Archive for januari, 2011

Lantbruksakademien 28 jan.

januari 31, 2011

 Det är klart att höjdpunkten för mig var att få ta emot A W Bergstens pris, Akademiens finaste pris. Det ger en tillförsikt att jobba vidare.

Med vad då?  Jo – att hjälpa till att få jordbruket att utnyttja alla sina möjligheter. Att utnyttja växtföljd, att använda fånggrödor där de passar, att bevaka mullhushållningen, att öka precisionsteknik och anpassning.

Är inte jordbruket pressat nog som det är??   Jo – men det här kostar inget. Rätt insatt ger det vinst!!

Detaljer har tagits upp i denna blogg.  Det finns samlat på www.greengard.se .

Och det finns mycket i min bok Mat-klimat-miljö.  www.litenupplaga.se/641  

Jag sade följande i mitt tacktal: Vårt arbetsfält är de gröna näringarna och global miljö. Det är fullt av utmaningar. Och av möjligheter. Det är viktigt att betona möjligheterna. 

Akademiens preses, Sara von Arnold, betonade bl a vikten av att använda den kunskap vi har. Inte låta dogmatiska regler och uppfattningar styra den nödvändiga utvecklingen. Det gäller t ex nödvändigheten av att gödsla utarmade jordar i Afrika och att använda tillgängliga förädlingsverktyg (genteknik) på ett riktigt sätt.

Just nu brinner Egypten. För mycket folk, för lite resurser. Inte hjälper genteknik akut, men på sikt kan det spela stor roll.

Ekonomisk praktika.

januari 28, 2011

Det är titeln på en bok av Thomas Sowell. Timbro.

Den är nog bra på sitt sätt. Målet är att förklara ekonomin för ”vanligt folk”. Det är ord och berättelser utan formler och diagram. Budskapet: människors önskningar och preferenser – det är det som är marknaden. Och det ger den mest effektiva fördelning (via prismekanismen) man kan få. Alternativet att politiker, byråkrater eller ofta mutade tjänstemän ska bestämma över vad människorna ska ha är föga tilltalande. Och ineffektivt. Boken har flera intressanta exempel.

Det finns ett intressant resonemang: Marknaden är effektiv – men det har ett pris: somliga människor gör en vinst, och det leder till ojämlikheter.  I kommandoekonomin slipper man det problemet men det har också ett pris: ineffektivitet.

Vad jag letade efter är vad boken säger om miljöfrågor etc. Inte ett dyft, och den har 468 sidor. Bokens huvudbudskap är nog bra, man det räcker inte riktigt.

I dag har jag medverkat vid en klimatkurs för rådgivare i Greppa Näringens regi. Ett 25-tal kunniga och engagerade deltagare. Miljöfrågor är en sak som komplicerar marknaden, kortsiktighet en annan. Man tycker kanske att 468 sidor kunde ha rymt lite om komplikationer och vad som kan göras åt dem.

I morgon är det fest på Kungl. Skogs- och Lantbruksakademien.

Ekonomi och ekologi

januari 24, 2011

Har ögnat igenom en ny ekonomibok: Mikroekonomi, teori och tillämpning, av Robert Lundmark.  En utmärkt bok på många sätt, men inte till mycket hjälp i rubrikens frågeställning. Så jag citerar min egen suck i boken Mat-klimat-miljö:

”låt mig bara igen lufta en förundran över att basen för vår existens, hanteringan av jordklotets producerande ekosystem, ägnas så litet intresse i den ekonomiska litteraturen. Det gäller faktiskt också de arbeten där miljö och miljöekonomi nämns i titeln.”

Men i en bok finns något omnämnt: Marknad och miljö av Charles E Lindblom.

Jordbruk nämns dock bara i få satser. Ett par av dem:

”Som andra jordbrukare kan en fårfarmare utgöra ett av tusentals företag som erbjuder samma produkt till kunderna. Konkurrensen placerar farmaren i ett skruvstäd, utan något inflytande över priset. I kontrast till detta erbjuder de flesta företag avsiktligt tjänster och varor som avviker från dem som erbjuds av alla andra…. Följaktligen utövar flertalet företag ett visst inflytande på priset eftersom kunden inte kan finna exakt samma prestation eller sak på annat håll.”

Hela frågan om styrning av produktion baserade på ekologiska system borde gås igenom.

Fosfor, slam och vatten

januari 21, 2011

Dagen togs av en fosforkalkyl. Att sätta ihop försöksresultat och samband till en modell att förutsäga bästa sättet att gödsla under olika förutsättningar. Men för tillfället är jag nöjd. I morgon kanske jag hittar en bug igen. Men det är inte bara att räkna. Det är viktigt att tänka igenom de förutsättningar och premisser som ligger dolda i problematiken.

Men det är egentligen märkvärdigt och frustrerande: trots all  forskning och försök som lagts mer på denna fråga är det mycket som är oklart och flyter. Både mark och gröda är på sitt sätt levande system som inte riktigt kan förutsägas. Och ovanpå detta har vi vädret som styr vad som sker.  Vi kan inte förutsäga, men vi får göra så gott vi kan.

Om kretslopp och slam, en reflektion:

Om vi har en slamhög (bra certifierat slam), vad ska vi göra med den?  Trots allt är nog vettig användning i jordbruket det bästa alternativet. Det blir så små tillskott av metaller att det knappt kan spåras. Organiska föreningar? Ja, men det är egentligen det samma där. Det är troligt att det är större koncentrationer i hemmets kläder och husgeråd.

Men vi ställer frågan annorlunda: hur ska vi organisera avfallshantering och kretslopp? Det är svårt att se att vi i stor skala och på lång sikt ska bunta ihop näring och problemämnen och föra det till åkermarken. Vi måste uppmuntra andra system. På lång sikt anrikar vi marken med problemelement även med Sveriges stränga kriterier. Och det är mycket vi inte har koll på.

Och vatten. I decembernumret av Waterfront berättas om vatten i Bangla Desh. Trots gott arbete med olika saniteringsåtgärder finns höga halter bakterier i allt vatten i studieområdet. Tänk att leva i en sådan situation.

Kemikalier i miljön

januari 19, 2011

Boken heter Förgiftad. Den är på sätt och vis ganska lågmäld och faktabetonad men ändå stark i budskapen. Den behandlar ftalater(mjukgörare), teflon (glatta ytor mm), bifenyler (flamskyddsmedel), kvicksilver (tekniska detaljer mm), bromföreningar (flamskyddsmedel), bekämpningsmedel, mest 2,4 D, triklosan (desinfektionsmedel), polykarbonatplast.

Flera av de här har hormonella verkningar också i små doser. Alla har vi dem i kroppen, men halterna är starkt påverkbara av vanliga vardagsåtgärder. Jag måste erkänna att jag blivit påverkad av boken. Jag köpte t ex stekpannor i ett extrapriserbjudande. Nästa gång kommer jag att välja en gjutjärnspanna utan beläggning.

Boken är ingen domedagsbok, men den visar att det är utvecklingar vi måste hålla koll på så de inte skenar iväg. Vi behöver inte och mår nog inte väl av desinfektionsmedel i alla produkter från möbler till plastverktyg och kläder.

Och för jordbrukets del: vi kan inte utan stora olägenheter avstå från bekämpningsmedel, men de kan användas mycket mer målinriktat än i dag. Men hur få metoder eller intresse för det?

Vem stöder vem? Om jordbruksstöden.

januari 12, 2011

Igen en diskussion om jordbruksstöden. ”Dessa fantastiska belopp som går till jordbruket”.  Stöd är ett problem, det blir sällan rätt och bra. Men det skadar inte att se på proportioner. Om vi slår ut jordbruks-och landsbygdsstödet inom EU per person blir det 3 kr om dagen.  Och priserna på jordbrukets produkter har sjunkit under lång tid, även om du just nu vänder lite uppåt. Jordbruksproduktionen tar ca 2% av våra ekonomiska resurser. Kanske det är jordbruket som stöder samhället?

Vad skulle vara viktigast för det globala samhället: att basproduktionen av livsmedel sjunker från 2 till säg 1,8% av samhällets resurser eller att miljö, uthållighet och djurvälfärd förbättras? I ren priskonkurrens på marknaden är det inte lätt att få in de frågorna även om jordbrukaren vill.

Hur få en mer harmonisk drivkraft? Det är tydligtvis det som diskuteras i EU-maskineriet.

Och själva grundfrågan: kan marknadsdriven konkurrens ge en utveckling åt det mer hållbara hållet borde få större utrymme i diskussionen

Kretslopp.

januari 8, 2011

För tillfället arbetar jag med att sammanställa kretsloppsmöjligheter.Kretslopp är viktigt. Slam ja, det innehåller näring men också en del vi inte vill ha. Men fosforn åtminstone vill vi ha i kretslopp. Hur är det med annat? Kväve, kalium, organisk substans? Det sägs att det också är viktigt.

Men en sammanställning gjorde mig faktiskt överraskad. Avloppsverken ger inte så stora kretsloppsmöjligheter som jag först trodde. Det bästa vi kan göra är att ta fatt i allt som går in och recirkulera. Det går ju inte egentligen men låt oss se på detta ouppnåeliga mål. Om vi på något sätt hittar en teknik som tar till vara alla näringsämnen som går till avloppsverken skulle vi bara täcka 20% av näringsbehovet i svenskt jordbruk. Marginellt.  Visst ska fosfor tas tillvara, men inte behöver kväve eller kalium trassla till den processen.

För kväve är det en energifråga. Det ser ut att kosta mer energi att ta vara på kväve i reningsverket än att tillverka nytt. Och då är det ingen mening, förutsatt att man har effektiv kväverening.

Organisk substans har också nämnts. Visst är organisk substans bra för bördigheten men det finns enklare sätt att ordna det än att köra på slam. Tänk över växtföljden. Mer fånggrödor som plöjs ned. Modifierad bearbetning.

En förenklad energikalkyl. Vi har ett kg torrsubstans i slam. Vi kan köra ut det på åkern. Vi kan använda det för energiproduktion. I så fall får vi ca 10 MJ energi. Med 10 MJ energi kan vi tillverka 0,25 kg kväve som gödsel. Om vi använder det effektivt får vi minst 10 kg organisk substans att använda till mat, foder eller bördighetsutveckling.

Visst är kalkylen förenklad. Det finns olika energikvaliteer. Men det finns också stora marginaler i kalkylen. Och olika tekniker att använda.

Fosforkretslopp.

januari 3, 2011

Finns det?  Knappast. Är det en utopi eller för dyrt? Inte det heller. Vi kan väl inte bygga om avloppssystemen? Behövs inte.

Det finns faktiskt olika tekniker som kan ta ut en fosforprodukt från reningsverket. En bra fosforprodukt. Kanske det kostar något jämfört med att lägga slammet på åkermark, men faktiskt obetydligt i sammanhanget och när man ser till helheten. Så det är en möjlighet att arbeta med, och den kan kompletteras med innovativa nya avloppslösningar i nybyggda områden.