Archive for december, 2010

”Europa mer marknadsliberalt” (Stefan Fölster)

december 29, 2010

Detta är en rubrik på dagens inlägg i Sydsvenskans Aktuella frågor

Fria marknader betyder bättre ekonomi och bättre funktion överhuvudtaget. Och detta har varit utvecklingen i flera länder, trots farhågor om att finanskrisen skulle ge motsatt utveckling.

Jag skulle dock önska att  man ägnade lite mer energi och tankekraft åt att förbättra marknadsekonomin där det behövs. Och var är det? Bl a för flera av jordbrukets marknader. Kortsiktig  priskonkurrens leder inte till hållbarhet varken i ekonomisk eller ekologisk mening. När låga produktionskostnader på kort sikt  blir managerns huvudmål missas en stor utvecklingspotential.

Varför det – kanske någon undrar? Många näringar på marknaden är ju långsiktiga och det fungerar ändå. T ex skogsbruket. Men för det första kan man fråga sig om det verkligen fungerar så väl. För det andra är skogsbruket till sin natur långsiktigt (frånsett exploatering av gammalskog). Alla seriösa aktörer måste ta långsiktiga hänsyn. Kortsiktighet ger ingen konkurrensfördel.

För jordbruket är det annorlunda. Man producerar en gröda på ett år. Kortsiktighet kan kännas naturlig och detta drivs på av marknaden. Men produktionssystemet blir bättre med långsiktiga hänsyn, både ekonomiskt och ekologiskt. Hur ska vi kunna främja dessa långsiktiga aspekter? I dag motverkas de.

Nu betyder ju dagens jordbruk inte så särskilt mycket ekonomiskt, för BNP. Men det är bokstavligt livsnödvändigt. Därför måste vi arbeta med metoder och system som kombinerar marknadsekonomi med en uthålligare utveckling. Jordbruk är mera likt ett maratonlopp än ett 100 m lopp. Men i dag belönas jordbruket efter 100 m. Sen är det bara drygt 40000 m kvar, om vi nu fortsätter denna liknelsen.

Vinterjul

december 22, 2010

Någon timme ”till skänks”. Skulle kört till Malmö och hämtat barn-barnbarnsfamiljen som kommer från Trondheim. Men det blev 2 tim försenat.

Det är kallt och jobbigt för många. Men vilka härliga vinterdagar det har varit. Att se glada hästar och föl  galoppera och leka i pudersnö, det är något särskilt. Och vintern tycks fortsätta.

Besöken på den här bloggen har tagit sig något de senaste månaderna. Ofta undrar man vilka ni är. Och faktiskt skulle man önska att ni tog del av min bok, Mat-klimat-miljö. Det är nu ett drygt år sedan jag började skriva den. Den har inte blivit inaktuell på någon punkt, vilket känns bra att kunna notera. Det är snarare tvärtom att det jag skrev har besannats.  www.litenupplaga.se/641

Men kanske framför allt skulle jag önska att en del av bokens budskap togs upp och kom in i diskussionen T ex att kortsiktighet är olönsamt samtidigt som det är dåligt för både ekologisk funktion och uthållighet.

Nåväl, nu önskar jag alla en God Jul.

Så får vi se hur det blir med bloggen. ”Jobb är kul – också om jul” skrev jag till en kollega. Och då är frågan: är detta jobb?

Om att tillvarata kunskap och erfarenheter.

december 18, 2010

Exempel 3.

Helhet och långsiktighet.

Odlingssystemförsöket vid Lönstorp, Alnarp (Christer Nilsson) har tidigare omnämnts. Här jämförs ”konventionell” växtodling med ”Integrerad”. I den senare lägger man an på att hålla växtrester på ytan (mejselplog, kultivator) och göra så gott man kan med olika åtgärder som gynnar ekologisk funktion och miljö. Det gick hyggligt de första sex åren, men inte mer. Det blev lägre skörd i Integrerat och något sämre ekonomi.

Jaha, då vet vi det – eller?  Men Christer fortsatte. Och vad som senare har hänt är att Integrerat har bättre ekonomi än Konventionellt. Dels har systemen kommit i jämvikt efter en omställning, dels har man lärt sig och anpassat odlingstekniken bättre.

Alltför ofta drar man för snabba slutsatser. Fånggrödor är besvärligt (men kanske mest i början), reducerad bearbetning ger skördeminskning (dels kan det också vara en omställningsfråga som stabiliserar sig med tiden, dels får man se på kostnadssidan också), växtföljd leder till sämre inkomster (men igen är det fråga om på vilken sikt och om kostnader).

Det borde vara obligatoriskt att diskutera också de lite mer långsiktiga helhetseffekterna när olika forsknings- och försöksresultat presenteras.

Det här rör långsiktighet. Inte särskilt långt men några år.

Om att tillvarata kunskap och erfarenheter.

december 15, 2010

Exempel 2.

Utvecklingsfronten drives av minst två funktioner: forskningen och praktiken. Forskningen presenterar sina rön på vedertaget sätt, t ex enligt exempel 1 i förra inlägget. Och praktiken?

Konkret tänker jag på jordbearbetning och fånggrödor. Mycket är på gång i den praktiska utvecklingen. Det är klart att en del kommer fram i reportage och på enstaka hemsidor etc. Men det måste finnas en stor och vid kunskap som bättre skulle kunna utnyttjas. Om lyckade system. Om problem som uppstått.

En egen erfarenhet: efter att ha medverkat vid ett informationsmöte (socker) var det lunch.  Jag frågade min obekante bordsgranne vad han gjorde. Jo, han brukade flera gårdar i trakten. Minimerad bearbetning, mycket vårbearbetning. Jord representativ för Skånes slättbygd. Men annars är det tydligt att de flesta ser höstplöjning, om än sen, som den normala åtgärden.

Vem kan hämta in denna vida kunskap från praktiken? Rådgivarna borde vara en nyckelgrupp. De har inte kontakt med alla, men de flesta. Samlas kunskapen? Kanske inom rådgivningsföretaget, jag vet inte. Men jag är övertygad om att praktikens erfarenheter kan utnyttjas mycket bättre än i dag.

Om att tillvarata kunskap och erfarenheter.

december 12, 2010

Exempel 1.

Ett bra seminarium/workshop om ett speciellt ämne.

Vi säger 50 deltagare, alla med antingen kunskap om nägon av ämnets aspekter eller med frågor om detsamma.

8 st håller någon form av presentation, efter var och en finns det tid för några få frågor.

När programmet är avbetat blir det grupparbeten. 5 grupper som var och en behandlar och senare på 5 min presenterar gruppens diskussion.

Så är dagen slut. Som jag skrev i början, detta var ett bra seminarium. Ämnet belystes från olika håll av de 8 presentatörerna, och teoretiskt engagerades alla i grupparbeten.

Men ändå – tillgänglig kunskap kunde utnyttjats mycket bättre. Det är kolossalt ineffektivt att en talar och 49 lyssnar. Men det krävs en annan organisation som tillåter mer kommunikation och interaktion. En framåtskridande och undersökande diskussion. Det finns ju tekniker – webben. Och numera är väl de flesta vana vid att uttrycka sig via tangentbordet?

Pris.

december 9, 2010

Har varit på möte med Odling i Balans referensgrupp i Höör. Som vanligt  bra och inspirerande. Åkte tåg i vinterkylan men det fungerade utmärkt.

När jag kommer hem i värmen och kollar datorn är det ett mail om att jag fått pris. Kungl Skogs- och Lantbruksakademiens A W Bergstens pris. För ”..idogt och kvalificerat arbete för att främja uthållig växtproduktion..”.

Man blir glad – förstås. Och ödmjuk. Hur förvalta det?  För jag menar nog att det viktigaste här i livet är att förvalta, kanske inte gods, men andra tillgångar. Framtidsfokus.  Det är en tag på denna blogg. Kolla den.

Stora skeenden.

december 8, 2010

Från Science 5 nov.

För drygt 40 miljoner år sedan hade jorden en värmetid. Några grader varmare än i dag, och det gör mycket. Det beror på jordbanans läge mm. Men så hände något annat. Mitt i värmetiden blev det en supervärmetid som varade i 400 000 år, en kort tid. Temperaturen i havsdjupen ökade med 4 grader.

Vad berodde den på. Ja, man vet inte men mätningar antyder att koldioxidhalten i atmosfären ökade. Det blev en växthuseffekt. Och vad berodde den på?  Man vet inte det heller men det finns några tankar. Vid den tiden började Himalaya bildas. Tidigare fanns ett hav mellan Indien och övriga Asien, men det trängdes ihop och sköts i höjden. Det är möjligt att kalksten mm på olika sätt bröts ner under den processen och gav ifrån sig koldioxid.

I och för sig är bergskedjebildningen inte klar. Den fortgår i våra dagar med några cm om året.

Men tydligtvis, efter 400 000 år blev det mer normala förhållanden igen.

Visst är de här perspektiven fascinerande.

”Frågan är om vi kan organisera det”

december 6, 2010

Det är ett citat ur föregående inlägg. Det hjälper ju inte med forskning och metoder om det inte realiseras i praktiken. Ofta lägger ekonomin hinder i vägen. Och inte samhällsekonomin utan konkurrenskraften.  Det finns också en tröghet, som fast den ibland kan vara positiv,  också är utvecklingshämmande.  Men det finns saker att göra:

Räkna bättre på olika odlingsalternativ: växtföljder, fånggrödor, bearbetning, dåliga eller besvärliga fältdelar.

Ta fram bra exempel. Både från försök och praktik.

Integrera erfarenheter från olika forskningsfält. T ex för mullfrågan: odlingsförsök, modeller, praktiska erfarenheter.

Öka långsiktigheten. För jordbrukssystem är kortsiktig optimering en suboptimering. Både för ekonomi och ekologi i vid mening.

Inspirera till ett vidare tänk vad gäller miljö och uthållighet.  Framtidsfokus.

