Archive for oktober, 2012

En kontaminerad värld

oktober 29, 2012

Det låter bedrövligt och är det kanske också.

En artikel i Science (28 Sept) varnar för långsiktiga effekter av många av de ämnen vi använder i vår värld. Särskilt de som har hormonliknande effekter.  Akut giftighet må vara låg och effekten i högdosförsök ger lugnande besked. Men många av de här ämnena har andra effekter på utveckling och arvsmassa  vid låga långvariga doser, som vi svårt kan värja oss för.

Det finns alla skäl att ha en restriktiv användning av kemiska medel med okända verkningar. Det gäller inte bara jordbruket utan inte minst vårt konsumtionssamhälle.

Det kan också behövas reningsprocesser i vårt samhälle, t ex kontrollerad bränning av avfallsprodukter så dessa ämnen elimineras.

Frågan är bara hur en sådan försiktighetsprincip kan utvecklas i vårt globala konkurrenssamhälle.

Flow – när det man gör är en fröjd och flyter på av sig själv.

oktober 26, 2012

Ett par exempel från de senaste dagarna.

Strålängdsmätningar kan användas för att bestämma kväveupptagningen. Det är inte nytt, men när man tar fram nya data och lägger till och ser att det stämmer och går ihop och kan sammanfattas på ett bra sätt – då har man flow. Sedan kan man bara hoppas att det kan komma till användning på ett bra sätt.

Ett demonstrationsexempel för Odlingsperspektiv. Visar hur det kan användas för att förstå systemen, för att bestämma om man kan sälja halm eller inte, vad långsiktig bördighetsutveckling betyder, hur fånggrödor kan ge ökad bördighet och i kombination med bioenergi göra växtodlingen till nettoproducent av energi och samtidigt inte bara vara klimatneutral utan klimatpositiv.

Man får vara tacksam för möjligheten att uppleva flow.

Ny teknik – och gammal – i framtidsdiskussioner

oktober 21, 2012

En påträngande diskussion i Sydafrika är dels vattenbrist (och det gäller både jordbruk och samhällen), dels att man märker en klimatförändring. Det blir torrare.  Och detta problem gäller stora delar av världen.

Är avsaltning av havsvattten en möjlighet? Det är dyrt, men kanske inte för dyrt för samhällen.  Det är helt avhängigt av pris och tillgång på energi.

Världen har en atomkraftsdiskussion, och den blev intensivare efter Fukushima.  Men den diskussionen och kritiken gäller ”gammal kärnkraft”, åtminstone gammal teknik. Det finns nyare, mer robusta och idiotsäkra möjligheter. När det börjar ”klämma till” kan mänskligheten säkert inte avstå från att utnyttja dessa. Det är viktigt att utveckling fortgår.

För kvävegödsel styr gamla siffror på utsläpp och energi till stor del diskussionen. Nya fabriker är mycket miljöeffektivare och det skulle vara självklart att använda detta underlag i framtidsdiskussioner.  Marken är knapp, energin är knapp. Kvävegödsel förmerar insatt energi 5-15 gånger när det används rätt.

Det finns alternativ: biologisk kvävefixering. Vi kan välja på att skaffa kväve genom att använda ett hektar till t ex klöverodling för kvävefixering eller att använda 100 kg kväve i kvävegödsel.  En miljö- och resursanalys bör styra hur man väljer och det kommer att bli olika i olika fall.

Ett stort framtidsproblem är dogmatiska tankar. Det och det ska förbjudas eller motverkas, det kan gälla atomkraft, växtförädlingsteknik eller gödsling. Men framtiden ligger i att se på konsekvenser och resultat utan dogmatik.

Ett stort samhällsproblem är dock att de styrmekanismer för utveckling vi har (konkurrenskraft) styr kortsiktigt. På något sätt måste ett mer långsiktigt hänsynstagande komma in.

 

 

Sydafrika mm

oktober 18, 2012

Två laddade veckor i Sydafrika. Ledord biodiversitet, biodiversitet, vattenknapphet, arbetsbrist. Kanske vin bör läggas till – och Protea. Och landskap. Så det var vin, blommor och (faktiskt) sång. Och mycket intryck och bakgrund om detta fina och kämpande land.

MM – det är världen. Man kommer hem och drabbas av Science (21 sept 2012) ” A measurable planetary boundary for the Biosphere.  Det gäller Net Primary Production, NPP, kolflödena i biosfären. De kan mätas och beräknas med hjälp av satellitdata. Och det är NPP vi lever av.  Och läget är att   mänskligheten  redan har lagt beslag på större delen av det som är tillgängligt. Vi kan slå i taket om några decennier.

Kan vi öka NPP? I jordbruket med mer vatten och gödsling. Men vatten är knappt och det sätter en gräns. Mindre animalier och effektivare både produktion och konsumtion kommer att behövas. Men så vill man ju ha bioenergi. Och mer mark behövs till städer, vägar och golfbanor.

Men visst är der roligt med utmaningar.

Hur blev vi som vi är? Skapelsehistoria

oktober 2, 2012

Ur Science 31 aug 2012.  Bok: Edward O Wilson. The social conquest of earth.

Det finns andra samhällsbyggande djur som bin och myror. Men människan är ändå ganska unik. Individer visar osjälviskhet. Hur kan det gå ihop med evolutionens starka urval där den starkare vinner?

Jo det går ihop säger Wilson. Det finns gruppselektion. Vi tänker oss två grupper som konkurrerar. Den ena består av samarbetande individer, i  den andra finns mer inbördes konkurrens och mindre samarbete. Är det inte troligt att den samarbetande gruppen har en fördel och att generna i den gruppen får större spridning i längden?

Det finns mer att säga om det men det får räcka. Wilson drar ut resonemanget ett steg: vi måste samarbeta för att rädda vår planet. Det är bara vi som kan ta ansvaret. Vi måste minska föroreningar och stoppa att arter dör ut. Vi måste växa upp, sluta upp med ursäkter och skylla på andra och olika gudomar.  Nu när vi vet hur vi blev till kanske det blir lättare att hitta vägen.

Nog om det. I dag har vi kanske här tagit ett litet steg på den vägen. Börjat formera något som kanske kan kallas Framtidsodling.

Och i morgon går resan till Sydafrika.