Archive for januari, 2013

Jordbruk och ekonomi – inte lätt

januari 31, 2013

Global Outlook – ett seminarium på KSLA.

(Kungl Skogs- och Lantbruksakademien).

Tisdag fm var ämnet jordbrukspolitik/ekonomi, 3 föredragningar som gällde EU, USA och Nya Zeeland (finns på http://www.ksla.se ).

Alla tre föredragande var negativa till regleringar och stöd.  Men –

1. Swinbank (EU) betonade att mer riktad betalning för miljötjänster etc behövs.

2. Winders (USA) framhöll i diskussionen att fri marknad för jordbrukarna är lite speciell. De är klämda mellan stora, starka och få aktörer när det gäller att köpa och sälja. Om det inte råder brist är deras enda frihet att kunna gå ner i pris. De har ingen makt. Den förlorade inkomsten försöker man ofta kompensera genom att producera mer, vilket förvärrar läget. Det finns en osymmetri.

3. Aerni (om NZ). Man  har avreglerat och har inga produktionsstöd men staten är mycket aktiv med stödjande institutioner och utveckling.

”NZ visar att den rena neoklassiska teorin inte fungerar. Det är mer Schumpeters teori (kreativ förstörelse) som gäller.” Gå ifrån det gamla, utveckla nya produkter, kvaliteer och affärsmodeller. Man producerar mer märkesvaror och monopolistisk konkurrens med märkesvaror ökar. Image: ”Clean and Green”.

Det här skulle betyda en modell utan produktionsstöd och regleringar, men statliga satsningar på utveckling, både teknisk och marknadsmässig, samt betalning för miljötjänster etc.

Å andra sidan betonades särskilt senare under eftermiddagen att maten är för billig. Det låga priset leder till orimliga produktionsförhållanden. Alla stödde nog den ståndpunkten i princip.

Men det är ju så att fri marknad innebär låga priser när inte brist råder. Det ligger i sakens natur. Så egentligen kan man inte samtidigt ha fri marknad och krav på ”rätt pris” (om det inte gäller speciella nischer).  Det blev en motsägelse som inte hann klaras upp (som om det skulle varit möjligt).

Några privata frågor om NZ:

Det är en tämligen liten aktör och marknad. Kanske något skyddad genom avståndet?

Det gäller huvudsakligen animalieprodukter med högt förädlingsvärde.

Skulle modellen kunna utvidgas till världen? Behövs inga stapelvaror?

Man har klimatfördelar.

Miljön – kanske OK, men skulle den räcka för Östersjön?

Tungmetaller – kunskap och information.

januari 16, 2013

Okunskap som informerar är värre än växande ogräs i en trädgård.  Halvkunskap ger också problem.  Ett par aktuella exempel.

”Det finns tungmetaller i barnmat”. O vad hemskt och vems fel är det?

Läget är ju att det finns i stort sett alla grundämnen i allting, både kadmium, kvicksilver och arsenik i den jungfruligaste och renaste av växtprodukter. Det är fråga om halter.

”Tungmetaller i slam tas inte upp av grödan”. Alltså är det inga problem att använda slam i jordbruket.

Det är inte helt osant men en mycket begränsad sanning. Små mängder under en begränsad tid (decennier) kan drunkna i den variation som finns och ger ingen påvisbar verkan. Men det betyder inte att det är hållbart att fortsätta. Det är klart man kan fråga sig om man ska ta hänsyn till läget för barnbarn. Dom får väl skylla sig själv som föddes så sent. Och vi har ju inga problem.

Jag tycker nog att de villkor för att bedöma olika ämnen vi tog fram i Hydro/Yara under 1990-talet fortfarande är en bra modell:

1. Har ämnet skadeverkningar (giftverkan, cancerogent, inverkan på marklivet)?

2. Ackumuleras det i marken så att tillförsel gör att halten i marken ökar med tiden?

3. Är tillförd mängd sådan att den kan påverka halten i marken med mer än 10%  under 100  år?