Läget är faktiskt inte dåligt, man kan bara bli frustrerad över hur mycket möjligheter som inte utnyttjas.

I min bok har jag skrivit följande: Utvecklingen vad gäller miljö har varit bättre än vad man kanske kunde tro mot bakgrund av ovanstående. Inte bara i Sveriges utan i hela västvärldens jordbruk har den ekologiska effektiviteten förbättrats det senaste årtiondet (6). Det kan bero på teknikutveckling, på information som gett medvetenhet och bättre kunskap, på miljöprogram av olika slag. Så visst finns det anledning till optimism över utvecklingsmöjligheterna. Enligt samma källor ligger också Sverige mycket bra till jämfört med andra europeiska länder.

Men vi måste gå vidare.

Avslutningsvis ett exempel ur praktiska livet. En bra rådgivare kommer ut till en kund. Börjar diskutera växtföljd. Nej, det är inte därför du kommit hit, jag behöver råd om gödsling och bekämpning, tyckte jordbrukaren.

Förhoppningsvis inte typiskt.  Greppa Näringen har en stor uppgift att fylla.

Klarar vi skivan?

december 5, 2010

Det beror lite på vad vi menar. Istider och värmetider kommer och går.Vi påverkar men vet inte riktigt hur. Den rytmen är för långsam för att vi ska märka den. Det moderna människosläktet Homo Sapiens har bara upplevt möjligen två istider av det 20-tal som varit.  Katastrofala vulkanutbrott kommer förr eller senare, också i Europa och USA. Mänskligheten blir allt sårbarare genom det ökade befolkningstrycket. Det är mycket vi inte klarar av.

Men klarar vi av minska vår egen negativa  påverkan på våra ekosystem? Visst gör vi det, i princip. Och vi behöver inte ens uppoffra något av betydelse.  Men frågan är om vi kan organisera det.

En del förbättringar lönar sig.  Sådana inom jordbrukets del är temat för denna blogg. Det gäller bättre styrning av insatsmedel, optimera växtföljd bättre (räkna ekonomi på den), räkna också med fånggrödor, regelrätta mellangrödor som ger en skörd till, optimerad jordbearbetning (räkna på den) och en hel del annat. Mycket har tagits upp här tidigare.

En del förbättringar kostar ganska lite och här kan samhället driva på med bidrag och investeringsstöd. Det görs delvis redan. Förbättrad teknik för precisionsodling och stallgödsel, stöd till vissa mångfaldsåtgärder osv.

Sedan finns det nya utvecklingar på alla möjliga områden. I tidigare inlägg har nämnts nya grödor som ger nya odlingssystem, utvecklingar på biogasfronten.

Och om vi vidgar horisonten:

Bildtekniken som utvecklats för de ”rovers” som är på Mars har civila tillämpningar. Det ger oöverträffad möjlighet till bildskärpa. Kan revolutionera forskningen kanske också inom jordbruket. Kan ge möjlighet till övervakning av grödor och djur.

Signalsustanser, också mellan växter, blir alltmer kartlagda och kan ge stora möjligheter till växtskydd.

Djur (insekter) kan styras med ljud.

Till sist  kan jag inte underlåta att nämna biltrafiken. Det allra mesta av den skulle kunna organiseras mycket resurssnålare. Om man bara ställde in sig på vad man egentligen vill och behöver (jag vill kunna köra 2-3 mil till jobbet mm när det passar mig). För att klara det behövs inte dagens genomsnittsbilar. Sen finns dom som vill ”köra bil”, talar om körglädje mm. Dom får väl skaffa sig utrustning för det, men det borde inte styra huvudutvecklingen.

Jordbruk, försörjning och miljö alltmer i den dagsaktuella diskussionen

december 2, 2010

Hoppsan. Det var ju nästan titeln på min bok: Mat-klimat-miljö (jag har väl svårt att övertyga om att detta inte var planerat men faktiskt var det inte det).

Sydsvenskan har i dag ett reportage om problemen att försörja 2 miljarder till när klimatet av allt att döma minskar produktionen. Vi måste satsa på jordbruksforskning!

Science 12 nov har ett Policy Forum om Earth System Science for Global Sustainability: Grand Challenges.

Water Front lyfter som alltid fram det stora problemet: Hur ska vattnet räcka till våra behov.

Men jordbruket sysslar mycket mer med ett annat uthållighetsproblem: det ekonomiska. Och det är man tvungen till. Går det egentligen ihop med vad man borde göra, globalt sett? Egentligen inte.

Och då kommer jag tillbaks till min bok på det sätt jag tänkte göra. Det finns mycket att tänka på i den här frågan. Där finns åtminstone några infallsvinklar. Det finns också sammanfattningar som kan vara av värde.  Så här långt har det jag skrivit bara fått större aktualitet sedan jag började arbeta med den för ett drygt år sedan. Så köp gärna boken. Det finns några kvar. Så får vi se om det kan bli en ny upplaga.

Se gärna detta som ett julklappstips också.

www.greengard.se  så kommer du vidare.