Korv, biochar (biokol) och kretslopp.

Fick lust till en korv. Eld i kaminen, då grillar jag där. Om jag lägger den i en stanniolform sköter det sig själv. Men det blev mer fart än vad jag hade räknat med och när jag tittade till det brann hela korven. Kolsvart. Jag fick släcka.

Men faktiskt, man kunde skala av kolet och sen var den riktigt fin. Fast lite mindre. Bränn men ha det kvar.

Jag kom att tänka på biochar, biokol. Man gör en sorts delförbränning (fel ord, jag vet: pyrolys) av biomassa, en del brännbara gaser tas tillvara och så blir det en rest, biokol. Ger man det till marken stannar kolet där under lång tid. Den koldioxid som varit grunden till biomassan undandras då för kolet stannar i marken. På så vis kan man lagra kol i marken och minska klimatgaser.

Men jag har en undring: man står där med säg ett kilo biokol. Man skulle kunna bränna det i en energianläggning och då borde man kunna spara uttag av ett kilo fossilt kol och då sparar man utsläpp. Man kan lägga det på marken och då sparar man också utsläpp. Är det stor skillnad? Somliga säger det, också forskare och professorer men jag är inte helt övertygad.

Biokol i marken ska göra stor nytta. Det har stor yta (fast inte så stor som leror), det håller vatten och ger bättre struktur (men hur mycket ska man lägga?). Och det innehåller näring men det talar man inte så mycket om. Men den fosfor och kalium som fanns i biomassan bör finnas i biokolet.

Undermedel gör mig skeptisk, kanske för skeptisk.

Man kanske skulle göra biokol av t ex slam. Då skulle man få en kombinationsprodukt med fosfor och kalium till jordbruket. Metallerna finns kvar förstås, tyvärr.

Ett stort miljöproblem är alla organiska ämnen (mediciner, hormoner, den palett av kemiska ämnen vi har i vårt samhälle) som passerar reningsverken och går ut till vattendragen.

Det har gjorts lovande försök att rena bort åtminstone en del av dem med aktivt kol. Aktivt kol låter dyrt. Kanske biokol är aktivt?

Då kan man tänka sig en fin kombination: biokol tillsättes i reningsverket, det absorberar skadliga ämnen och hamnar i slammet. Slammet bränns, kolet hjälper till och ger energi, alla organiska ämnen försvinner, askan extraheras och man får rent fosforgödselmedel. Särskilt bra blir det om biokolet gjorts av slam vid ett annat reningsverk där man inte kan bränna slam. Biokol lär kunna göras mera småskaligt, man får en mer transportabel produkt och tar hand om fosforn från det verket också.

Om någon nappar på tanken, vänligen referera till denna blogg.

Annonser

Etiketter: ,

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s


%d bloggare gillar detta: