Kretslopp rör mer än bönder.

Slam och kretslopp är en aktuell fråga. Vi vill ha kretslopp, men vill vi ha slam?

Det finns en bra försöksserie i Skåne, 2 försök, som nu har gått i dryga 20 år. De ger svar på två olika nivåer, för jordbruket och för samhället.

Ser vi på jordbruket säger de så långt att slamtillförsel enligt norm eller tredubbel norm har varit bra för jordbruksdriften. Skördeökningar, tendens till mullhaltsökning, bra fosforverkan, inget ökat upptag av besvärliga metaller.

Bra försök har bredare täckning, och det har de här. Man har analyserat metaller och andra ämnen i marken. Analyserna säger följande:

Kadmium: Allt som tillförts återfinnes som ökning av markens halt på båda jordarna. Om vi framskriver slamanvändning (1 ton ts) i 100 år ökar dessa jordars kadmiumhalt med 20 resp 30 % (100-200 g/ha även med de senare årens renare slam). På Igelösa ligger man på marginalen för Sigills kvalitetskrav i dag vad gäller halten i vete. Och de medicinska kraven på låg kadmium ökar.

 Krom. Analysmässigt blir det nästan som kadmium. Det återfinnes. 100 år skulle ge 30% ökning.

 Kvicksilver. Ca 30 resp 60% återfinnes av den analys som gjorts. Men även detta betyder relativt mycket. 100 år skulle mer än fördubbla halterna i marken

Ska avloppskretslopp ses som en jordbruksfråga eller en samhällsfråga?

En bakgrund: Krepro-processen, som tar ut ren fosfor ur slam, utreddes för Malmö/Sydsverige kring 2002. Den medgav att fosforn togs ut, tungmetaller separerades till en liten fraktion ”farligt avfall”, all organisk och biologisk kontaminering eliminerades.

Det fanns en lösning på samhällets fosforkretslopp, som ibland ses som en ödesfråga.

Men det skulle innebära en fosforkostnad ca 8 ggr högre än mineralgödsel.  Det stupade på kostnaderna. Vem ska betala?

Å andra sidan – att lösa detta principiellt stora samhällsproblem skulle kostat ca 60 kr per ansluten person och år, ungefär som en lunch om året. 

Man skulle kunna väga två alternativ?  Kostnaden för en lunch per person och år jämfört med ett alternativ med en säker om än långsam ökning av vissa oönskade metallhalter i en betydande del (20-50%) av växtodlingsarealen plus en osäker konsekvens av olika biologiska agens plus en låg risk för okända katastrofer.  En något tillspetsad jämförelse, men är den helt fel?

Annonser

Etiketter:

2 svar to “Kretslopp rör mer än bönder.”

  1. Bertel Riska Says:

    Jag har länge intresserat mig för kretsloppsfrågor. Ja, kretsloppsfrågan är ganska långt en samhällsfråga, om samhället vill att jordbruket ska ta emot avfall av den här typen, då ska också konsumenterna fullt ut acceptera kretsloppet och de livsmedel som producerats med deras innehåll av näringsämnen. Men nej, där är det stopp, det är väl så i Sverige fortfarande att flera företag vägrar köpa t ex spannmål eller andra produkter om man använt slam i odlingen. Mycket långt en attitydfråga.
    Bertel Riska rådgivare i ekologisk odling

    • greengard Says:

      Hej Bertel.
      Jag har full förståelse för din synpunkt. Vi borde ha kretslopp. Det är bara det att när det gäller samhällets avfall är det inte så rättframt. Det är en liten del av näringsflödena som går att få tag i. Bara för fosfor blir det meningsfullt. Effektivt kväve i slam motsvarar i kg N per hektar till Sveriges jordbruksmark. Det syns inte lönt att ta några risker med metaller och andra föroreningar för den skull. Men fosforn får vi försöka lösa.
      Dagens inlägg berör också den frågan.
      Hälsn
      Göte

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s


%d bloggare gillar detta: