Archive for september, 2010

Alternativ energi.

september 28, 2010

 Ett tema i Science, 13 aug 2010.

Denna sammanfattning av amerikansk vetenskaplig diskussion utgår ifrån att fossil energi är ”rökt”. Det beror inte på att den tar slut, det beror på klimatfrågan. Kol och oljaproduktion kan fortsätta öka fram till 2030 (peak oil), naturgasen till 2050. Men läget kräver handling nu. Utveckling tar tid. 

Solenergi ses som den största möjligheten. Teknik: speglar som koncentrerar strålningen till ett centralt torn där värmen driver turbiner och generatorer. Det ger flexibilitet att producera med hjälp av lagrad energi eller ev fossil energi under nätter. Jordens ökenområden är heta.

Bioenergi? Stor potential men också problem. Är majs och sockerrör hållbart för framtiden? Etanol från cellulosa? Stora förhoppningar men utvecklingen går långsamt. Konkurrenskraft?

Storskaliga centrala bioenergianläggningar får enorma logistikproblem.

Biogas nämns inte i denna genomgång.

Bioenergigrödor konkurrerar om mark, vatten, resurser. Viktigt de är högproducerande och ”snåla”. Elefantgräs  (Miscanthus), Agave, Salix nämns faktiskt också.

Alger? Inte från havet, utan mikroalger odlade i behållare eller ”rör”. Ger organiska produkter som kan förädlas till drivmedel.  De har högre produktivitet per yta och energiinstrålning än vanliga växter men det är mycket långt kvar för att de ska kunna bli en energikälla av betydelse.

Vidare gås kärnkraften igenom, men jag lämnar det här.

Energibesparing nämns och även lokala lösningar för bioenergi. Men ändå blir man något besviken över denna ambitiösa rad av artiklar. Gäller frågan mest att fylla de behov vi har nu? Kan vi inte förutse nya lösningar av våra transporter och uppvärmnings/kylningsbehov?

Boken Mat-klimat-miljö; en Möjlighetsbok

september 26, 2010

Om bokens budskap.

Jordklotet börjar bli trångt. Det är viktigt att arbeta för både effektivitet och minskade fotavtryck.

 För framgång med det behövs en viss långsiktighet, kring 5 år eller så. Faktiskt räcker det i många fall för att nå två mål, förbättrad ekonomi och minskade fotavtryck.

Men dagens marknad styr mot kortsiktig ekonomi. Även kortsiktig långsiktighet är svår. Hur  göra övertygande kalkyler på växtföljd och mullhalt?  Frågor om resurser och miljö kommer i tredje hand, om de ens kan komma in i kalkylen.

Konkurrenskraften är central. Bestämmelser och pålagor som minskar konkurrenskraften hos svensk produktion är inget uthålligt alternativ. Om de är gemensamma för marknadens huvudaktörer är det en annan sak. Men det är en uppgift för politiker.

Merbetalning för miljöriktig produktion? I boken konstateras att ingen av de märkningsstrategier (inklusive ekologiskt) som prövats har gett eller ens har förutsättningar att ge  märkbar storskalig miljöeffekt. Och det är ju det vårt klot behöver.

Vi kommer inte ifrån marknaden. Vad finns då för möjligheter att komma ifrån överdriven kortsiktighet och onödig miljöpåverkan? 

Följande diskuteras:

Utnyttja marknadsekonomin helt och fullt genom att ta fram övertygande mer långsiktiga kalkyler som kvantifierar också ”bieffekter” som t ex skördeökning på grund av mullhaltsökning mm. Det är en win-win möjlighet som inte kostar något. Miljövinsten kan bli betydande.  Greppa Näringen har börjat med detta.

Ta bättre till vara jordbrukarnas intresse för miljö och långsiktighet. Arbeta med positiv motivering, kanske imageprogram. Ett förslag i boken: Framtidsfokus.  Kopplat med 1 ovan kan det ge kombinerad motivation.

 Utnyttja så mycket som möjligt de stimulansåtgärder som finns. T ex fånggrödestöd, investeringsstöd, program för biologisk mångfald. Detta kan ge omedelbar ekonomi för åtgärder som annars kräver några år för återbetalning.

