Archive for juli, 2011

Fosfor – tar den slut? Eller räcker den 2000 år?

juli 29, 2011

Dagens Land har ett reportage med det ämnet. Det är en fascinerande fråga, tydligen. Och man gillar att upprepa föråldrade åsikter.

Det är också intressant att världens fosforreserver fyrdubblades det senaste året. Man har tidigare räknat fel eller för pessimistiskt. Dagens siffra för fullt ekonomiskt konkurrenskraftiga fyndigheter dividerat med dagens förbrukning ger 400 år. Men i tillägg finns ”resurser”, som kostar lite mer att utvinna.  Ca 5 kr per kg P. Om allt annat är lika skulle då fosforpriset stiga från 20 till 25 kr och svensk spannmålsproduktion få ökade kostnader med 1,5%.  Naturligtvis en nackdel men inte världens ände. Med det priset får vi tidshorisonten 2000 år.

Men där finns ju kadmium och andra problem! Och vi har ingen fullskalig rening från kadmium.  Helt riktigt, men det beror på att det inte finns någon marknad. Den skandinaviska marknaden, i stort sett den enda som har höga kadmiumkrav, försörjes med lågkadmiumråvara från Nordkalotten och ingen rening behövs.

Det finns reningsmetoder i pilotversion till mycket överkomliga kostnader. Finns det en marknad löses frågan.

Men vi ska vara försiktiga med fosforreserverna i alla fall. Av miljöskäl. Att hämta ut fosfor från inaktiva reserver och sprida ut den i biosfären har sina konsekvenser. Så vi bör vara så restriktiva och sparsamma som möjligt.

Och dessutom – 2000 år är förhoppningsvis ingen lång tid för människosläktet. Vi har ju existerat i 50 000 år eller så.

 

Norge

juli 23, 2011

Allting känns smått en sådan dag efter vad som hände i Norge igår. Mer än 50 ungdomar ihjälskjutna i tillägg till bombdådet i Oslo.

Men ändå, kanske arbete för bättre ekosystem är väl så viktigt som kamp mot terror. Bägge fronterna behövs.

Jordbrukssystemen är hyggligt bra hos oss, men kan bli bättre. Det jobbiga är att systemet premierar kortsiktighet och det passar inte ekologiskt baserade näringar.

Vad kan vi göra åt det? Jag tror inte vi kan vänta på förändring av vårt ekonomiska system men vi kan utnyttja det bättre:

* arbeta för något mera långsiktig optimering.

* utnyttja och utveckla ekonomiska styrsystem.

* utveckla medvetenheten om att vi kan bli bättre

 

Vad håller jordbruket på med?

juli 18, 2011

Vad fångar intresset och vad pågår?

Det direkta inresset både i jordbruksmedia och för LRF tycks vara företagshistorier. Få inkomster från turism, byggnader, lokala specialmarknader, entreprenad, sidoinkomster. Och det är klart att det är inte oviktigt för ekonomin och strukturen på landsbygden. 

Samtidigt pågår en strukturomvandling av den producerande marken och landskapet. Allt större fält i ”rationaliseringens” namn.  Vi har en ökande bekämpning och växtreglering i ”konkurrenskraftens” namn. Vill vi ha detta?  Och tänk om både rationalisering och konkurrenskraft går att förena med andra, mer tilltalande och hållbara lösningar. Det är faktiskt självklart att det går att gå årminstone en bit på den vägen om man jobbar med det, räknar på helheten och tar med alla faktorer.

Men vem jobbar med det? Finns drivkrafter?  Det producerar inga doktorer och är föga intressant för universiteten. Det är otacksamt för rådgivningsföretagen. Kunderna är i allmänhet mer intresserade av kortsiktig och enkel optimering, och det är kunden som ska servas.

Greppa Näringen?  Ett stort frågetecken i helhetsfrågor. Det blir för mycket varje detalj för sig. De är faktiskt lättare att arbeta med, registrera och utvärdera än en dunkel helhet.

Konkret – vad talar jag om? Några ledord: växtföljdstänkande, fånggrödor – eftergrödor, reducerad bearbetning i olika former,  skyddskanter med mångfald, utnyttjande av lågproducerande fältdelar för mångfald, ”relay cropping och strip cropping”.

