Archive for februari, 2011

Technical development

februari 28, 2011

Some headlines and features from the magazine Ny Teknik.

 The Baltic Sea is perfect for storage of carbon dioxide.  Not the sea itself, but the geological sediments below

 A new small car goes 100 km on 0,9 l. A Volkswagen hybrid, 2-seater. Somewhat special but still an indication of what is going on.

Fuel cells get longer life. The goal is 40 000 hours, which means a new technological level, according to researchers at Chalmers in Gothenburg.

 Molybdenum disulfide will beat both silicium and graphene. More effecient and energy saving electronics.

 There is a discussion on cold fusion. Very sceptical, but interesting. An Italian inventor/scientist has presented a new device and publicly demonstrated that an energy excess is produced. But everything is secret so the source of the energy cannot be proven. Unexpected chemical reactions, a falsification or maybe the start of a new epoch?

In any case much interesting development is going on. We should not stick to old ”truths” or even the data of today when trying to judge future development.  But catch the opportunities.

(Oops – det här hamnade få fel blogg. Men det får passera för en gångs skull)

En svängel och tankar om utveckling..

februari 28, 2011

 Hittade en svängel i en hög ved från grannen. Svängeln var en gång mycket fundamental i produktionen. En gammal granne i Vinberg, Halland, sa en gång för längesen: ” De e  granna granar, dai wäxa en swänglalängd om auret”.

Svängeln är den knappt meterlånga bom där man fäster de två draglinorna från hästen. Genom svänglar förmedlades det mesta av den dragkraft som behövdes, både i jordbruket och på vägen.

Produktion och hårt arbete gällde på den tiden.

Läser en bok av Ruth Rendell, Tigerlily´s orchids. En rätt tät skildring av ett kvarter i Londons utkanter. Av de kanske 20 personer/familjer som skildras är det knappat någon som arbetar Det är klart det är studenter och persionärer, men det är på något sätt påtagligt. Bara en producerar och han odlar cannabis olagligt i radhuset. 

I tidningen är reportage om all mat som kastas och vilken guldgruva avfallscontainer kan vara för sopdykare.

Vart är vi på väg? Är vi på spåret?

Det finns i alla fall möjligheter och jag är optimist. Men för att möjligheter ska realiseras får man tala om dem. Se föregående inlägg.

Klimatpositivt, energiproducerande, högeffektivt jordbruk.

februari 26, 2011

Detta har präglat veckan.  Jag ska diskutera framtidens växtodling vid en jordbrukssammankomst i Norge nästa tisdag, ha ett inlägg om helt självförsörjande högproducerande jordbruk i Alnarp på torsdag. Och så har det varit ett kombinerat utvecklings/utredningsjobb om jordbruk/miljö med anknytning till Halland. Återkommer om en del av de här frågorna. Nu fredag kväll känns det som ett jobb är gjort, eller kanske flera

Det är verkligen härligt att leta samband, sätta ihop information och kunskap i system och få en känsla av att det fungerar, att det stämmer och ger något. Det är därför man kan hålla på.

Rubrikens möjligheter finns framför allt i Sydsverige. Vi tänker oss en odling med vete (9 ton) , betor (60 ton), korn (7ton). Det blir mycket halm som kan användas till bioenergi om mullhalten klaras på annat sätt. Och det kan den: fånggrödor. Om man ser dem som en gröda kan de ge en andra skörd: grönmassa till biogas. Då kan produceras så mycket raffinerad biogas att det uppväger all insatsenergin i gödsel och drivmedel. Och inte bara det, det blir energi över till samhället.  Om vi räknar in bioenergin i systemet, och det är väl naturligt när den medvetet tagits fram där, blir det hela klimatpositivt. Det minskar utlakning och ökar mångfald.

Ett system att lobba för. Eller åtminstone att lobba för att dess förutsättnngar ordentligt prövas.

Huvudmål: utnyttja solenergin fullt ut.  Höstmånaderna är ofta dåligt utnyttjade.

Lantbrukarens roll

februari 17, 2011

 Några funderingar mot bakgrund av ett möte med lantbrukare i Sydhalland.

 Lantbrukaren är en företagare och hans roll är att optimera företagets ekonomi. Felar han där kommer företaget att få problem och i större skala hela näringen.

 Ekonomin främjas av stordrift och specialisering. Det är självklart att utvecklingen går åt det hållet. Han man djurproduktion strävar man efter maximering inom de ramar man har.

Men så har vi då det ekologiska sambandet. I mångt och mycket går ekonomi och ekologi ihop. Det är god ekonomi att använda resurserna så effektivt som möjligt. Vi i Sverige har kommit långt med det. Men när man är där börjar ytterligare miljöarbete kosta pengar och minska konkurrenskraft.

Vi har miljöregler, för t ex djurantal, baserat på fosforn i stallgödsel. Men det är inte positivt för konkurrenskraften när andra länder har generösare bestämmelser. Samma vad gäller djuromsorg.

 Fortsatt diskussion gäller fosfor. Gården ligger vid taket för fosforproduktion. Markerna är redan uppgödslade och man skulle helst minska tillförseln. Men att minska antalet djur är förödande för ekonomi och konkurrenskraft.

Egentligen är fosforgivorna inte större än det underhåll som behövs för att ersätta det som förs bort med grödorna  Om bara överskottet i jordarna kom bort skulle det bli balans. Det betyder att det behövs en temporär insats där man minskar fosfortillförseln för att få en sådan utveckling. Men var skall man då göra av stallgödseln som kontinuerligt produceras på gården? 

Här måste jordbruket få hjälp. Det är ingen uppgift för ett lantbruksföretag som byggt sin utveckling på de spelregler samhället har gett.

Kväveskatt

februari 9, 2011

Nu börjar den diskuteras igen.  Om du tycker frågan är intressant borde du kolla in min bok Mat-klimat-miljö, en Möjlighetsbok  www.litenupplaga.se/641 .

Den behandlar dels varför skatten inte fungerade. Dels varför den egentligen skulle behövas. Dels diskuteras möjliga alternativ.

Jordbruket – både litet och stort

februari 8, 2011

Jag bor i Kävlinge, en jordbrukskommun kan man tycka. Visserligen finns lite bruten mark och skogsområden men mest Skåneslätt. Höga skördar, 9-10 ton vete och 60 ton sockerbetor. Det kan inte bli så mycket bättre.

Kommunen har en sorts workshop. Inför den summerade jag jordbruket. 7000 hektar, värde skörd ca 10000 kr/ha. Det blir 70 miljoner, ca 2000 kr på vardera av kommunens 30 000 invånare. Det var inte mycket i denna jordbrukskommun. Det är en illustration till de låga priserna på jordbruksprodukter.

Ekonomiskt nästan betydelselöst i räkenskaperna – men om man tar bort det….

Konkurrens och merkostnader

februari 3, 2011

Det är en fortsatt diskussion i fackpressen om konkurrenskraft. Om hur nödvändigt det är att svenskt jordbruk inte kommer bort i konkurrensen. Om merkostnader, för djuromsorg, för restriktivare bekämpningspolitik, för kostnadskrävande kontroller mm. Och det är faktiskt naturligt och självklart.  Marknadsekonomin går ut på att man ska vara så konkurrenskraftig som möjligt.

Problemet är i själva verket att konkurrens inte är utan problem för ekologiskt grundade näringar. Det blir press på systemen, antingen det är djur eller mark. Skonsamhet och varsamhet är ingenting som går ihop med skarp konkurrens.

Det är egentligen konstigt att ekonomer och politiker inte ser detta.  Det har ju också blivit oerhört tydligt att nationella skatter och regler inte heller fungerar. Kväveskatten var ganska bra i sig, men den minskade konkurrenskraften. Och därför fick den gå. Djuromsorg är kvar men under skarp diskussion.

Den mest exploaterande vinner i konkurrensen.

Vad kan göras då?  Dels kompensera, som vi gör med fånggrödor. Dels ta fram helhetsbilden om lönsamhet. Där kan göras mer än i dag.

Miljömärken kan nog mest ses som kosmetika i helheten. Bra för en del företag och speciellt handeln men med merkostnader blir de inte stora nog att påverka vår omvärld.