marken
  6. Minskar utlakning
  7. Ökar biodiversitet

             Är man inte ganska hållbar då?

Marknadsför miljöarbete!

mars 4, 2010

 Jordbrukaren är kung – han bestämmer.

Odlingsekonomin är i högsta grad usel. Det går knappt att få betalt för de direkta utgifterna enligt de kalkyler som ges ut.

Då är det klart att jordbrukarens fokus ligger på kortsiktig ekonomi, inte på miljö och långsiktighet.

Men alla rapporter om tillståndet på vår glob och de utvecklingstrender vi har utmynnar i samma slutsatser: vi måste öka produktionen och minska miljöpåverkan.

Betydande miljöförbättringar kan kombineras med ökad lönsamhet, åtminstone om man ser verksamheten på några års sikt. År från år optimering är inte en bra metod för någon verksamhet.

Det finns ekonomisk stimulans som kan hjälpa till i utvecklingen, t ex fånggrödebidrag och investeringsstöd för miljöförbättrande teknik som precisionsstyrning. Det leder till ännu mer utpräglade win-win lägen. Både lönsamheten och miljön förbättras.

Vem marknadsför detta?

Ett stort frågetecken.

JORDBRUKAREN ÄR KUNG.

mars 2, 2010

 ?

Han råder själv över sina domäner. Han bestämmer själv vad han ska odla och hur, även om det finns vissa ramar för en del åtgärder.

Han sätter själv sina mål. Företagsmässigt måste det dock vara ekonomi, men i tillägg finns mål som frihet, trevliga arbetsuppgifter, trevlig gårdsmiljö, kanske miljöriktig produktion. Det blir individuellt.

Men man kan ha olika perspektiv på målen.

Gäller det bästa ekonomi för de närmaste 1-2 åren eller på säg 5 år? Vad finns det för underlag och möjligheter att vidga planeringshorisonten till 5 år?

Om man gjorde det skulle man se att produktionsekonomi, miljöriktighet och uthållighet sammanfaller mycket bättre än man tror.  Men våra försökssiffror och våra ekonomiska beräkningar har en mer kortsiktig bas. Ofta går det inte att hitta bra siffror att sätta in i ekonomiska beräkningar på längre sikt.

Greengard Odlingsperspektiv och Greppa Näringens  bördighetsmodul hjälper till att ge underlag för något mer långsiktiga bedömningar samtidigt som man har ett vidare perspektiv på odlingens funktion (mullhaltsutveckling, mångfald, utlakning, växthusgaser, energi).

Det är viktigt att betona att detta är en hjälp för jordbrukaren att bedöma vad som kan passa i den gårdsegna situationen. Han är fortfarande kung.  Och det måste nog vara så för att det ska fungera.