Archive for oktober, 2010

Nobelpris och rådgivning

oktober 30, 2010

I min bok Mat-klimat-miljö skriver jag följande apropå möjligheten att hitta odlingsalternativ som ger både bättre ekonomi och bättre miljö:

Om jämviktsinställelse: ” ..åtgärderna i ett jordbruksföretag utvecklas i samspelet mellan kostnader och inkomster. Det bör vara naturligt att processens drivkraft minskar när man närmar sig jämviktspunkten. Det finns en tröghet. Därför finns det ett outnyttjat utrymme där viss ekonomisk förbättring kan fås samtidigt som miljöfunktionen förbättras. Det kan vara en teoretisk förklaring till att man vid en genomgång gårdsvis kan hitta sådana win-win situationer i 3 fall av 4.”

Årets ekonomipris till Nobels minne gick till teoretiska arbeten om trögheten på arbetsmarknaden. Det finn lediga jobb. Det finns ändå arbetslöshet. Det beror på tröghet i processen. Man hittar inte varandra lätt nog. Jag ser en tydlig parallell.

Information och rådgivning hjälper till här. (Jag  tänkte skriva om smörjmedel, men ordet fastnade. Det har en lite dubbeltydig klang. Men maskiner får man väl smörja.)

Vad rätt du tänkt – fast det blev fel?

oktober 28, 2010

Vi slänger för mycket mat. Vi borde bättra oss.

Jag gjorde ett försök. Det fanns 4 kokta potatisar över sedan i går, kanske 0,4 kg. Slänga dom? Att odla potatis är ganska energikrävande. Om odling i medeltal kräver 2500 kwh per hektar behövs nog 5000 till potatisen. Med en skörd på 40 ton innebär det 0,13 kwh per kg. Här är jag alltså med potatis där bara odlingen kostat ca 0,05 kwh. Jag ska steka dom. Spisplattan drar kanske 800 watt. Den går i en kvart. Då har jag förbrukat 0,2 kwh bara på stekningen. Det blir en insats på 0,2 kwh för att ta vara på 0,05. Var det så förnuftigt?

Men det är klart – vad skulle jag gjort i stället? Koka ny potatis? Vad kostar det i energi?

Det fanns frågetecken i rubriken och många frågetecken också i texten. Men det visar kanske att vi inte bara ska fokusera på produktionen på åkern när det gäller våra matvanor.

Ett underhållande jordbruk

oktober 26, 2010

För att göra det lätt för mig tar jag som exempel en högproducerande växtodling i Skåne.

Sockerbetor 50 ton, korn 7 ton, höstvete 8 ton, havre 7 ton. 4 ton ts blast kan skördas och halm 3,4 resp 3 ton för de olika spannmålsgrödorna, totalt 10 ton halm.

Gödsel och diesel mm kostar energi, totalt 2600 kwh per hektar.

Om en biogasanläggning finns inom någon mils avstånd, blasten och 5000 kg halm körs dit (halm är en möjlig biogasråvara men inte särskilt effektiv) ger detta renad biogas med ett energivärde av 10400 kwh, alltså 2600 kwh per hektar. Data från Pål Börjesson, LTH.

All inputenergi har då kompenserats med likvärdigt energislag. Det bör väl var uthålligt. Det är dock opraktiskt att försöka peta ner denna raffinerade biogas i själva gasfyndigheten som bl a driver kvävefabriken, men det ska väl inte vara nödvändigt.

Men vi använde inte all halm. Det blir 5000 kg över och i ett värmeverk ger det ca 16000 kwh eller 4000 kwh per hektar.

Växtodlingen har alltså kompenserat all sin insats med likvärdig energi, gett full produktion av jordbruksprodukter och dessutom 4000 kwh per hektar till samhällets energiförsörjning. Det kallar jag underhållande. Jordbrukets behov av insatsenergi vänds till sin motsats. Visserligen behöver vi låna, men betalar tillbaka med mer än 100% ränta.

Mullhalt och bördighet? Det tas om hand av fånggrödor, 3 år av 4. Alla uthållighets- och miljövärden är bättre.

Och vi  ska komma ihåg att  kretsloppet förbättrats av biogasresten som går tilllbaka.

Men vi går ett litet steg till. Vi hjälper fånggrödan efter korn med en liten kvävegiva och skördar biomassa på hösten och den får också gå till biogas. Då blir energifunktionen ännu bättre.

Och jag tror att alla ser att det går att fortsätta något steg till på den vägen – optimera bindningen av solenergi.

Med lägre skördar blir det förstås lägre värden, men även med hyggliga normalskördar kan man kompensera insatsen.

För optimistisk?

oktober 24, 2010

De kommentarer jag fått om boken Mat-klimat- miljö; en Möjlighetsbok   är bara positiva. Dock är någon lite frågande: är den inte för optimistisk? ”Vi klarar skivan..”   – det är sannerligen hurtigt.

Det är klart jag kunde uttryckt mig annorlunda. Det är också klart det finns en del förutsättningar. En är att befolkningen planar ut vid 9-10 miljarder. Det jag talar om är också konkreta biofysiska möjligheter till försörjning och miljöutveckling. Krig, terrorism, politiska misstag och inte minst fundamentalism kan ställa till det.

I dagens tidning finns en liten spalt om all mat vi slänger. Och det finns så mycket annat som kan göras mycket mycket bättre. Om vi tar fram möjligheterna blir de arbetsbara. Vi behöver lyfta fram problem, men frågan är om det inte är ännu viktigare att lyfta fram möjligheter.  Hur ska vi annars få inspiration att gå vidare?

Ett par ”små-möjligheter”:

Bättre koll på hur kväve tidigare fungerat på det individuella fältet. Skörd, proteinhalt, kväveinsats? Man har ett facit bakåt i tiden att ännu bättre utnyttja.

Utnyttja solenergin fullt ut. Håll fälten gröna  så mycket som möjligt. Bunden solenergi kommer alltid till nytta på något sätt. Mullhalt, bioenergi, andra produkter.  Det finns invändningar: vi måste bearbeta för ogräsbekämpning och för att mylla halm mm, fånggrödan utvecklas så dåligt osv. Det är relevanta invändningar på kort sikt. Men på de flesta jordar har man lyckats etablera system med reducerad bearbetning eller enbart vårbearbetning och direktsådd åtminstone delvis och till vissa grödor. Det finns betydande möjligheter att komma vidare.  Om fånggrödor: deras uppgift är att ta hand om kväve som blivit över eller frigörs på hösten. Är den mängden låg utvecklas de dåligt men de fyller ändå sin uppgift.

Men man kan gå ett steg till och ta en andragröda för t ex bioenergi på hösten. Då får man gödsla om det behövs.  Ett enkelt sätt att orientera sig om de möjligheterna vore att gödsla en liten ruta av fånggrödan, några kvadratmeter. Hur växer den om det finns tillgängligt kväve?  (Det är kanske bäst att förvissa sig om att en sådan kväveruta inte äventyrar fånggrödestödet).

Detta låter kanske ”småttigt”, men det kan i själva verket betyda en hel del för bioenergiproduktionen från jordbruket. Och det utan att inkräkta på den vanliga produktionen, snarare stärka den.

Mat – klimat – miljö; en Möjlighetsbok

oktober 22, 2010

Det är ju min egenhändigt (kan man säga så?) författade bok. Den har varit ute några månader. Och konstigt nog och uppmuntrande nog: jag tycker själv fortfarande den är OK. Visst kunde en del förbättras men inget känns fel.

Den börjar diffundera ut. Ingen kioskvältare men det går några ex  om dagen.

Ta en titt på föregående inlägg så förstår du en väsentlig del av bakgrunden. Vi sätter sprätt på för mycket kväve (både mineralgödsel och biologiskt fixering) för våra globala system redan i dag. Livsmedelsproduktionen är en stor aktör. Men ändå är vi tvingade att öka för att bibehålla försörjningen.  Allt kan inte bara löpa på som vanligt, det håller inte.

Vi kan öka kvävets effektivitet i jordbruket rent tekniskt. Vi kan också förändra vårt livsmedelssystem till större ekologisk effektivitet. Boken diskuterar dessa frågor och ser en hel del möjligheter åtminstone för jordbrukets del.

Det blir någon form av helikopterperspektiv på hela denna komplicerade fråga, från övergripande ekonomi till markvetenskap.  Det finns ett lättläst spår att följa och göra utflykter ifrån.

Det är också ett försök till sammanfattning av jordbrukets miljöpåverkan och vad man kan göra åt den.

Mer information och länkar till beställning finns på www.greengard.se/BOKEN.htm

Jordens kvävecykel – för mycket tillskott

oktober 18, 2010

Science 8 oktober handlar om globalt kväve och hur det har utvecklats under miljarder år. Självklart har mycket skett de senaste 100 för att inte säga 50 åren. De naturliga posterna, kvävefixering till lands och havs, beräknas till  ca 18 Tmol medan jordbruk mm står för 13 och förbränning för 2. För bara 50 år sedan var de sistnämnda mycket små.

Det är klart att detta har stor ekologisk betydelse både lokalt och globalt.

Läget är ju att vi behöver föda fler människor så jordbrukets roll måste egentligen öka.

Det lägger betoning på en sak: vi måste öka effektiviteten av det kväve vi sätter i cirkulation, antingen det är mineralgödsel eller biologisk fixering, eller inte minst stallgödsel.

