Archive for januari, 2012

Odling i Balans, miljöanpassning

januari 26, 2012

En temadag med Odling i Balans.

Dels blir man imponerad av det ambitiösa arbete som göres. Gödselkörning utan packning, stora investeringar för att hindra ammoniakavgång från gödsellager, sensorprecision vid gödsling.

Dels kan man bli förundrad över hur trögt en del kan vara. Trots all rådgivning tycks man gödsla med fosfor för säkerhets skull, enligt statistik från Greppa Näringen. Och det kostar ju bara pengar. Konstigt.

Man kan också bli förundrad över (igen) hur fantastiska växterna är. Rötterna strävar mot djupet med en hastighet av 5 cm om dagen. Når över 2 m djup för många grödor om inget hindrar. I detta ligger en stor del av bördigheten. Att marken är vänlig på djupet och erbjuder grödan de stora förråd av både vatten och näring som finns där. Det blev också en bekräftelse av att fånggrödor är nyttiga för marken och inte bara fångar kväve utan berikar marken med både mull och biologisk aktivitet.

Det är åtgärder som inte kostar mycket, de kan rentav gå med vinst. Win-Win för både ekonomi och miljö. Trots långsiktighetsparadox.

Annonser

Kortsiktig konkurrenskraft eller långsiktig?

januari 22, 2012

Här sitter man en lördag kväll och jobbar med mullhalter så man glömmer bloggen.

Mullen är långsiktig.  Men när man talar om ”konkurrenskraft” för jordbrukets del är det kortsiktig man menar. Egentligen borde det specificeras. ”Jordbrukets kortsiktiga konkurrenskraft måste förbättras”. Det låter inte riktigt bra men det är verkligheten.

Det räcker inte för jordbrukaren att försöka tänka långsiktigt.  Marknaden som styr utvecklingen är kortsiktig. Det bör betonas och det är det jag försöker göra.

Sen får det väl åtminstone för tillfället vara nog tjatat om det.

Långsiktighetsparadoxen

januari 17, 2012

Mullhushållning lönar sig på sikt, men det kommer inte in i den marknadsstyrning vi har i dag. Långsiktighet har egentligen ingen kontakt med marknaden. Ingen köpare bryr sig om mullhushållningen. Den odlare som tar långsiktiga hänsyn förlorar i konkurrensen. Och jordbruket i det land som på något sätt ålägger sina jordbrukare mullhushållning minskar i konkurrenskraft.

Detta belyses bättre i en liten text om Långsiktighetsparadoxen.

Optimeringsverktyg

januari 12, 2012

Vi tänker på rådgivningens funktion. Jag tycker man kan se tre nivåer:

1. Optimera den aktuella odlingen. Utsäde, gödsling, bekämpning.  Hjälpa odlaren till bästa ekonomi främst detta år.

2. Avhjälpa fel. Gäller särskilt miljörådgivning. Kolla kvävebalans och diskutera förbättringar, etc.

3. Optimera driften på lite sikt. Växtföljd, mullhushållning, olika driftsalternativ.

Vad gäller punkten 3 har jag gjort ett försök. Via min hemsida når man en fil om Optimeringsverktyg. Där kan man komma vidare till

”Odlingsperspektiv”, som arbetar med växtföljder, mullhushållning, klimat, olika miljöaspekter och förstås ekonomi.

Långsiktig fosforgödsling.  Hur mycket kan man spara på fosfor? Hur kan man hantera höga fosfortillstånd.

Avställning mark. Faktum är att delar av fält med låga skördar eller som är besvärliga att bruka kan vara en påtaglig belastning. Det vore bättre att inte bruka dem, åtminstone på vanligt sätt, både ekonomiskt och miljömässigt. Men det avgörs förstås av priser, kostnader och skördenivåer. Ett kalkylark ger perspektiv.

 

Kvartalsekonomi eller decennieekonomi?

januari 8, 2012

Det är med ökande oro jag funderar på detta med konkurrens och ekonomi. Jordbruket behöver en viss långsiktighet för växtföljdshänsyn och mullhalt mm. Dessa hänsyn betalar sig oftast inte omedelbart, det behövs några år. Nåväl – då får jordbrukaren se till att räkna på lite längre sikt. Och det kanske han både vill och gör.

Men om han gör det förlorar han i konkurrenskraft till den som bara tar kortsiktiga hänsyn. Det märks kanske inte tydligt, men styrsystemet manar till kortsiktighet.  Och det går inte i längden.

Ett citat från ett annat område. Ur Kungl. Skogs- och Lantbruksakademiens Tidskrift 4 2011.  Landskapsperspektiv. En artikel av arkitekt Erik Casten Carlberg.  Om planeringsarbete  på riks- , läns- och kommunnivå. ”En ny tidsanda där politiker och tjänstemän inte kan eller vill ta ansvar för långsiktighet i planering och beslut.”

Nåväl, vad kan vi göra i jordbruket?

Ta  fram fakta och bakgrund. Informera. Använda optimerande beräkningsinstrument som tar fram ekonomin.

Det behövs en större medvetenhet och diskussion.  Det håller inte att bara fokusera på kortsiktig konkurrenskraft, det måste vara långsiktig konkurrenskraft.  Men denna drunknar i det kortsiktiga.

Politiker och beslutsfattare bör ta hänsyn till frågan. Vissa styr- eller stimulansmedel kan behövas. I alla fall ska det inte vara fult med sådana i den heliga kortsiktiga konkurrenskraftens namn.

Men skogsektorn då? Hur klarar den långsiktighet? Ett svar kan vara att där är långsiktig konkurrenskraft det naturliga och vanliga. Men för jordbruket har långsiktighet ingen alls kontakt med marknaden.

 

En framtidsblick

januari 3, 2012

International Fertiliser Society hade en konferens i Cambridge på temat framtidens jordbruk.

I korta meningar:

Nu är produktion viktig. Men med fokus också på uthållighet.  Sustainable intensification.

18 ton vete är möjligt (men kanske inte på våra breddgrader). För vidareutveckling är det viktigt att anpassa grödor och sorter så att man utnyttjar solenergin så bra som möjligt. Bygga skörd från energi.

Sustainable intensification måste ta hjälp av växtförädlingens möjligheter. Det finns mycket på gång vad gäller odlingssäkerhet och resistens mm.

Det finns mer i den länk jag gav ovan.  Och vidare:  Proceedings finns att beställa på IFS.

Växtodlingens möjligheter

januari 2, 2012

Gott Nytt År.

Inget nyårslöfte, men nog borde man sköta denna blogg bättre. Från början var det nästan varje dag, men sen har annat kommit emellan.

Denna dag har ett par tillägg gjorts på min hemsida : En sorts checklista med länkar till vad man kan göra i växtodlingen, samt också den ”bok” som hänvisats till här till höger under rubriken Blogroll.

Vi får se vad som blir av det.

För övrigt har jag under det gångna året engagerats en hel del i slam och kretslopp (Akademien) och i utveckling av program för långsiktig fosforgödsling (länk i Checklista). Och så är det frågan om långsiktighet som jag nämnt i mina tidigare inlägg här. Och så är det mullhalt och liv i marken, vad det gör och hur man påverkar. Vidare klimatfrågan. Vår högavkastande växtodling kan ordnas så att vi kombinerar full jordbruksproduktion med positiv klimatverkan och energiproduktion. Alltså netto – vi kompenserar våra insatser (gödsel, diesel mm) med högvärdig biogas och ger ändå energiråvara till samhället.

När jag ju tagit upp allt detta, vad ska jag göra resten av året?

Vi får se vad det blir.