Om svaret blir ja på alla tre punkterna har vi ett problem som behöver åtgärdas.

Det räcker inte med 30 års försök som en bas för allmän propaganda. De resultaten säger att under denna tidrymd händer inte mycket. Men tänker vi barnbarn och längre får vi utöver mätningar i försök se på mekanismen och helheten och dra slutsatser från det.

Jobb, resurser, konkurrens, jordbruksutveckling

januari 9, 2013

Några frågor inför 2013 och framåt.

Det borde finnas en vision av hur ett samhälle ska kunna fungera. Arbetslösheten ökar i en stor del av världen. Hur ska det finnas uppgifter för alla? Är det möjligt? Det borde åtminstone kunna visas i något exempel. Det är ohållbart  globalt att bara skapa jobb genom att konkurrera ut andra. Tidigare ekonomer kunde ställa upp jämviktssystem för helheten. Vår komplexa värld borde kunna hanteras av våra superdatorer.

Resurser hjälper en bit, men räcker det för att ordna arbete och välfärd åt alla? Norge har både resurser och god vilja men inte har det räckt för att lösa alla problem.

Paradoxen konkurrens. Det är ju det som styrt hela vår utveckling. Det kallas då evolution. Det är svårt att se något alternativ utom totalitär styrning. De exemplen förskräcker. Men ohämmad kortsiktig konkurrens leder till ohållbar exploatering åtminstone inom gröna näringar. Det behövs ramar för konkurrensen för att få en acceptabel och hållbar utveckling. Det har vi – delvis.

Forskning och utveckling. Inom de gröna näringarna är det sällan fråga om produkter som kan patenteras och exporteras. I så fall gäller det kemikalier och teknik och vinsten hamnar inte i t ex jordbruksnäringen. De kan leda till en effektivare produktion, men tekniken sprids och man kan inte inhösta fördelar i konkurrensen. En effektivitetsökning kommer genom mellanled konsumenter till godo, men kan bara i liten grad stanna i primärproducentledet. Så egentligen borde det totalt samhällsfinansieras.

Det låter pessimistiskt. Men bara om man har en realistisk bakgrund kan man tillåta sig vara optimist. Och vi behöver utveckling. Och det finns viktiga nischer av motivation:

För en enskild jordbrukare är det viktigt att öka och effektivisera produktionen.

Den enskilde kan ofta känna motivation för uthållighet och miljö.

 

Thanks WordPress – now it works again.

januari 3, 2013

Har varit ute och fixat stängsel mm hela dagen. 4 hästar på väg, varav 2 ettåringar.  Faktiskt är det bete på marken även om inte det är huvudsaken,  för det viktigaste är areal att springa på. 8 grader varmt den 3 januari.

Ett spännande år börjar. Framtidsodling som koncept och företag.

Man kan fundera över hur diskussionen går.

Klimatet. Somliga diskuterar hett att det inte är säkert att våra utsläpp påverkar. Naturen överträffar allt vi kan göra. Så låt oss bara gå på. Andra (95% av dem som kan frågan) menar att vi har stor påverkan och måste minska utsläpp. För mig finns det en solklar väg:  arbeta för energieffektivisering (inkl besparing)  och processförbättringar (inte minst i jordbruket).

Uthållig intensifiering.  Somliga ser ett rött skynke i ordet intensifiering. Det är industrijordbruk och det ska vi inte ha. Småskaligt och ekologiskt gäller. Vi kan minska spill och fördela bättre så räcker produktionen. Också här ser jag en solklar väg:  Både – och  behövs. Vi ska förbättra vad vi kan inom ramen för god ekonomi. Det är Framtidsodling.

 

Happy New Year

januari 1, 2013

And my blog lost the header. Don´t know why. I have tried the Dashboard functions. The header text is there but it is not displayed, nor the picture.

The worst thing would be to loose the entire blog so I am careful.