Archive for juni, 2011

Jordar, bördighet och Fältdagarna

juni 27, 2011

Ju längre tiden går sedan man skrev, dess mer känner man ett krav på att göra ett tungviktigt inlägg. Och det blir det kanske inte.  Men det har så långt varit en kul tid. Att utforska vad man kan visa och demonstrera på en utställning, Vi får väl se hur det blir.

Jag har ju erfarenhet av samma utställning för 4 eller 5 år sedan. En egen monter med ett fantastiskt budskap. ”Du kan bli mer miljövänlig och det kostar inget”.  Jag tycker väl fortfarande att budskapet var bra, men det sålde inte.  Men det är kanske inte viktigast att sälja, trots allt.

Budskapet kom i boken Mat-klimat- miljö. Upplagan var inte stor, men nu är den faktiskt på upphällningen. Ännu håller skriften som står där. Faktiskt skulle den fylla en stor uppgift i dagens debatt där okunnigheten också bland kunniga personer är stor, paradoxalt nog.  Ännu finns böcker att beställa.

Nu fortsätter det hela i nätböckerna tillgängliga härifrån. Se högerspalt nedåt.

Kvävegödsla för balans – det fungerar.

juni 16, 2011

Utdrag ur nätboken www.greengard.se/Bok_Odling.htm

Min slutsats blir följande.

Det är bättre att använda balansprincipen än beräknade funktionssamband också för kvävegödsling. Även vid höga produktpriser missar man obetydligt även när man jämför med försöksfacit på gården. I praktiken hävdar den sig ännu bättre och torde inte ge någon missad produktionsmöjlighet i snitt. Det ska observeras att principen innebär hänsyn till markkväveleverans och annan fältspecifik information.

Med precisionsgödsling kan man säkerställa utnyttjandet av produktionspotentialen på enskilda fält.

 

En miljöaspekt till slut:

Medelgödsling ovan för balansprincipen är 123 kg N, för funktioner vid priskvot 5 är den 157. Vi har ökat gödslingen med 34 kg N och fått ut ca 60 kg spannmål som innehåller ca 1,2 kg N. Jordbruket kan inte i längden styras på det viset.

Kretslopp, jord och politik

juni 12, 2011

Det hänger inte ihop, mer än att de råkat komma i min intressesfär de senaste dagarna.

Det talas mycket om kretslopp men vad det är, det är inte klart.. Tänk att så mycket kan forskas med så lite resultat. Det är alltid någon hake med enskilda arbeten så men inte får fram det som behövs.  Viktiga parametrar saknas, man har överhöga givor, det är för kort tid, man har inga relevanta jämförelser osv. Jag vill nöstan ifrågasätta hela systemet som mest går ut på att producera forskare, inte kunskap.  Man behöver borra. Söka sig fram. Lägga en information till en annan och få fram en helhetsbild. Men systemet passar inte för det.

Jord. Borgeby fältdagar. Jag ska hjälpa till med information i Kunskapstältet. Mycket stimulerande. Det gäller ju då jord och bördighet långsiktigt. Vad förmedla? Och hur? Det känns väl som om frågan börjar tränga igenom och få visst genomslag. Men det är svårt med långsiktighet i dagens värld. Det är inte konkurrenskraftigt.

Kolla gärna in min bok Mat-klimat- miljö – en möjlighetsbok.  Det finns några exemplar kvar. www.litenupplaga.se/641

Politik. Gunnar Lindgrens utskick med bl a en inlaga från Energiakademin om vårt omöjliga framtidsläge. Och vidare en bok av Noam Chomsky om Makten. Jag gillar bättre att se på möjligheter än problem.  Mycket går faktiskt åt rätt håll. Men visst har vi en del paradoxala styrproblem.

Ett är långsiktigheten. Det är klart att vi inte får långsiktighet när bara det kortsiktiga räknas.

Och styrning.  Vad vill en politiker. Vi antar att han vill göra gott i världen.  Men för att kunna göra det måste han bli vald. Han måste vädja till väljarna, lova saker de gillar, annars får han inte möjlighet att göra gott i världen. Och han blir vald. Då har han ju lovat en del saker så det är svårt med huvudmålet – att göra gott. Så han måste bli omvald. Det är huvudmålet för att han ska kunna göra gott. Då får han lova saker igen.

Där för blir det som det blir. I Grekland, Portugal mm. Även om de bara vill göra gott..  Förslag: förbjud omval. Då kan dem koncentrera sig på det väsentliga.

Om Fukushima mm. Egentligen är det väl fantastiskt att dåligt planerade verk klarar en sådan här katastrof utan att det blir en riktig katastrof i människoliv. Vi har inte sett slutet än förstås. men det tillhör inte en av de större katastroferna.  Och så ska man stänga verk i Tyskland och kanske Sverige!  Faktiskt rena populismen.

Chomsky gillar inte kapitalismen. Inte jag heller. Någon frågar: hur ska vi då organisera?   Inte vet jag, säger han, kanske kooperativ? Vem styr dom? Stormöten där stortrutar kommer fram. Men kapitalismen kan behöva reformeras, tyglas. Där kan ligga en lösning.

Kretslopp och fosfor mm

juni 2, 2011

Bloggandet kan väl hämmas av att man inte har något att skriva om. Men också av för mycket som rör sig.

Kretslopp, fosfor i världen, mullen på Borgeby, jordbruket i världen, miljöstyrning. Mycket är spännande.

 

Kretslopp. Vad är definitionen? Ett kriterium bör väl vara att det ersätter annan input. Om det inte gör det är det väl deponering?

US Geological Survey hade i fjol reserver av råfosfat på 16 miljarder ton. I år är det 65. En fyrdubbling. Så kan bedömningar skifta. En annan källa säger att med merkostnad av 5 kr per kg fosfor vet vi om 290 miljarder ton råfosfat. Det skulle räcka 2000 år med nuvarande förbrukning.

Hur kommunicera om mull och bördighet. Har gått igenom bördighetsförsöken igen. Entydigt sjunkande skördepotentialer på alla lokaler med under 2% organiskt kol, om man inte satt in mullhushållande åtgärder. Men fånggrödor tycker många är besvärligt och Jordbruksverk och rådgivning kopplar inte ihop fånggrödor och bördighet.

Transforming U S Agriculture. Ett policy forum i Science 6 maj. Inte helt olikt budskapet i min bok Mat Klimat Miljö.