Sådant passar inte överallt men det är faktiskt nödvändigt att lyfta blicken utöver det enkla och kortsiktiga.  Räkna på det!

 

 

 

 

 

 

Målet: Framtidsfokus

juli 11, 2011

Framtidsfokus var början på denna blogg hösten 2008.  Och det gäller fortfarande. Framgången har väl varit så där. Men det gäller ju att ha framtidsfokus och att fortsätta.

Kan man vara långsiktig i en kortsiktig värld? Faktiskt räcker det rätt långt att vara ”medelsiktig” , 5 år eller så. Och det går ihop med konkurrenskraft. Hur?  Det framgår av denna blogg och av boken.

Utöver bloggen (och dess engelska version som ibland blir hopplöst försummad) blev det boken Mat-Klimat-Miljö. Den lilla upplagan är snart slut. Jag är i stort sett nöjd med resultatet. I alla fall nöjd med att ha gjort detta försök. Jag hade hoppats på lite större genomslag och mer kommentarer. Nåväl – det bidrog till  A W Bergstens pris från Lantbruksakademien.  Och Tidskriften Lantmannen gjorde en stor insats.

Så bloggen rullar vidare. Den kompletteras av en ”Bok” på nätet, tillgänglig från Blogroll härifrån ner till höger. Preliminär titel: Odling och växtnäring för framtida bruk. Och det finns en engelsk version. Det är en samling av gällande kunskap samt en del nya  (nygamla) tankar och sammanställningar.

Varför då detta? Jo, framför allt för att det är så kul. Vad är mer tillfredsställande än att jaga kunskap, fakta och förhållanden och sätta in i ett sammanhang.  Det är också tillfredsställande att ha åtminstone visionen att bidra till att något fungerar bättre. Det må vara en gammal bil, ett datorprogram eller jordbrukssystemet.

 

Fånggrödor och mullhalt

juli 8, 2011

Det är verkligen uppmuntrande när en sökning på Google ger stor bekräftelse för den fråga man driver.  Fånggrödor är bra för både mullhalt, liv i marken och biodiversitet. Det säger flera rapporter och artiklar från USA och också arbeten från Danmark och Norge.  

Det är ju därför extra tråkigt att fånggrödorna i Sverige minskar. En orsak är de begränsningar som reglerna för bidrag ger. Å andra sidan får man ofta ekonomi utan bidrag. Läget kan utforskas med hjälp av Odlingsperspektiv.

www.greengard.se

Mull och bördighet och Borgeby Fältdagar

juli 2, 2011

En stor satsning. Mycket positiv. Några intryck för min del.

Först arbetet med frågan Mull och Bördighet. Det ger något extra att fokusera, att tänka igenom vad man kan visa och presentera och prioritera. Några punkter:

Mullhalt spelar roll, det visar både fältförsök och t ex groningsdemonstrationer. Det behövs inte stora skillnader. En ökning från 1,4 till 1,6 % kol ger märkbar skillnad.

Det är också intressant, vilket nämnts tidigare, att man kan märka att högre skördar ger bättre mullhalt och struktur.

En annan sak är biologiskt aktivititet. Har man gett marken energi i form av växtmassa som kan omsättas ökas strukturstabiliteten, slamning minskar och tålighet för packning och annat ökar.  Liv i marken! Det gick att visa i en enkel demonstration.

Jorden t h har bättre biologisk omsättning för växtmassa har satts till. 

Det blev rätt stort intresse för dessa frågor. Praktiska åtgärder är skörderester, stallgödsel, vallar, fånggrödor, växtföljd i kombination med bearbetning.

Det finns nya växter och sorter som passar som fånggrödor och markförbättrare.

Så är det också en fråga som man inte slipper ifrån: hur är ekonomin. Hur kan vi klara att tänka på miljön i en så konkurrensutsatt marknad? Vi kan inte ha högre kostnader än andra länder.

Det finns några angreppspunkter: 

För jordbruksmanagern: Gör en ordentlig ekonomisk kalkyl. Ta med skördeeffekter och kostnadsminskningar.

För samhället: se til att utnyttja ekonomiska styrmedel som inte försämrar konkurrenskraft. Det finns både gamla och nya möjligheter. Och då kan jag inte underlåta att igen referera till min bok Mat-klimat-miljö.  www.litenupplaga.se/641 .