Archive for augusti, 2012

Lopp – kretslopp och avlopp

augusti 30, 2012

Aktuellt inte bara för vår genomgång inom Akademien har hemma. Tidskriften Science har en hel artikelserie om frågan i numret 10 aug. Men hjälper det oss? Inte mycket.

Vi diskuterar tungmetaller  – det nämns inte i Science. Dels är bakgrunden högre i USA så slam etc märks inte så mycket, dels har frågan inte alls samma aktualitet.

Vi är angelägna om fosfor – och det nämns inte heller i Science. Däremot säger man svepande att urin etc är bra gödselmedel.

Man är däremot angelägen om att ”produkter” från toalettavlopp steriliseras. Men mediciner, antibiotika etc nämns inte heller.

Varför är det så här? Är det inte en och samma grundvetenskap? Jo, men bakgrunden är faktiskt olika, och Sverige blir lite speciellt. Vi har sura jordar där kadmium blir förhållandevis lättillgängligt, vi har låga kadmiumflöden från andra gödselmedel och från atmosfären (relativt), och då väger slam tyngre, vi har känsliga vatten runt omkring oss vilket ger starka krav på att reducera utsläpp från marker och jordbruk av kväve och fosfor.

I Science ges däremot en uppdatering av utvecklingen på toalettsidan. Gates stiftelse har satsat mycket på detta. I en vattenknapp värld är det vansinne att förbruka vatten på att spola toaletter. I Science nämns: composttoaletter, separerande toaletter, en ny teknik som utnyttjar energin i den fasta substansen och producerar metan och rent vatten (?). Det sista verkar nytt, men för övrigt?

När man börjar från den här utgångspunkten ser man ofta restprodukten som ett bra gödselmedel. Frågan är löst! Vi kan lägga det på marken.  Men vilken pressad växtodlare vill komplicera produktionen med medicin- och hormonhaltig urin som han har svårt att styra. Och gör man kompost – ”fint för trädgården” – det är ju inte blomsterrabatterna eller gräsmattan som behöver vår kretsloppsnäring. Det bara vållar nya miljöproblem. Det är viktigt att tänka hela vägen.

 

Annonser

Höga skördar, miljö, hierarkisk suboptimering

augusti 28, 2012

En något frustrerande dag, i det lilla. Tittade i går på en sajt för att göra/modifiera hemsidor. Kom en bit. Skulle fortsätta i dag, men fastnade i lager på lager av Users och Passwords som jag bara blandade ihop. Efter 2 timmars jobb hade jag inte ens kommit in. Grumsade över systemet. Men så visade det sig att det vara mitt fel. Jag hade missat att öppna rätt mailbox där information fanns. Ja – Ja.

Men så kommer en kompensation. När man är ute och reser eller går kan man göra fynd, hitta saker eller stämningar som berikar. När man filosoferar är det likadant. Man kan göra fynd, men så får man se om de håller vid närmare betraktande. Dagens fynd är två.

1. När vi hjälper jordbruket till höga och säkra skördar hjälper vi också miljön och uthålligheten. Det finns dock vissa villkor, men dom kan tas hänsyn till.  Win – Win att betona.

2. Hierarkisk optimering är problematisk. Vad menar jag med det? Ett exempel: vi vill ha bra forskning som gör nytta så mycket som möjligt (övergripande samhällsmål). Där finns flera steg i processen.

Forskaren ska göra ett bra och kreativt jobb.

Institutionen ska få bra statistik att visa upp.

Publicerande tidskrifter ska klara sin ekonomi.

Dom som läser tidskrifterna ska få tillräcklig information för at använda forskningen.

Dom som har nytta av forskningsresultaten ska få reda på dem.

Det ska utnyttjas i praktiken.

 

Hur är det i de olika stegen?

Forskaren ska konkurrera om anslag. Hämmar kreativitet.

Institutionen vill ha många vetenskapliga artiklar publicerade. Det går bäst om dom är ”smala”.

Tidskrifterna vill ge så litet utrymme som möjligt och bestämmer format. Mycket information kommer inte med, framför allt inte övergripande diskussioner som för frågan framåt.

Dom som skulle kunna använda informationen har svårt att få den. Vem jobbar med det?

Vad innebär det i praktiken? Det är kanske inte så dumt att ta kontakt med forskaren direkt, om han nu finns kvar i systemet.

 

Var och en optimerar sitt men ingen har ansvar för det övergripande målet. Man ska inte tro att bara för att varje steg optimerar för sig blir slutresultatet optimalt. Win-loose?

Det borde finna en logisk eller matematisk teori om det här. Det gör det nog.

 

Rekordskörd och kväve

augusti 27, 2012

Från fältet rapporteras rekordskördar. 19-11 ton höstvete, 8 ton korn och över 6 ton höstraps. Men det är klart att sådana skördar kräver kväve. 10 ton vete drygt 200 kg kväve bara för att ersätta det som tas bort. Hur kan vi ha beredskap för det? Anpassa efter ett sådant rekordår?

Fältspecifik anpassning är nödvändig, men i tillägg behövs fånggrödor som backup. Om man gödslar för 10 ton och det blir bara 8 finns risk att kväve blir över till nackdel för miljön. Men en fånggröda kan ta hand om detta så det kan utnyttjas kommande år.

Alla tunga markforskningsinstitutioner har visat att fånggrödor höjer mullhalt och bördighet:  den samlade tyska forskningen, den engelska markforskningen (Rothamsted).  Till och med vårt mest långvariga  svenska fånggrödeförsök i Mellby visar det.

En härlig trädgård

augusti 23, 2012

Vår trädgård är vår. Närmaste grannar ligger 300 m bort, vägen 150 m. Gräsytan är klippt och den omramas av en trädridå där det mesta finns, utom lind och rönn. I ett band innanför finns gamla fruktträd.

De sköts inte alls som de skulle. De sköter sig själva, nästan. I år är det bekymmer. Vad ska vi göra med all rikedom?

Först vildplommonen, de gula körsbärsplommonen. I år hittade jag en ny söt variant utanför trädgården. Trädgårdsplommonen överväldigar, både de gamla blå och de gulröda (Viktoria?).  Och till råga på allt finns ett vildplommonbuskage med lite små blå plommon med en härlig arom. De slår allt. Och äppelträden är fulla och börjar snart.  Och tidigare har vi haft körsbär i överflöd.

Att ingenting göra och bli så rikligt belönad…

Kunskapens frukter – lite mer komplikationer. Där finns en tillgänglig trädgård, Internet. Också det är helt fantastiskt, men om det ska gå framåt får man peka på vad som kan bli bättre.

Mycket är en fråga om finansiering. Det som är allmänt tillgängligt blir inget värt och därför får man stänga in, göra det kommersiellt. Det finns ju en utveckling mot större frihet och man kan önska den fortgår. För särskilt kunskap förmeras av att delas. Det är en stor suboptimering att stänga in.

En tanke när jag i morse gick förbi alla plommonen  och grannens nysådda råg för att hämta tidningen: vad kan rågen ge för grönmassaskörd i höst? Om man sådde tidigare? Fältet var tillgängligt för en månad sen. Om man gödslade? För att svara på det får man väl göra försök?  Eller kanske man kunde utnyttja den kunskap som är samlad i modeller? Nästan varje land har en mark-växt-modell. Soil N i Sverige, Sundial i England, Daisy eller Fasset i Danmark  osv. Kombinera det vetandet så skulle man kunna klarlägga mycket. Modellerna finns men skulle man vilja använda dom kostar det mycket pengar, då måste man  i en stor process få fram ett projekt som ska betala institutioner och utveckling.  Men det finns undantag.  Markmodellen RothC (England) är fritt tillgänglig, och den har gett bra perspektiv på mitt arbete med mullfrågor.

 

 

Från halm till Mao

augusti 20, 2012

Efter ett långt uppehåll är det svårt att komma igång igen. Varför just i dag? Det är ju så mycket att ta fram så det går knappt att lyfta fram något enskilt. Jag får börja med att lista.

Landskapet börjar bli skördat. Det ser ut som om halmen oftast bärgas och tas bort. Om konsekvenser se föregående inlägg. Det är viktigt att ta reda på vad det innebär.

Mullberäkningsprogram finns både i Tyskland (Humusbilanzierung) och England (RothC m fl). Med bägge får man betydande effekt på mullhalten av halm. I Tyskland snarast en uppvärdering.  Och det känns tillfredsställande att konstatera att såväl tänkandet som siffrorna går i den riktning jag använt i Odlingsperspektiv.

Att vårda mullhalt och bördighet behöver inte innebära kostnader eller avstående från inkomster, om man tar hänsyn till positiva möjligheter.

Det tycks mig finnas rum för extra rådgivningsinsatser på två plan:

1. Gå längre i individuell fältanpassning av åtgärder. Det finns färdiga gårdsdata att sätta in i sammanhang, man kan med enkla och billiga medel skaffa mer kunskap (gödslingsmistor, nollrutor).

2. Optimering av odlingssystemet som helhet, både kortsikt och långsikt.

Den stora frågan är om något sådant kan åstadkommas.

Om motivation och incitament;

Enligt dagens jordbrukstidningar ser varken svin- eller mjölkproducenter någon fördel av den svenska modellen. Ekonomiskt är den alltså ett negativt incitament, men kanske möjligen djurhälsa drar något åt det positiva hållet.  Det är reglerna som ger styrning. Det gör en del men är på inget sätt idealiskt. Enskilda personer och möjligen små grupper kan agera idealistiskt men knappast stora grupper i samhället. De behöver reella incitament.

En skakande bok om incitament eller deras motsats: Mao och den stora svälten. Maos program Det stora språnget för industriell och jordbruksmässig utveckling kostade 45 miljoner människoliv i onödan, varav flera miljoner av direkt eller indirekt tortyr. Våld fick ersätta incitament. Inget av dessa toppstyrda program lyckades utan de åstadkom bara förstörelse. Och omätligt lidande.