Archive for oktober, 2011

Hur kan man få in långsiktighet i jordbruket?

oktober 29, 2011

Det är faktiskt inte så mycket som behövs. Bara några år, en växtföljd eller vad det ska kallas skulle göra skillnad. Och det är inte jordbruksmanagern som är slö, det är hela systemet och tidsandan som uppmanar till kortsiktighet. Nu är nu. Det är det viktiga.

Nåväl, det är att kämpa vidare. Finns inget annat alternativ. Och en del rör sig.

Fakta anhopas. Fånggrödor gör bördighetsskillnad och skördeskillnad.  Växtföljd gör avtryck på marken. Både i jordens struktur, stabilitet och till och med färg. Färgen har vi ingen nytta av, men det är intressant att konstatera att odlingen gör  skillnad också där. Jag känner ett tillkortakommande att jag inte har gjort tillgängligt det material som finns. En nyordning på hemsidan är på gång, men det har kommit så mycket annat i vägen.

Men nu kan jag hoppas Greppa Näringen tar ett bättre tag om de här frågorna. Hoppet finns. Vi får se.

Slam och långsiktighet

oktober 17, 2011

Slamdiskussionen rör sig om kretslopp av näringsämnen contra tillförsel av oönskade ämnen som kadmium och ”miljögifter”. Plus och minus. Hur väga samman det?

Ska man kunna väga får man kvantifiera. Fosforn är slammets viktigaste beståndsdel. Den kan vi ta tillvara på olika sätt. Sprida slammet på  åkermarken är kanske 60-70% effektivt jämfört med mineralgödsel. Järnfällt slam, som är det vanliga, fungerar inte fullt ut. Men vi kan plocka ut fosforn ut slammet på  olika sätt och få en ren och fullt effektiv fosforprodukt.  Och så finns det kväve i slam. Det kan synas bra, men det kan diskuteras. Det blir stora kväveförluster och ineffektiv verkan av kvävet i slam. Försöken säger 30% effektivitet. Och de andra 70? 10% av dom kan finnas i markens humus och det är positivt. Men 60% blir nog förluster till luft och vatten, åtminstone om slammet används som brukligt i dag. Och det är ju inte särskilt positivt. Jag tycker faktiskt kvävet i slam är negativt. en miljöbelastning.

Och den andra sidan? Försöken säger också att kadmium och kvicksilver som finns i slammet ackumuleras i marken. Vi har jämförelsevis rent slam. Det går så långsamt att man behöver decennier för att mäta ökningen. Men den finns. Om vi drar ut tidslinjen: för vår generation spelar det ingen roll, knappast för våra barn, kanske för barnbarnen och ganska säkert för ännu senare generationer.  Hur ska vi hantera det?

Långsiktighet är svårt i dagens värld. Min syn på detta är att vi måste uppmuntra utveckling av de bättre tekniker med fosforextraktion som nu är på gång. Och då kan vi inte reservationslöst godkänna slam till åkermark.

Bioenergi och synergieffekter

oktober 9, 2011

Bioenergi kan inte försörja världen. Det är väl bra om vi kan försörja oss med vanliga jordbruksprodukter. Så vi ska inte se det som en räddningsplanka.

Men för den skull ska den inte förkastas. Det är bara det att vi får använda de marginaler som finns vid sidan av jordbruksproduktionen: skörderester, mellangrödor, marginala marker.

Vad kan de ge? Något mellan 5 och 10 Twh om det utnyttjas fullt. Det är inte så stor andel av vår energiproduktion men inte helt obetydligt. Dagens vindkraft är på 4 Twh. Biogas är en väg att gå. Förbränning av torra produkter en annan.

Och en viktig sak. Det finns positiva effekter om det utnyttjas rätt och systemen anpassas för det. Några vägar:

1. Skörderester som betblast, potatisblast och halm. Vid förbränning kan mullhushållningen bli kritisk men den kan ordnas med nedbrukade fånggrödor.

2. Man kan odla eftergrödor. Grönmassa (gräs eller oljeväxter) som skördas senare på hösten eller ev på våren. Då utnyttjas solenergin på höstmånaderna. Både här och i förra exemplet blir det mer grön mark, bättre biodiversitet, mindre växtnäringsförluster.

3. Marginella marker. Grönmassa för bioenergi kanske är ett konkurrenskraftigt alternativ för att hålla vissa marker öppna, bevara öppna landskap.  Kanske inte ekonomiskt i sig men biprodukten landskap är också värdefull.

Kolla gärna in min bok. Den blev inte så stor men spänner över mycket. Se länk Blogroll till höger nedåt.

 

Grön mark, biogas och Greppa Näringen

oktober 6, 2011

Visst blir man lite bekymrad över den myckenhet öde marker man nu ser. Kala stubbar eller svart mark. När de kunde fångat solenergi och byggt upp biomassa, antingen för energiproduktion eller för markuppbyggnad. På köpet hade man fått minskad utlakning och större biodiversitet.

Greppa Näringen har firat framgångsrika 10 år. Dock har fånggrödor gått tillbaka de senaste åren, men är kanske på väg att öka igen. Det var ett storstilat jubileum med mycket blickar framåt. Frivillighet  och kunskap är grundpelare. Hoppas att inte EU-regler kommer emellan.

Biogas – är det framtiden? Kanske inte i stor skala. Frågan är om jorden har markresurser som räcker. Men om man kan utnyttja resurser vid sidan av produktionen är det en annan sak. T ex höstväxande grödor som både producerar och ger markvård och biodiversitet. Modifierade odlingssystem på ena eller andra sättet.

Men ekonomin är ett problem. Jag var på en biogaskurs härom dagen. När vi kom till slutet räknades ekonomi. Då blev det inte så enkelt. Men om man kan väga in bieffekter, som kolbindning, markvård, biodiversitet, kanske öppna landskap, då kan bilden bli annorlunda.