Vi kan nå mycket god effektivitet i svensk växtodling. Men vi kan också göra ännu mer för att ytterligare förbättra, utan förlust i konkurrenskraft:

Precisionsodling (investeringsbidrag är möjligt), fånggrödor, ytterligare fältanpassning med nollrutor, bättre utnyttjande av fältets kvävehistoria, radmyllning.

Det kan ge fördelar i dag, blir nödvändigt inom en nära framtid.

Om fokus – exempel fosforåtervinning

oktober 17, 2010

Varje människa behöver ca 0,7 kg fosfor per år. Det får hon via maten. Det är livsnödvändigt.

Det kommer ytterst från marken. Då blir marken fattigare på fosfor om vi inte fyller på, gödslar. Och det kan vi göra, det finns fosforfyndigheter att använda.

Men inte hur mycket som helst. Vad vi vet nu kan det bli knappt om några hundra år.

Men fosforn i maten kommer ut i toalettavfall. Då får vi väl ta vara på det. Vi försöker, men det är inte lätt. I våra avloppssystem blir det blandat med mycket annat. Vi för fundera på tungmetaller, olika kemiska ämnen. Och även om vi ”tar det direkt” som t ex urin finns frågor om mediciner, antibiotika osv.

Det fanns en metod som klarade detta. Som tog fram en ren fosforprodukt, tog bort tungmetaller och oskadliggjorde olika organiska ämnen: Krepro. Fosforprodukten var inte riktig idealisk men den fungerade.

Men det som stoppade var priset. Det kostade ungefär 80 kr per kg fosfor, medan jordbrukarna kunde köpa den i mineralgödsel för ca 10. Oj vad dyrt!

Men tänk en gång till. För de 0,7 kg som en person släpper ut skulle det kosta ca 60 kr. Kostnaden för en lunch om året för att lösa ett vårt samhälles stora resursproblem långsiktigt.  Det är väl inga problem.

Det gäller att lägga fokus på rätt ställe. Det är ett samhällsproblem, inte ett jordbruksproblem.

Detta är historia, men låt oss hoppas att nu när nya metoder kommer fram man kan lägga fokus på rätt ställe.

Är det forskning eller tillämpning som behövs?

oktober 15, 2010

Det behövs förstås både – och. Men det som är mest eftersatt är nog Utveckling, alltså att pussla ihop all kunskap som finns till bättre system. Vi har redan tillräcklig kunskap för att göra högproducerande skånsk växtodling inte bara energimässigt  oberoende utan också energiproducerande utan att inkräkta på jordbruksproduktionen. Samt samtidigt bättre vad gäller både miljö och uthållighet.

Det är på väg, långsamt. En en mer konkret vision och arbetsriktning kunde behövas.

Mer fotosyntes. Infångad solenergi kommer alltid till nytta någonstans. antingen i produkter eller mullhalt eller biologisk aktivitet. Utveckla dagens fånggrödor till producerande mellangrödor.

Men inte bara produktion. Också mångfald.  Alltmer information kommer fram om betydelsen av variation i landskap, att åkerkanter och småytor spelar roll inte bara för landskapet utan också för det producerande ekosystemet. Sätt samman den information vi har, kvävntifiera den och presentera den.

Jag vill påstå att utan kostnad, om vi räknar på några få års sikt, kan vi åstadkomma mycket.

Boken Mat, klimat och miljö; en Möjlighetsbok,  börjar nu öka i försåljning.   www.litenupplaga.se  eller www.bokus.com

Experter: Mer forskning om vår matförsörjning behövs.

oktober 12, 2010

Detta är en rubrik i Science, 30 juli 2010. Bakgrunden är att man beräknar dubbelt behov av mat till 2050. Under decennier har jordbruksforskningen fått minskade resurser. Detta måste ändras.

Bioteknologin är ett huvudverktyg man alltid tar fram. Och jag säger inte emot. Men oerhört viktigt är också att man ägnar sig åt flöden, kretslopp, resurser. Visst gör vi det, men kanske inte tillräckligt. Mat åt 50% fler människor betyder också 50% större flöden av åtminstone vissa avfall.

Men ibland kan man bli teknikoptimist. Något ur de senaste numren av Ny Teknik:

Ny konstruktion av vindkraftverk (havsbaserade) ger mycket bättre prestanda.

Ny teknik underlättar utveckling av t ex vätgaslagring.

Ny bakaxel spar bl a energi (Saab)

Grafen (Nobelprisat) öppnar nya möjligheter för elektronik mm. Kanske minskar beroendet av sällsynta metaller?

Men varför inte trycka mer på en ganska självklar och enkel sak: utnyttja solenergin till våra marker genom att ta en gröda till på hösten. Grönmassa till biogas.