 Utforska möjligheter till ekonomiska styrmedel som inte minskar konkurrenskraft, t ex en kväveavgift som återbetalas till produktionen. Det viktiga är att ge incitament till utveckling och förbättring av gödslingssystem och -tekniker. Om något sådant kunde etableras också för kemisk bekämpning skulle utveckling av snåla och alternativa metoder kunna leda till en helt ny bekämpningssituation. Mycket preliminära räkneexempel göres i boken.  Det viktiga är incitament till utveckling, inte avgiftsbeläggnng i sig.

Restriktioner och bestämmelser av olika slag. Befinns de tillräckligt fördelaktiga bör samhället hålla jordbruksproduktionen skadeslös, konkurrensneutral.

 Kort diskuteras också möjligheter att beräkna t ex nitratutlakning eller klimatgaspåverkan och avgiftsbelägga därefter. Emellertid syns ingen lättframkomlig väg. Dessutom skulle sådana system minska konkurrenskraften om de inte är universella.

 Samhälle och politiker bör beakta att en ”fri marknad” inte är tillräcklig för att få den utveckling vi behöver. Den kan ta hand om felaktighetet som ger ekonomisk nackdel, men kan inte förbättra ekologisk funktion i sig. Dagens miljöprogram är positiva och kan behöva stärkas. 

Boken försöker sammanfatta jordbrukets miljö- och resursfrågot och diskutera förbättringar.

 I grunden framkommer en optimistisk bild:

Svenskt jordbruk fungerar miljömässigt förhållandevis bra.

En positiv utveckling fortgår, befordrad av miljöprogram och rådgivningsprogram,

Det finns möjligheter att komma åtskilligt längre inom flera områden, utan att förlora konkurrenskraft.

En högproducerande svensk växtodling har möjlighet att med bibehållen eller ökad konkurrenskraft:

Minska kväveutlaknng (möjligen också fosforutflöde)

Förbättra markvården

Producera energiråvara som täcker insatserna och dessutom ger ett nettobidrag till samhället 

Ge en nettobindning av växthusgaser, alltså vara klimatpositivt..

Se www.greengard.se

Boken Mat-klimat-miljö; En möjlighetsbok

september 21, 2010

Vad är huvudbudskapen?

Några får betraktas som självklarheter:

Jordklotets försörjningsbörda ökar. Miljöbelastningen på biosfären borde minska.

Några kanske är något mindre självklara:

Jordbruket är faktiskt ganska bra, vilket man kanske inte tror mot bakgrund av den miljödiskussion som finns. Men det kan bli bättre på både produktion och miljö. Utan förlust i konkurrenskraft.

Med denna bakgrund borde handlingsriktningen vara given. Låt oss jobba på!!

Men det finns några institutionella hinder:

Dagens kortsiktiga marknadssystem motarbetar detta.

Kortsiktig ekonomi främjas, trots att både konkurrenskraft och miljö  kunde förbättras av ca 5 års långsiktighet. Men inte ens det kan komma in i det marknadsläge jordbruket har.

 Och den politiska trenden går mot förvärrat läge: mer marknadsfundamentalism, och den blir kortsiktig.

Egentligen är det anmärkningsvärt:

Det globala samhället vill ha en långsiktigt bra  utveckling men styr i praktiken åt motsatt håll. 

Denna fråga borde lyftas i diskussionen.

Boken försöker göra detta, också på ett praktiskt plan. Möjliga miljöåtgärder gås igenom. 

Och det finns arbetsmöjligheter. I boken görs en inventering, beskrivning och diskussion om jordbrukets miljö- och resursfrågor.

Integrerad odling vinner

september 12, 2010

En ny rapport från SLU Alnarp. Rapport 2010:22. Ett odlingssystem för Integrerad Produktion med låg energianvändning och hög produktionsförmåga.  Christer Nilsson och Bertil Christensson.

Försöken startade på Lönnstorp utanför Alnarp 1992 och har alltså gått i 18 år. Man jämför två system: vanligt konventionellt efter bästa teknik och Integrerat, som här  innebär att man inte plöjer utan ”djupharvar”, man utnyttjar alla möjligheter till att minska resursanvändning (diesel, kväve, bekämpning).

Efter 2 växtföljdsomlopp kan man konstatera att det integrerade vinner med tiden. I det andra omloppet har det gett högre skörd, bättre ekonomi, och resursanvändningen har varit lägre på alla fronter.

Det finns en myckenhet av intressanta data i rapporten, bl a mätningar av hur markens djurliv påverkas av odlingen.

Vi har passerat 7 miljarder.

september 9, 2010

En sammankomst med Lantbruksakademien med temat Världens försörjning.

Och det talades nästan bara om problem:

I dag har vi passerat strecket 7 miljarder. Och vi blir minst 2-3 till.

Nära 1 miljard får inte mat tillräckligt. De är för fattiga.

Energitillgången kommer att minska. Vattnet blir allt knappare. Så har vi klimatfrågan och mångfalden. Och vi har inte så mycket mer mark att odla upp. MM.

Det var inte mycket tal om möjligheter. Och jag som har skrivit en Möjlighetsbok (www.greengard.se ) . Det känns bra att ha gjort det, även om den inte syftar på problemen i Afrika. Men låt mig ta fram några andra möjligheter som en reaktion på dagen.

Jordbruket i Västvärlden blir bättre och bättre. Och det finns outnyttjade potentialer. Skånskt jordbruk kan av skörderester producera energi som inte bara täcker allt som gått åt till diesel, gödsel, maskiner osv utan också ger extra energi till samhället samtidigt som det har full normal jordbruksproduktion.

Vi kan ta dubbla grödor, grönmassegrödor från augusti till oktober. Ännu större möjligheter i sydligare områden.

Nya sorter, arter och odlingssystem kommer att ge ännu bättre möjligheter.

Passivhus finns. Varför inte aktivera den utvecklingen?

Solceller på ett villatak kan även hos oss ge en stor del av hushållets elbehov.

En tusendel av jordens ökenområden kunde med solceller klara hela mänsklighetens elbehov.

Med bättre ackumulatorer kunde bilen laddas upp med solceller och blir helt fossilfri. Kanske lägre prestanda, men fortfarande den frihet vis strävar efter.

Och det finns mer..

Uthållighet

september 5, 2010

En gång trodde jag det skulle bli svårt att hitta ämnen för en blogg. Nu har det blivit mera sällan men i alla fall rinner ämnena över. Och det har varit en del inspiration.

Lantbruksakademiens konferens om Food Security and the Future of Farms, Bertebos Conference i Falkenberg.

Odling i Balans framtidsdiskussion.

Min bok Mat-klimat-miljö. En del diskussion börjar komma igång.

Nämnas kan också både klassträff och kusinträff i Falkenberg.

Vad kan sägas om detta? Några punkter i tankemolnet:

Vi har en pågående kris när en stor del av världens barn inte får mat nog att utvecklas till sin fulla potential. Men mer matproduktion hjälper inte. Det behövs fred och samhällsutveckling.

Brasilien satsar för att bli en ledande matexportör. Åtminstone på papperet har man hårda miljöåtaganden. Om någon skaffar rätt till 1000 hektar måste 800 av dem lämnas orörda, de 200 får brukas. Och vad kan vi säga om det. Vi sparade inte våra urskogar.

Afrika kämpar. En fortsatt fragmentisering av åkermarken. ”Microfarms”. Men det finns hoppfull utveckling i flera länder.

Indien. Gröna revolutionen har gjort vad den kan i sin nuvarande form. Skördarna bibehålles men ökar inte längre. Priserna är låga och många bönder har det mycket svårt.

Kina. Utvecklingen fortgår målmedvetet, men inte utan en del snedsteg vad gäller ensidighet och bristande helhetstänkande. I både Kina och Indien ökar efterfrågan på animalier.

De just nu höga spannmålspriserna är antagligen bara krusningar i en trend mot fortsatt sjunkande priser.

Fortsättning följer..