Archive for september, 2012

Ekologisk dogm contra ekonomisk

september 16, 2012

Fortsätter min arkivrensning. Läste några artiklar om ekologiskt jordbruk. bl a en i Currents (SLU U-land för några år sedan) om att detta är framtiden och att det skulle ge lägre produktion är en myt. ”Det finns vetenskapliga rapporter om det”.

Varför ska man bli så engagerad av frågan? Själv har jag gårdsplan, trädgård och hästmarker. Använder ingen kemisk bekämpning alls, och bara lite NPK till vallarna. Och inte är det någon känsla för den kemiska industrin. Och min fortsatta konsultverksamhet och opinionsverksamhet (bloggen) går ut på miljöriktighet och uthållighet.

Det har nog att göra med aversion mot dogmatik i alla former. Visst är tillåtet, annat förbjudet, utan riktigt konkreta skäl. Man ger sken av att stå för sig själv men gör det inte.

Och påståendet om produktionen är fel. Men man kan välja underlag. Man talar om skördar, men bryr sig inte om att ta reda på eller nämna att bakom skörden ligger gröngödslingsår utan produktion. I redan lågproducerande områden (många U-landssituationer, lägen där vattenfaktorn begränsar) blir skördeskillnaden mellan systemen inte så stor. Man väljer jämförelser där ett stallgödslat ekologiskt led jämförs med ett utarmande konventionellt där alla skörderester bortföres. Man tar fram försök där samma näringsmängder i stallgödsel (ekologiskt) och mineralgödsel (konventionellt) jämföres vid höga näringsnivåer. Då blir det små skillnader.

En holländsk markforskare summerade det allmänna läget så här: Vi kan välja: använda 100 kg kväve i mineralgödsel eller odla ett hektar klöver för kväveproduktion. Vad är bäst resurs- och miljömässigt? Det kan bli olika svar i olika områden.

I mina ”arkiv” fanns också ett par år gamla rapporter om förädlingsarbete med GM:

Kvalitetsförbättring i rajgräs

Låg lignin i svingelgräs

Insektsresistent bomull

Torkresistent vete

Svampresistent banan

Banan med högre vitamin A och järn.

Salttoleranta grödor

Och detta är inte tillåtet enligt ”ekologisk” filosofi och praktik.

Men så har vi problemet att den andra motpolen, att använda alla möjligheter för högsta möjliga kortsiktig vinst, inte heller är gångbar för framtiden.

Annonser

Hyllrensning ger summering: problem för vårt klot

september 12, 2012

Under åren ackumulerade skrifthögar fungerar inte. De tar plats och är svåra att använda. Något måste göras, men man får ju kolla in vad man kastar och vad man bör spara. Mycket är Science. Den kommer en gång i veckan och några år blir stora packar. Så jag har fått en snabbrepetition ett par dar.

Om vårt ekologiska tillstånd: i stort alltmer problematiskt. Mer folk och större belastning på mark och vatten och luft. Modernt jordbruk (hur det nu definieras) ger stor naturbelastning och försämrade ekosystemtjänster. Pesticides, fertilizers, loss of biodiversity, erosion, energy. Men mycket talas också om behovet av större produktion. Biobränslen, särskilt från åker, ses kritiskt, och en viktig faktor är konkurrensen med matproduktion. Egentligen borde i konsekvensens namn produktionssystem med tydligt reducerad produktion (organiskt) diskuteras på samma sätt, men det har faktiskt inte märkts. (Dock är organiskt inte alltid tydligt lägre, mycket beror på hur den  normala produktionen är, skördenivå, grödor och omgivning).

En slutsats av detta är att det inte är fel att arbeta så gott det går med förbättrade odlingssystem som tillfredsställer både produktion och miljö. Att vi är jämförelsevis bra här betyder inte att vi inte kan förbättra. Låt oss hålla frontlinjen.

Mycket intressant är artiklar om klimatvariationer. Istider som kommer och går och möjliga orsaker. Våra istider började för 2 miljoner år sedan och i drygt 1 miljon är var det 41000 år mellan maxima, därefter blev det 100000. Så det har varit ett tiotal istider i den cykeln och vi väntar på nästa, hur det nu blir.

Detta styrs huvudsakligen av jordklotets banor, men i tillägg av kontinentlägen och ismassor.

Kretslopp i Science

september 10, 2012

Working with waste.

Ett tema i Science 10 aug.

9 artiklar plus Editorial och 40 sidor är ingen dålig satsning. Men det är värt att notera att våra heta frågor som fosfor, metaller och organiska ämnen knappast nämns alls. Och inte kretslopp heller.  Det sägs i förbigående ett par gånger ”a rest product used as fertilizer”.

Nya toalettlösningar har ett avsnitt, och fokus ligger mest på att spara vatten. Arno Rosmarin citeras faktiskt i en mening och också han talar om vatten.

En review behandlar biomass waste, en jättestor resurs för energi eller kemikalier. Jag letade med förväntan efter slutändan, aska eller slam eller vad det nu blir. Icke nämnt.

En reningsanläggning på frontlinjen: Ett stort framsteg är en reaktor som ger metan. Och vidare:     ” the remainder being processed into a high quality pathogenfree material that can be used like compost in landscaping.”

Det är klart att en satsning som denna inte kan bli heltäckande. Men ändå det är anmärkningsvärt med detta fosforfria och markfria perspektiv.

