Kretsloppsmotiv. Fosfor är viktigast.

All näring vi äter, grundämnena fosfor, kväve mm, omsätts i våra kroppar och hamnar så småningom i toalett avfall. Köksavfallet går en annan väg som man nu är på väg att ta hand om. Det kan bli biogas och sedan biogödsel som går till jordbruket igen.

Men det är värre med det andra avfallet. Dels finns där smittämnen, hormoner, medicinrester och olika kemikalier. Och så metaller t ex kadmium och kvicksilver.

Reningsverken gör ju slam, som delvis går ut på åkrar, men är det rätt med de föroreningar som finns?  Det finns teknik på gång som medger att man bränner slammet. Då hamnar all fosforn i askan och i nästa steg kan man göra rena säkra och effektiva fosforgödselmedel. Men då förlorar man kvävet, som också markerna behöver. Ar det rätt?

Kan vi bygga helt andra system som samlar upp antingen urinen eller hela toalettavfallet, hygieniserar och sedan kör ut en sopppa som innehåller det mesta fosforn men dessuton mycket kväve och kalium till åkern. Då får vi ut mer näring men samtidigt också föroreningar. Är det rätt?

För att välja här får man ha en grund.  Följande känns ganska solid.

Fosforn är speciell. Det är ett helt livsnödvändigt element som inte kan ersättas av något.

1. Fosfor finns i mineralfyndigheter och dessa är begränsade Vi ser att vi har reserver för 10-20 generationer, men sen?

2. Fosforn har stor verkan i naturen, både på marker och vatten. Vi gödslar med fosfor för att det ska växa bra på åkern, men i våra hav och naturmarker vill vi inte ha störningar. Vi bör inte anrika fosfor i våra marker och vårt samhälle. På sikt den  kan ha verkan (övergödning)  och vi blir aldrig av med den,

Det är två viktiga skäl till att hålla nere uttagen från mineraldepåerna och ta vara på så mycket vi kan som kretslopp.

Men då missar vi kvävet, och det tycker en del är fel.

Men för kväve är förutsättningarna helt annorlunda än för fosfor.

1. Vi har outtömliga reserver. Det mesta av lufthavet är kväve. Men det kostar energi att få det användbart. Det går att använda alla energislag, från olja och gas (dagens läge till bioenergi eller el från vattenkraft och solceller.

2. Kvävet stannar inte i biosfären. En viktig process omvandlar t ex nitratkväve till luftkväve. Det blir ingen oönskad ackumulering.

3. Däremot är aktivt kväve (ammonium, nitrat, kväveoxider) en stor miljöfråga. Beräkningar visar att vi redan med dagens utsläpp har överskridit klotets gränser.

För kväve är det viktigt att få fram det alternativ som ger lägst utsläpp av aktivt kväve.  Mycket tyder på att det inte är kretsloppskväve (t ex slam ) . En miljöanalys bör styra utvecklingen.

Min sammanfattning så långt är att på de stora avloppsverkan är det fördelaktigt att bränna slam och utvinna ren och effektiv fosfor.

Sedan behövs som komplement andra mer lokala metoder som gärna tar vara på kväve cch andra näringsämnen.

Annonser

Etiketter: , ,

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s


%d bloggare gillar detta: