Kvävenytta och miljöeffekter.

Mer från IFS i Cambridge (se nedan).

Vid introduktionsföredragningen av prof Tim Benton nämde han i förbigående att European Nitrogen Assessment beräknat att kostnaden för jordbrukets samlade kväveutsläpp är större än värdet av kvävegödslingen.

Hur kan det bli så?  Tänk om hälften av jordbruksproduktionen bara försvann.

Nu får jag erkänna att jag inte gått till källan, utan gör ett eget räkneexempel.

Vi har en spannmålsodling som ger 6 ton per hektar, värde brutto i dag 9000 kr, varav hälften beror på de 100 kg kväve som använts.

Utlakningen är 25 kg kväve.

Vad är värdet:  Gödseln har kostat 1000 kr, den har gett ett mervärde på 4500 kr.

Vad är miljökostnaden? Det svenska samhället har program som ger 50-100 kr i ersättning för varje kg N som utlakningen minskas (våtmarker och fånggrödor). Det kan ju ge en hållpunkt.

25 kg utlakning à 50 kr blir 1250 kr.

En jämförelse är ju att inköpskostnaden för gödseln var 1000 kr, men utlakningen skulle kostnadsberäknas till 1250 eller mer.

Om vi använder lite lägre skördar och priser kan vi få ett mervärde för gödslingen på 2500 kr. Om  vi värderar utlakningen till 100 kr per kg N blir det 2500 kr. Lika mycket.

Vi ser att man på olika sätt kan få fram att utlakningens kostnad är större än gödselns värde.

Observera att gödseln i sig inte har gett så stor merutlakning, kanske 5-10 kg av de 25.

Det som är avgörande är ju priserna. Livsmedelspriser är låga, miljöarbete är dyrt.

Om gödslingen och produktionen minskar ökar livsmedlens värde och relationerna blir annorlunda.

 

Annonser

Etiketter: , ,

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s


%d bloggare gillar detta: