Archive for april, 2011

Kvävet på marginalen

april 18, 2011

Egentligen är det fantastiskt intressant att försöka skriva böcker. Man får tänka till ordentligt, kolla upp och räkna. Problemet är att det tar energi från bloggande. Men i alla fall – om kväve:

På lokaler som fungerar normalt får man skördeökningar på 30-40 kg kärna för varje kg N. Detta pågår tills man är ungefär 500 kg från maxskörden. Så långt är processen mycket effektiv på alla sätt:

Energi: vi sätter in 1 kg N som kostat 35 MJ och får ut 30 kg kärna som kan ge minst 450.  Mer än 12 ggr insatsen.

Växthusgas: 1 kg kväve (klimatlåg tillverkning + omsättning i mark) har släppt ut 8 kg CO2ekv, 0,2 per kg kärna. Men så finns ju också användning av diesel mm så totalt kommer vi upp till 0,25-0,30.

Utlakning: så här långt har vi inte orsakat några överskott i marksystemet. Både gamla och nya undersökningar är tydliga här.

Ekonomiskt: vi har betalat ca 10 kr för ett kg N och fått ut 30 kg à 1,50. Det har gett bortåt 5 ggr insatsen. Allt är väl.

Men vi kan ju krama ut lite till. Vi lägger på 30 kg N till, får i snitt 15 kg per kg N. För varje kg N har vi tjänat drygt 20kr.

Och ekonomiskt är vi inte färdiga. Vi lägger 20 kg N till och har fått i snitt 8 kg per kg N. För ett kg N a 10 kr har vi fått 12 kr.

Och låt oss se lite mer på marginalen här. 

Energi: vi lägger in 35 MJ, får ut 8*15 =120.  Energimässigt är kväve fortfarande mycket effektiv.

Växthusgas: vi har släppt ut 8, fått 8 kg spannmål. Det blir 1 kg CO2ekv per kg spannmål. Det är sämre än att odla upp ny mark.

Utlakning: nu börjar vi närma oss överskott. 8 kg kärna innehåller ca 150 g kväve och vi tillförde ju 1000. Det är kanske inte konstigt att utlakningsmodeller och försök börjar reagera och säga att vi ökar nog kväveförlusterna med 30% av det kväve vi tillför på toppen. Då har vi ökat utlakningen med 0,3 kg N. I andra sammanhang betalar samhället bortåt 100 kr för att slippa kväveutsläpp.  Då skulle det har vara en kostnad på 30 kr. Och på gödslingen tjänade vi 2 kr.

Vi har ett problem här. Målen stämmer inte.

Bokprojektet fortsätter.

april 10, 2011

Se blogroll nere till höger.

Kan en bok vara spännande när man skriver den själv? Ja, vi får väl se hur det går. Vad övrigt?

Kretslopp. Så nödvändigt och så  svårt. Jag tror man får välja. Införa ett verkligt reningssteg, förbränning, och sedan  plocka ut den väsentliga fosforn i ren form ur askan. Då får vi en reningsprocess i samhällsekologin, både för metaller och organiska agens.

Kväve. Har tittat igen på de fina arbeten som gjorts av forskarteamet i Skara (Börje Lindén m fl) för några år sedan.Mineralisering, nollrutor, kväveoptimum, kväveutnyttjande.  Det mesta finns där. Men arbetet visar också vilken stor roll den oberäkneliga årsmånen spelar. Den gör frågan spännande.

Och så är det frågan om miljöstyrning. Frankrike har startat ett program ”Ecophyto” med sikte på att reducera bekämpningsmedlen med 50%.  Huvudsakligen genom information och medvetandegörande. Undrar hur det kan gå.

En klimatbok att rekommendera

april 7, 2011

Men får jag börja med påminnelse om mitt eget projekt: Odling och växtnäring  för framtiden. (Blogroll t höger)

Klimatboken heter Töväder, av David Archer. Den ger verkligen bakgrund och perspektiv på vad som hänt och händer med klimatet.

Hur istider och klimatperioder kommer och går. Vad vi vet om vad som styr det och inte minst – vad vi inte vet. Man känner sin obetydlighet när det talas om korta episoder på 10 000 år i klimathistorien. Samtidigt har vi blivit stora, vi styr klimatet nu. Hur det nu ska gå till. Ett citat ur bokens sista sidor;

”Pengar rör sig mot kortsiktiga vinster och mot överexploatering av oreglerade gemensamma resurser … Vår kunskap om ekonomi säger oss att  marknadens osynliga hand, också känd som business-as-usual, kommer att få svårt att handskas med den globala uppvärmningen.

I slutändan kan det komma att handla om etik snarare än om ekonomi. Slaveriet, som avskaffades i USA för något mer än 100 år sedan, var en fråga om etik. Till syvende och sist spelade det ingen roll om slaveriet var ekonomiskt lukrativt eller kostsamt att avveckla.  Det var helt enkelt fel.

Odling och växtnäring för framtiden.

april 5, 2011

Ett nytt projekt som jag inbjuder till att delta i. En ny skrift på nätet.

En bit ner på högermarginalen finns rubriken Blogroll. Där finns en länk till ett manus under arbete. Du kan bidra genom att skriva kommentarer till denna blogg eller ev skicka mail (bertilsson@greengard.se ).

Min tanke är att sammanfatta kunskapen, inte särskilt djupt men över ett vidare fält som inkluderar miljö och uthållighet direkt och inte som en korrigerande andrahandsinformation..

Det ger ju också möjligheter att föra ut lite ideer och tankar för att vidga diskussionen

Det som finns nu är en första början. Vi får se vad det kan bli.

Kunskap i förråd.

april 4, 2011

Ilsknade till och blev äntligen färdig att gå igenom och rensa i ett överfullt förråd. Bl a finns där en hel del skrifter från det tidigare arbetslivet. Faktiskt blev det inte så mycket att rensa ut, det syntes för värdefullt för det.  Tänk vad mycket kunskap det finns, vad mycket data som ansamlats. Mycket av det som finns ligger nu  bortom åtkomlighetsgränsen, det som är inläst i datasystemen. Det känns som om skrifterna är värdefulla.

Å andra sidan – vem orkar med att använda dem? Om inte ens en gammal pensionär som jag kan prioritera det. Nåväl. vi får se.

En sak som slår en: Det är alldeles för mycket specialisering, också i rapporteringen. Skriver man en vetenskaplig artikel om kvävebalans får man inte rum för sådant som skördar och kvävehalter. Hade det funnits med hade artikeln haft en vidare betydelse och till och med kopplat två aspekter – produktion och miljö.  Nu gör den inte det. Men systemet är inte upplagt för det.

Det är faktiskt så att det ”gråa materialet”, det som inte publicerats som peer-reviewed vetenskap, ger mer information. Där finns rum för mer, för mer överblick och sammanfattning. Och det fanns mer sådant förr.

Hur skapa system som ger bättre helhet? Det har jag diskuterat för jordbruket, det gäler också för vetenskapen.

Dagens upplevelse: att få en ny kedja på motorsågen och känna den nya kapaciteten.