Plaskar vi i en ankdamm? Nej, jag tror snarare vi är på en frontlinje.

Allmänning och osjälviskhet. Eller långsiktighet.

september 9, 2012

Reflektioner grundade på en bok av Dan Jönsson: Ingen mans land.

Författarens tankekedja:

Allemansrätten.

Allmänningens tragedi: Filosofin att människor i allmänhet har svårt att frigöra sig från sitt egenintresse, och det kan leda till överexploatering. ”Om inte jag tar den här svampen är det någon annan som gör det”.

Visst kan det vara så.

Men å andra sidan: Nobelpristagaren Elinor Ostrom (nyligen bortgången) har visat på att det inte behöver vara så. Det finns många exempel på kollektivt ansvarstagande för olika resurser.

Jönsson pekar på nära exempel: människors ansvarstagande när det gäller att vårda närmiljön, att inte skräpa ner, att organisera t ex midsommarfirande.

Man kan lägga till allt osjälviskt arbete i föreningar av olika slag.

Så – människan behöver inte vara självisk och därmed förstöra för sig själv.

Men – och här kommer min något pessimistiska tilläggsfundering: en person kan vara osjälvisk, men kan en representant (ordförande, direktör, ombudsman) agera osjälviskt? Det blir dubbla lojaliteter. Ens organisation förväntar  sig att dess intressen ska tillvaratas, annars missköter man sitt uppdrag.

Det är klart att man försöker med kosmetika, miljöprogram och engagemang av olika slag, men –

det osjälviska företaget eller den osjälviska fackorganisationen, finns det? Och dessa enheter är väl mångdubbelt mer inflytelserika än enskilda? Eller?

Kanske finns en viss moderering i detta om man tänker på ”långsiktigt intresse”.

Mellangrödor internationellt

september 6, 2012

Också ett inlägg.  Några typiska resultat av en sökning på Cover crops.

Det är lite märkvärdigt att vi i Sverige bara förknippar fånggrödor med kväveutlakning.

Rain-fed winter cover crops offer multiple benefits at low cost 

ucanr.org/blogs/blogcore/postdetail.cfm?… – Översätt den här sidan

7 Mar 2012 – Growing a winter cover crop helps retain soil nitrogen – keeping it from leaching  ryegrain and pea was grown at a seed cost of $55 per acre (2012 dollars). Following eight years of cover cropping, soil carbon values in the 

Ökningen var 2300 kg C per acre på 8 år,  ca 700 kg C per år.
[PPT]

Carbon Footprint & Sequestration using Cover Crops 

extension.missouri.edu/…/covercrop/carbo – USA – Översätt den här sidan

Filtyp: Microsoft Powerpoint – Snabbtitt
Review Carbon Footprint & Sequestration using Winter Cover Crops. Outline. Terminologies  Factor of carbon footprint. Cover crop selection & performance comparison; Practices in cultivation  R100, 5037, 2012. R74V26, 5921, 2318 

Försök med råg och vicker. Båda mycket positiva för skörd och mullhalt.

IMPLICATIONS OF COVER CROPS FOR SOIL QUALITY AND  

av I Stavi
7 Mar 2012 – IMPLICATIONS OF COVER CROPS FOR SOIL QUALITY AND  Volume 23, Issue 4, pages 322–330, July/August 2012  An opposite trend was observed for the concentrations of soil organic carbon (15·9, 17·6, and 19·4 g 

Ärt, rättika och blandning av dessa. Gav positiv inverkan på alla markparametrar, inte minst aggregatstabilitet.

Microbial community assimilation of cover crop rhizodeposition within 

pubs.giss.nasa.gov/abs/ko07400c.html – Översätt den här sidan

Root-derived carbon (C) is preferentially retained in soil compared to  A.Y.Y., and J. Six (2012), Microbial community assimilation of cover crop rhizodeposition 

Kortvarig undersökning som visar att mellangrödor har stor betydelse för aktivitet i rotzonen.

Don’t Farm Naked : Wildlife Promise

blog.nwf.org/2012/08/dont-farm-naked/ – Översätt den här sidan

6 Aug 2012 – However, cover crops are a farm practice that sequester carbon, improve you care that wildlife protections are in place in the 2012 Farm Bill.

Mångfald i jordbruket

september 4, 2012

Logården i Västergötland. Hushållningssällskapets gård där man bl a jämför olika odlingssystem: konventionellt, integrerat och ekologiskt. Det är ingen lätt jord att arbeta med vilket märks på resultaten. Några huvudintryck.

Konventionellt gav hyggliga skördar, kring 6 ton vete.

Integrerat betydde här mycket plogfritt, och det var svårt på den här jorden. Veteskördarna var ganska hyggliga, i början högre än konventionellt.  Stor variation.

Ekologiskt gav ungefär halv skörd.

Man har också utveckling och demonstration av mångfald, olika blommande växter som såtts i en remsa för att ge föda åt insekter och fåglar. Vidare orörda ”beetle banks”, ungefär en dåligt plöjd rygg, där växtrester och jord ger skydd åt skalbaggar mm. Man har kvantifierat effekter på skörden av sådana åtgärder. De kanske inte passar överallt, det är också besvärligt innan det finns teknik och marknad för detta  (fröer mm), men det är absolut något för jordbruket att fundera över.  Åkeröknar är ingen bra helhetsutveckling.