Archive for maj, 2012

Vi kan mycket – men finns motivation?

maj 29, 2012

Gårdagens TV, Vetenskapens värld.  Bl a om de bruna molnen som hotar bl a Himalaya.  De består av sot och andra föroreningar från förbränning, inte minst från jordbruk och skog. De ändrar klimatet som påspädning till den allmänna trenden. Men vadå? Eldat har man väl alltid gjort. Ja, men vi blir fler och fler och då blir påverkan större. En stor uppgift för regeringarna sades det i programmet.

Jo, det finns alternativ, både för hushållet och jord- och skogsbruk. Men hur få intresse för det, motivation?

Här har vi en knäckfråga särskilt för jordbruket. Miljarder beslutsfattare ska agera. Då är det nästan nödvändigt med en nära drivkraft, t ex något ekonomiskt incitament.  Inte ens för upplysta svenskar räcker det med allmänna miljöresonemang.

Ett tillägg någon timme senare.  Livet är inte bara resonemang.

Slån, körsbär, äpplen, plommon, hägg, syren, hagtorn, gullregn,  kastanj, rhododendron, robinia laddar upp…….

Flera sångare, näktergalar, koltrastar, göken, svalor i stallet men jag undrar om vi fick godkänt i inspektionen ..

Man kan bli överväldigad.

I morgon ska jag till Uppsala.  Kretsloppsteknik på fronten.

Kretslopp

maj 17, 2012

Kretslopp – vad är det?

Kretslopp måste väl vara bra – det säger själva ordet. Kretsloppssamhälle – det måste vara vår framtid. Och jag måste instämma.

Men att t ex  lägga stallgödsel tidigt på hösten, det är inte bra. Det blir både stora kväveförluster och stor risk för fosforförluster. Det  är en kretsloppsåtgärd, men en dålig sådan och det hela är nu strängt reglerat.

Vi måste definiera ”kretslopp” till att gälla sådant som gör nytta utan att vålla skada eller miljöproblem.

Slam till jordbruket är delvis ett kretslopp men också något som ger ökade förluster till miljön av kväve och större risk  för fosforförluster. Är det bra eller dåligt?

Det bästa vore att ta det bästa och viktigaste i slammet, fosforn, göra ett effektivare kretslopp av den och slippa ifrån dagens ganska ineffektiva slamspridning. Då slipper vi också ifrån de problem som diskuteras mest: metaller och olika biologiska agens, alltifrån bakteriere till antibiotika och kemiska ämnen från samhället.

 

 

Från kolkälla till kolfälla.

maj 13, 2012

Ett seminarium om globalt jordbruk och klimat. Regi Kungl Skogs- och Lantbruksakademien och SIANI.

Vi kan sammanfatta:

Jordbruket kan göra mycket åt växthusgaserna, både vårt produktionsjordbruk och jordbruket i utvecklingsländer.

Höga skördar är positivt. Kvävegödsling som höjer skörden är positivt.

Skörderester och att hålla marken bevuxen är positivt, anpassad eller reducerad bearbetning likaså.

 

För att något ska hända behövs motivation för jordbrukaren. Det finns vinster att hämta men de är inte särskilt stora (skördeökningar) och de kommer inte de första åren. Hur klarar man den frågan?

Det är nog så att marknaden inte ensam ger tillräckligt incitament till den utveckling som behövs. Vad kan då göras?

Betalning för åtgärder är möjligt i de flesta lägen. Rätt utformat påverkar det inte konkurrenskraften, som ju ska styra i det system vi har.

Bestämmelser, men de är negativa för konkurrenskraften.

Bättre information och rådgivning, alltifrån helhetsbild av forskningsresultat till presentation av ekonomiska konsekvenser.  Det är mycket som lönar sig bättre än man tror.

 

 

Makten över maten i rätt händer?

maj 1, 2012

Detta är en rubrik i tidskriften Lantmannen, av den regelbundet återkommande ekonomen Lars Jonasson. Vill vi ha den utveckling vi styr emot? Lars tror inte det, inte jag heller. Vilka styr?  Det är väl Systemet.

En udda tanke: jag undrar om inte rentav Systembolaget skulle styra bättre.

Kan vi ändra systemet? Det är nog trögt men visst ska det diskuteras. Östblockets system gick inget vidare,

Jag har gjort ett spaningsarbete i den senaste miljöekonomilitteraturen. Där var föga ledning att hämta. Allt går bra så länge man bara ska åtgärda fel, i gödsling t ex. Då går ekonomi och miljö hand i hand. Men sen?  Då börjar konkurrenskraften att påverkas, och det går ju inte. Där tar det stopp.  Så då får vi alla slåss om att producera billigare och billigare med alla medel som är tillåtna.

En högprofilerad miljöekonomi-guru som Herman Daly hade inget konkret att bidra med.  Kanske betalning för miljötjänster möjligen.

Så småningom ska något av detta komma på hemsidan.

Förresten jag hänvisar direkt : ekobok  resp Kapitalismen