Workshop om fosfor från jordbruk till vatten.

På Lantbruksakademien 16/11.   En personlig snabbsammanfattning.

 Vad vet vi? 

Fel att avhjälpa:

Onödigt höga fosfortillstånd i mark (över P-AL 10), De ska byggas ner.

Fosforgödsling (även stallgödsel) vid över P-AL 10. Borde upphöra (men inte lätt på djurgårdar),

Gödsling på ytan före avrinningsperioder.

Erosion. Ska motverkas.

Ny (?) kunskap:

Organiska jordar kan läcka mycket stora fosformängder (10-tals kg/ha) även utan gödsling. (Kan detta möjligen förklara en del höga bakgrundsvärden i vissa studieområden?)

Nordiskt perspektiv.

Även med dessa ”fel” och ”naturliga” källor ligger svenskt utflöde på 0,4 kg P/ha jordbruksmark och år. Övriga nordiska länder ligger på det dubbla eller mer.

Vad kan göras åt det ”normala läckaget”?

Positiva allmänna faktorer:

Höga och säkra skördar.

Bra markstruktur och strukturstabilitet.

Aktiv och täckande växtlighet under höst och vinter.

Om vi tar fasta på detta så länge skulle jordbruket kunna arbeta med följande:

Bra växtföljder.

Fånggrödesystem, vilket dels skyddar marken, dels på sikt förbättrar struktur och -stabilitet. Helst övervintrande fånggrödor.

I Sydsverige kunde kanske tänkas mellangrödor (gräs eller oljeväxter) som skördas på hösten som biomassa. Då undandras fosfor från den riskabla vinterperioden och kan återföras målinriktat som biogasrest på våren. Detta är helt min egen fundering.

Att arbeta för höjning av mullhalten är positivt på jordar där detta förbättrar strukturen (de flesta jordar med under 2% organiskt kol, i stort sett mullfattiga och måttligt mullhaltiga).

Övrigt och frågor.

Minskad jordbearbetning är inte odelat positiv. Konstant grund bearbetning kan ge en ”sula” som ökar ytavrinning och vidare ökas fosforhalten i ytlagret.  Men denna nackdel borde kunna upphävas av djupare bearbetning vissa år, och ett sådant system kunde ha fördelar också för fosfor. Det är nog också så att ”reducerad jordbearbetning” kan betyda så många olika saker. En metod kan ha helt olika effekt jämfört med en annan. Det är inte bra att generalisera utifrån en allmän etikett.

 Fånggrödor som avdödas (eller fryser bort) kan släppa ifrån sig lösligt fosfor. Det är naturligtvis en risk höst/vinter. Men man kan ju fråga sig om inte fånggrödesystem i sig har såpass god allmän och långsiktig systempåverkan att denna fråga inte ska bromsa utvecklingen. Det gäller att välja grödor (de är olika) och system.  Försök med övervintrande grönträda har inte gett negativa erfarenheter och övervintrande grödor är sannerligen ingen nyhet i svensk växtodling. ”Vårplöjning” har gett fördelaktiga värden och ingår i åtgärdskatalogen för vissa jordar. Begränsningen är jordbruksteknisk och och inte miljömotiverad.

 Strukturstabilisering och fosforbindning med kalk (särskilt bränd/släckt) och gips har gett betydande minskning av fosforutflöde från lerjordar.

Annonser

Etiketter:

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s


%d bloggare gillar detta: