Archive for maj, 2011

Kvävestyrning, fosforreserver och kretsloppsfosfor

maj 22, 2011

Boken går vidare. Se länken ned till höger.

Försök som legat på samma gårdar och fält visar att det finns stor variation man inte fångar med aldrig så ambitiösa kvävemätningar. Skördehistoria ger en bakgrund. Beståndsanalys skulle behöva komma till heders igen. Precision och sensor.

En balansprincip är lika lönsam som marginell ekonomisk optimering.

Ny genomgång av fosforreserver. Vi tycks kunna vidmakthålla dagens förbrukning i 2000 år. Tillgången räcker. Men det kanske inte är bra att i 2000 år bryta fosfor som är låst i reserver och sprida ut den i biosfären. Kretsloppsutveckling är lika angelägen som förut.

Det kan inte vara jordbrukets ansvar att utveckla kretslopp. Det är samhällets. Kommunala reningsverk kan producera fosforråvara. Denna kan sedan säljas via anbud till marknadens aktörer. Då hamnar kostnaden där den hör hemma, hos samhället. Men det är inte säkert den blir så stor.

Jorden ger svar – höga skördar är bra för jorden.

maj 12, 2011

 Inför Borgeby Fältdagar håller jag på med lite jordexperiment. Temat är Bördighet. Det finns bördighetsförsök som legat i 50 år. Det finns massor med siffror men vad kan man visa med jorden?

Alltnog – jag hämtade hem jord från olika behandlingar:

Vall och stallgödsel, välgödslat

Kreaturslöst, ogödslat

Kreaturslöst, välgödslat

 Jag började med att sikta materialet. Tänkte sedan börja med att vattna och se på skillnader, se om det skiljer i slamning osv. Men när man står och ser på burkarna: är det inte skillnad i färg? Jo visst är det så. Det med vall och stallgödsel var mörkare än kreaturslöst, ogödslat. Det var de två jag började med. Men det visste vi väl? Vall och stallgödsel är bra för marken. Att det är mörkare tyder ju på att mullbildningen är bättre.

Hur är det med det tredje då? Det kan väl inte synas något? Men jo – det gör det! Det är tydligt mörkare än det ogödslade och kanske lika bra som det med vall. Och vad innebär då det?  Jo det säger att de ökade skördarna i det välgödslade ledet har gett en mark med mera mull och bättre funktion. Det är ett väldigt intressant synligt bevis på att höga skördar med halmnedplöjning är positivt för marken.

The soil bears witness.

maj 12, 2011

 In preparing for an agricultural exhibition with the theme Soil Fertility I had the idea to discuss longterm development with the background of soil fertility experiments. We have a series now more than 50 years old.

Could something be shown about soil structure stability? So – I started to sieve out some defined fractions to test.

But – when looking at them – there were differences in colour! The treatment with ley and manure was darker than that with arable cropping and no fertilizer. These are the extreme treatments, a difference in soil carbon is measured but I did not expect to see it directly so clearly.

 There are more treatments. How about ”arable no fertilizer” compared to ”arable full fertilizer”? The straw is returned in both cases. And to my great satisfaction there was a difference. The soil with full fertilizer and high yields was clearly darker, almost comparable to the ley treatment. More straw, more roots make a better soil.

 Analyses and soil models do a good job, but admittedly it is very satisfactory to have a visual confirmation.

 And it is good to get a confirmation that the arable system is manageable provided there is enough of residues returned. Or, as a probably good alternative, cover crops provide organic matter.

 A summarizing book worked on: see blogroll down right.

Kretslopp och slutstation

maj 9, 2011

I princip så nödvändigt. Resterna av det som går bort från marken ska tillbaka dit. Naturligt och enkelt. I praktiken så svårt. Alltid är det något som trasslar till det. Kadmium och kvicksilver i slam. Mediciner, hormoner och annat. Och inte bara det – mängderna räcker inte.  Det som kommer in till reningsverken är någon tredjedel av det som lämnar åkern. Och sedan flyter det mesta igenom reningsverken, utom fosforn. Där kan vi ta fatt på en betydande del. Och det är det viktigaste ämnet på alla sätt. Det är en begränsad resurs, men kanske ändå det viktigaste är att vi ska begränsa  anrikningen i biosfären.

Teknik för att ta ut rent fosfor ur avlopp är på gång. Det är en utveckling som känns allt viktigare. Om slam och avfall bränns, fosforn tas ur askan, kadmium mm bortsorteras och deponeras säkert, då har få åstadkommit en ändstation både för metallerna och för olika organiska ämnen som förbränts.

Agroekologi – produktionsekologi

maj 2, 2011

Min chef (i början), vän och mentor Olle Gunnarsson diskuterade en gång på 1970-talet att det borde finnas ett ämne Produktionsekologi. Det skulle koppla samman produktionsutveckling och miljö. När det är skilda discipliner och var och en driver sitt blir resultatet inte optimalt. På den tiden var frågan faktiskt enklare. Vi hade en nationell politik och marknad. Med politiskt godkännande kunde vi faktiskt hantera svenskt jordbruk som vi ville. Det var en fråga mellan samhället (konsumenterna) och ”jordbruket”.

Nu tycks frågan i sig ha mognat. Man talar om att utveckla en disciplin ”Agroekologi”. Man kan säga: Äntligen. Men omvärlden är svårare. För jordbrukets huvudfåra gäller internationell konkurrenskraft. Vi ska producera lika billigt som världens ledande producenter inom olika områden. Går det?  Svaret är fanktiskt i stort sett ”Nej”. I alla fall kan vi inte dra på oss extra miljökostnader jämfört med andra.

Det skärper frågan: vi måste koppla ihop produktionsekonomi med  -ekologi, åtminstone om det är fråga om annat än abstrakt vetenskap.